Arne Müller – författare

Bachelorarbeit aus dem Jahr 2022 im Fachbereich BWL - Investition und Finanzierung, Note: 1,5, Hochschule Wismar (Fakultät für Wirtschaftswissenschaften), Sprache: Deutsch, Abstract: Inwiefern bietet sich für Genossenschaftsbanken eine Übertragung von ESG-Investmentstrategien auf die Vergabeverfahren des Neukreditgeschäfts mit Firmenkunden an, um Nachhaltigkeitsrisiken in ihrem Firmenkundenkreditportfolio zu begrenzen?Das Ziel der Forschung ist, zu ermitteln, ob und wenn ja welche ESG-Anlagestrategien auch für die Neukreditvergabe im Firmenkundenkreditgeschäft von Genossenschaftsbanken geeignet erscheinen, um das Kreditportfolio unter dem Aspekt der Nachhaltigkeit zu gestalten und somit etwaige Nachhaltigkeitsrisiken im Vorfeld zu begrenzen. Das bereits bestehende Kreditportfolio bleibt von der Forschungsfrage unberührt. Die Beantwortung der Forschungsfrage der Thesis erfolgt im Rahmen einer Literaturarbeit, in der vorhandene Literatur und Daten zum Thema systematisch zusammengetragen und in Bezug auf die Forschungsfrage analysiert werden.Um das Thema der Nachhaltigkeit und die damit verbundenen Risiken in Bezug auf das Kreditgeschäft mit Firmenkunden von Genossenschaftsbanken betrachten zu können, ist zunächst in Erfahrung zu bringen, wie der genossenschaftliche Bankensektor organisiert ist und welche Prinzipien und Eigenschaften dem Geschäftsmodell sowie der Ausrichtung der Genossenschaftsbanken zugrunde liegen. Für den Begriff der Nachhaltigkeit existiert derzeit noch keine allgemeingültige Definition. Daher wird im zweiten Teil das Prinzip der Nachhaltigkeit hinsichtlich anerkannter Kernelemente charakterisiert, um eine grundlegende Einordnung des Begriffs zu ermöglichen. In diesem Zusammenhang wird auch das verbreitete und für den weiteren Inhalt der Arbeit zentrale ESG-Konzept beschrieben. Auf dieser Basis erfolgt die Erläuterung des Begriffs der Nachhaltigkeitsrisiken sowie deren Charakteristika in Bezug auf den Bankensektor aus regulatorischer und aufsichtsrechtlicher Perspektive der BaFin und der EBA. Das letzte Hauptkapitel betrachtet die ESG-Anlagestrategien sowie eine mögliche Anwendung im Rahmen der Kreditvergabe. Zunächst werden die zentralen ESG-Strategien vorgestellt und deren Bedeutung im Rahmen des Marktes nachhaltiger Geldanlagen in Deutschland verglichen. Anhand der nachhaltigen Kreditvergabe der DZ BANK wird ein Praxisbeispiel für Prozesse zur nachhaltigeren Ausrichtung des Firmenkundenkreditportfolios unter Anwendung von ESG-Strategien gegeben. Das letzte Teilkapitel bewertet die bedeutendsten ESG Strategien hinsichtlich etwaiger Vor- und Nachteile sowie deren Eignung zum Umgang mit Nachhaltigkeitsrisiken.

Masterarbeit aus dem Jahr 2024 im Fachbereich BWL - Beschaffung, Produktion, Logistik, Note: 1,8, Hochschule Wismar (Fakultät für Wirtschaftswissenschaften), Sprache: Deutsch, Abstract: Die Master-Thesis befasst sich mit dem Problem der zunehmenden geopolitischen Spannungen Deutschlands bzw. des "Westens" mit China in Verbindung mit dem Problem der Abhängigkeit Deutschlands von China als Beschaffungsmarkt. Ziel/Ergebnis der Thesis war die Erstellung eines Leitfadens, der der Thesis im Anhang beigefügt ist. Der erstellte Leitfaden ist ein Ansatz, der im Rahmen weiterer Forschung zu verbessern/vertiefen ist. In der Thesis wurden zwei Experteninterviews verarbeitet, die den Leitfaden bewertet haben. Deren Kritikpunkte sowie die Kritikpunkte der Prüfer sind zu beachten (v.a. Methodik spezifizieren, China-Bezug im Leitfaden erhöhen).Deutsche Unternehmen stehen vor der Herausforderung, ihre Lieferketten zu überprüfen und gegebenenfalls anzupassen. Während in der Vergangenheit der Fokus zumeist auf der Kostenreduktion lag, hat die Bedeutung von Widerstandsfähigkeit und Flexibilität aufgrund der angeführten Problemfelder zugenommen. Neben der Schaffung von Transparenz entlang der Lieferkette oder dem Ausbau der Lagerhaltung liegt aktuell ein Fokus auf Diversifizierung.Das Ziel der Thesis ist die Erstellung eines Leitfadens, der der Arbeit als Anhangsdokument beigefügt wird. Dieser Leitfaden soll im Rahmen der strategischen Ausrichtung der Beschaffung von Unternehmen herangezogen werden können, die physische Produkte und Waren anbieten sowie einen bedeutenden Anteil der Rohstoffe und Vorprodukte aus China beziehen. Die Unternehmen erhalten damit eine methodenbasierte Unterstützung bei der Entscheidungsfindung im Zusammenhang mit dem Problem der Diversifizierung. Das Vorgehen wird auf andere Länder übertragen werden können.Der Leitfaden wird keine Bewertung und Entscheidungsfindung von Diversifizierungsoptionen vornehmen und Unternehmen damit nicht die Abwägung und letztendliche Entscheidung abnehmen. Es kann keine grundsätzliche Einschätzung abgegeben werden, weil Unternehmen und deren Erfordernisse in Bezug auf die Eigenschaften der zu beschaffenden Güter individuell sind. Das Ziel ist daher die Erstellung eines Leitfadens, der Unternehmen ein methodisches Vorgehen anbietet, das diese anwenden können, um eine individuelle Entscheidung zu treffen. Der Leitfaden greift die zugrundeliegenden Methoden beispielhaft auf, wobei diese jedoch im Rahmen der Anwendung durch Unternehmen in Bezug auf die Bewertungs- und Auswahlkriterien sowie deren Gewichtungen anzupassen sind.

Idag har troligtvis de flesta av oss hört begreppet 'den döende landsbygden'. I storstäderna fortsätter livet som vanligt, medan glesbygden förlorar alltmer av det som tidigare setts som självklart. Men hur hamnade vi egentligen här? Vem är det som bestämt att landet Sverige ska centreras till Stockholm och ett fåtal andra städer? Med hjälp av reportage, intervjuer och gedigen research går Arne Müller till botten med vem eller vilka det är som drar i de trådar som styr samhällsutvecklingen. Läsaren får följa med på en tidsresa, från regionalpolitikens begynnelse och fram till idag, där statsmakternas beslut granskas in i minsta detalj. När allt fler utav landets delar tycks hamna i beslutsfattarnas periferi är det inte bara landsbygden som riskerar att urholkas. Det är snarare bara en tidsfråga innan större orter och städer går samma öde till mötes... Arne Müller, född 1960, är en tysk-svensk frilansjournalist och författare som är baserad i Umeå. Han har tilldelats Föreningen Grävande Journalisters pris 'Guldspaden' samt Västerbotten-Kurirens journalistpris till minne av Karin Hörnfeldt. Müller har tidigare arbetat på både TV4 Botnia och SVT men är numera frilansjournalist.

Hur bra koll har vi egentligen på den svenska gruvbranschen och dess förehavanden? Följer man de ändringar som det senaste decenniet gjorts i miljölagstiftningen? När Arne Müller gräver djupare blir det snart uppenbart att den bild som målats upp för allmänheten ligger långt ifrån sanningen. I hela landet förorenas vattendrag av gruvornas giftutsläpp - utsläpp som ligger långt över den tillåtna gränsen. Dessutom tvingas boende i gruvornas närområden att vänja sig vid såväl dammpartiklar som buller och jordskalv. 'Smutsiga miljarder' av Arne Müller tilldelades år 2014 Västerbotten-Kurirens journalistpris till minne av Karin Hörnfeldt. Det är en viktig miljögranskning av en av Europas absolut största gruvindustrier. Arne Müller, född 1960, är en tysk-svensk frilansjournalist och författare som är baserad i Umeå. Han har tilldelats Föreningen Grävande Journalisters pris 'Guldspaden' samt Västerbotten-Kurirens journalistpris till minne av Karin Hörnfeldt. Müller har tidigare arbetat på både TV4 Botnia och SVT men är numera frilansjournalist.

Elbilen - planeten och klimatets räddning! Att fossilbränsledrivna fordon är stora klimatbovar vet vi. Lösningen bör därmed vara enkel - vi ersätter bensin- och dieselbilar med en elektrisk motsvarighet och sedan är problemet ur världen. Eller? I 'Elbilen och jakten på metallerna' granskar Arne Müller vad som händer bakom kulisserna i våra snabbast växande hållbarhetsindustrier. För att tillverka batterier till elbilar krävs ämnen som kobolt, litium och grafit - dessutom krävs andra ovanliga metaller till vår sol- och vindkraft. Vad händer när efterfrågan blir allt större? Müller ställer frågor angående jordens resurser, seriositeten hos gruvaktörerna och de möjliga problem som kan uppstå i brytningens kölvatten. Kan det möjligen vara så att vi i vår iver över att ha hittat nya lösningar glömmer att tänka på konsekvenserna?Arne Müller, född 1960, är en tysk-svensk frilansjournalist och författare som är baserad i Umeå. Han har tilldelats Föreningen Grävande Journalisters pris 'Guldspaden' samt Västerbotten-Kurirens journalistpris till minne av Karin Hörnfeldt. Müller har tidigare arbetat på både TV4 Botnia och SVT men är numera frilansjournalist.

Svensk gruvindustri är starkt förknippad med Norrland. Här satsas miljardbelopp på brytning av värdefulla ämnen för både export och inhemskt bruk. Det är en industri som är så viktig att den kan flytta hela städer. Men är det verkligen i Norrland man drar som mest nytta av gruvbranschens framgångar? I denna Guldspaden-belönade bok åker författaren och journalisten Arne Müller på en upptäcktsresa från Kiruna till Strömsund och allt däremellan. Med sig har han fotografen Erland Segerstedt och tillsammans söker de svaret på vem det är som gynnas av exploateringen av de norrländska naturresurserna. En fråga som i allra högsta grad är relevant i en tid när samhällets vinster centreras till storstäderna, medan landsbygden lämnas åt sitt öde. Arne Müller, född 1960, är en tysk-svensk frilansjournalist och författare som är baserad i Umeå. Han har tilldelats Föreningen Grävande Journalisters pris 'Guldspaden' samt Västerbotten-Kurirens journalistpris till minne av Karin Hörnfeldt. Müller har tidigare arbetat på både TV4 Botnia och SVT men är numera frilansjournalist.

Det investeras mer pengar än någonsin för att öppna nya gruvor i Sverige. 2024 satsades det för första gången mer än 2 miljarder kronor på prospektering. I många fall handlar det om dagbrott som är långt mycket större än de gruvor vi har sett tidigare. Det finns enskilda gruvprojekt som potentiellt är större än utvinningen av järnmalm i Malmfälten sedan starten i slutet på 1800-talet. "Gruva - nya tider, stora konflikter" tar sin början i Kiruna, där många av de trender och konflikter som är kopplade till gruvbranschen finns i koncentrerad form. Den fortsätter med en summering av erfarenheterna från de senaste årtiondena och drar därifrån ut trådarna mot framtiden. De avslutande kapitlen visar på problemen med de vägval som bygger på en fortsatt ökning av gruvverksamhet och pekar istället på möjligheter till en bättre hushållning med dessa ändliga resurser. Författaren Arne Müller tar sig åter an gruvtemat från sin första bok, Smutsiga miljarder. Foto Erland Segerstedt.