Energiindustri

Utan elförsörjning blir det ingen tillväxt och ingen välfärd. Moderna samhällen är helt beroende av en fungerande och pålitlig energiproduktion. I Sverige har energipolitik varit en stridsfråga i många år. Trots goda förutsättningar rapporteras återkommande om elbrist. Hur är det möjligt? Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik.

Boken beskriver:

Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under 1900-talet.

Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga.

Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser.

Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande har riskerat elbrist.

Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter.

Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.  

Jan Blomgren är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

De älskar sin storslagna natur. De kämpar globalt för mänskliga rättigheter och mot krig och fattigdom. Norrmännen, de hederliga och jämställda. Men i en tid då planetens framtid står på spel trampar landet samtidigt gasen i botten med rekordinvesteringar i olja – även på nya, känsliga platser på jorden. Journalisten Lisa Röstlund prisades för boken Skogslandet om den svenska skogsindustrin. Nu granskar hon den norska oljeutvinningen och det som miljömässigt sägs väga upp för den: djuphavsgruvbrytningen, vindkraften, den grönare laxindustrin, klimatkompensationen och koldioxidinfångningen. Hon tar sig in i fossilbranschens värld av bubbel och ballonger, besöker Norges hotade Jurassic Park och möter människor som står på olika sidor i kampen om det som finns kvar att bevara.

Nominerad till Guldspaden 2025 för bästa bok.

"Lisa Röstlund bok om Norges 'gröna' olja är lysande."

Göteborgs-Posten

”Norgeparadoxen [är] en utmärkt lektion i hur fossilindustrin fungerar. Med glasklar skärpa visar den att inte bara Norge, utan hela världen, behöver en fullskalig blodtransfusion."

Aftonbladet

"Röstlund flår den norska samhällskroppen och det svider, eftersom det låter likadant här. Om skogen, ålen, sillen, våtmarkerna, kärnkraften, rennäringen, gruvorna. … Röstlund tecknar levande personporträtt. Vi får träffa människor i deras vardag. Snabba skisser som ska säga att han eller hon har ett liv som du, en längtan som du. Jag tycker om de här avsnitten. Norgeparadoxen är en grundligt genomförd journalistisk text."

Dagens Nyheter

"… men i gengäld skriver Röstlund fram ett mäktigt, polyfont tidsdokument som vittnar om hur världen hanterar klimatkrisen år 2025. Hur vi alla tycks ha fastnat i Norgeparadoxen."

Sydsvenskan

"I kölvattnet av att ha läst Norgeparadoxen är det svårt att inte provoceras."

Dagens arbete

"… när jag läser journalisten Lisa Röstlunds fullständigt lysande, förtvivlade och lågmält arga reportagebok 'Norgeparadoxen'."

Göteborgs-Posten

Ingen fråga tycks så seglivad och omtvistad inom svensk politik som kärnkraftens vara eller icke vara. Ena stunden är alla övertygade om energislagets överlägsenhet, nästa stund vänder opinionen, inte sällan påverkad av de olyckor vi kommit att förknippa med kärnkraften – som Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Tomas Ramberg visar hur kärnkraften genom åren fyllts med politisk laddning från de mest oväntade håll, beroende på hur de politiska vindarna blåser för dagen. "Att dagtinga med sin övertygelse" är med sitt rika persongalleri en vindlande och underhållande historia om den nyckfulla politiska kultur som format Sverige de senaste femtio åren.

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.  

De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.  

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Den svenska elmarknaden står inför stora förändringar: elektrifiering av transportsektorn och industrin, en ökad andel förnyelsebarproduktion och utfasning av kärnkraft. Detta riskerar att leda till underskottpå el vid vissa tidpunkter. Ett sätt att undvika sådana ansträngda situationer äratt hushållen tar en mer aktiv roll på elmarknaden.

I rapporten undersöker Mattias Vesterberg, forskare i nationalekonomi vid Umeå universitet, vad som krävs för att hushåll skaförändra sin vardagliga energianvändning och därigenom minska belastningen påsystemet. Han beskriver hushållens roll på elmarknaden och deras möjligheter,incitament och vilja att aktivt bidra till att lösa problemen på elmarknaden.Är hushållen den kraft att räkna med som många hoppas på?  

Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.

Vid millennieskiftet började det svenska bolaget Lundin Oil leta efter olja i södra Sudan. Krig pågick i området sedan 1983. När Lundin Oil etablerade sig i den lilla byn Rubkona i södern blev det nödvändigt att anlita militärt beskydd. Därmed blev bolaget delaktigt i kriget utan att dåvarande vd Ian Lundin riktigt förstod konsekvenserna av det. I strikt mening handlade inbördeskriget om att en gerilla vid namn SPLA bekämpade regeringen i Khartoum genom att erövra områden i den södra delen av landet och upprätta eget styre där. Men kriget var mycket komplexare än så. Det rådde ingen enighet bland människorna i södern gällande krigets målsättning. Det fanns en mängd väpnade miliser vars befälhavare hade helt egna idéer om hur kriget skulle bedrivas och på vilket sätt det gick att berika sig på det. Lundin Oil hade en oljerigg, alltså ett borrtorn med tillhörande utrustning, på en plats cirka sju mil från byn Rubkona. Det var ett landskap som översvämmades av vatten delar av året, då gick det inte att ta sig fram med landfordon. Lundin lät då bygga en väg men det projektet avbröts på grund av strider i området. När vägen äntligen blev klar publicerade en brittisk kristen organisation vid namn Christian Aid en rapport 2001 där Lundin Oil anklagades för att ha medverkat till att människor hade fördrivits från sina hem och till och med dödats för att möjliggöra vägbygget. En svensk åklagare bestämde sig för att inleda en förundersökning gällande medhjälp till folkrättsbrott. I början av 2023 kom beskedet att rättegången ska starta i september och sannolikt pågå i två år. Det blir en unik process i svensk rättshistoria. Boken "Lundin Oil och sanningen om södra Sudan" berättar hela den fascinerande historien om oljebolaget och om Ian Lundin personligen. Författaren Bengt G Nilsson anses vara den största kännaren med den bredaste kunskapen om just det här ämnet. Han är kallad som vittne i rättegången. 

För första gången någonsin är förnybara energikällor på flera platser i världen billigare än fossila bränslen. Även utan subventioner. Priserna på vindkraft och solkraft har minskat radikalt. På tio år minskade kostnaden för att installera solkraft med 89 procent.

Det är svindlande ekonomiskt, politiskt liksom teknik- och klimatmässigt.

Allt du behöver veta om sol- och vindkraft beskriver pedagogiskt:

- Ekonomiska aspekter av vind- och solkraft

- Den förnybara energins teknikutveckling

- Vad lärkurvor är och innebär

- Politikens roll och ansvar

- Miljöeffekter och ekologiska utmaningar

- Framtiden för sol- och vindkraft.

Jonas Grafström är fil dr i nationalekonomi och vice vd Ratio.

Klimatomställningen har skapat ett moment 22 för västvärlden. Ju fortare vi ställer om våra industrier och transporter, desto snabbare ökar beroendet av Kina. Men i norra Sverige finns det en gyllene mellanväg. Här finns det naturtillgångar som skog, malm och vattenkraft. Genom att erbjuda en trygg energiförsörjning till Europas billigaste pris är det möjligt att fasa ut det fossila och skapa ett mer hållbart samhälle. Över 1 000 miljarder kronor väntas pumpas in i olika industriprojekt i övre Norrland men till vilket pris?

I Det luktar pengar tar Gustaf Nilsson med läsaren på en reportageresa genom ett Norrbotten i total förändring. Städer rivs, flyttas och byggs om. Kommunerna är redo att ta stora lån för att öka befolkningen. Samtidigt som nya gruvor, fabriker och vindkraftsparker ser dagens ljus blomstrar en ny våg av lyxturism i det som kallas för Europas sista vildmark. Kan alla dessa intressen samexistera utan att ställa människor mot varandra?

Gustaf Nilsson är uppväxt i Piteå i Norrbotten. Han har tidigare jobbat som journalist på nyhetsmagasinet Fokus, Expressen och Tidningen Chef.