Ronny Ambjörnsson – författare

Människors undran är första delen i fyrbandsverket Europas idéhistoria. Ronny Ambjörnsson skriver om det antika skedet och berättar om den europeiska kulturens rötter, den antika grekiska filosofin och den begynnande vetenskapen.

Det är under antiken tankelinjer dras upp, forskningsprogram initieras och förhållningssätt formuleras, allt som sedan kommer att ingå som bärande element i vår kulturs fortsatta historia.

Ronny Ambjörnsson lägger tyngdpunkten på vad som kan kallas idéernas utanverk, det vill säga sådant som är villkor och förutsättningar för olika idélärors uppkomst. Han tar sin avstamp i medelhavsvärlden och basen för den europeiska kulturens framväxt : stadsmiljö, antik bokproduktion och bokhandel liksom skriftens utveckling.

I motsats till mer traditionella handböcker gör Ronny Ambjörnsson inte en kronologisk skildring utan tydliggör i stället frågeställningar och problemområden i det antika tänkandet. Ett första tema är synen på universums uppkomst, ett andra handlar om idéer om människan, om samhället och moralen, och ett tredje är religionen, den traditionella grekiska gudaläran och mysteriekulterna judendom och kristendom.

I en fin kombination av bildning och det personliga skriver Ronny Ambjörnsson i denna essäsamling om alltifrån de stora grekiska filosofernas spörsmål under antiken till dagens forskning om äldrevård och exoskelett. Vi läser om vänskap, vad som skiljer den från kärlek, om åldrande, döden och melankolin. Men också om ämnen såsom religion, mänskliga rättigheter, motsättningar mellan öst och väst, och om de första människorna på jorden, neandertalarna och Eva och Adam.

Det är med glimten i ögat, en underfundighet och humor som Ambjörnsson berättar om sin barndom, och vackert skildrar han sin kärlek till sin nyligen bortgångna dotter och till sin fru. Detta blandat med så mycket allmänbildning och kunskap som man som läsare kan begära. Upplyst och upplyft lägger man boken åt sidan.

Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria och författare till en rad uppmärksammade böcker, däribland Den skötsamme arbetaren idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880 1930 (fjärde utökade upplagan 2017). Numera är Ambjörnsson bosatt i Stockholm efter uppväxt i Göteborg och professorsår i Umeå.___"Ambjörnsson skriver ledigt och med den mångbildades arsenal av berättelser och referenser om hur föreställningarna om kontinenten berikade kartografers och andra forskares fantasi och tankevärld."   Martin Lagerholm, BTJ. Helhetsbetyg: 4

Tankens pilgrimer behandlar medeltiden. En grundläggande tanke hos Ronny Ambjörnsson är att kulturmöten spelar en viktig roll, att nya idéer ofta uppstår i mötet mellan olika religioner, världsbilder och sätt att leva. Miljöer där sådana möten varit möjliga har också på olika sätt varit kreativa.

I det medeltida Europa utgjorde t ex mellersta och södra Spanien en sådan miljö. Där möttes tre kulturer, den muslimska, den judiska och den kristna. Här översattes lärda arbeten från arabiska och hebreiska till latin och spreds till övriga Europa. Den världsbild som utvecklades vid de medeltida universiteten i det kristna Europa var inspirerad av judiska och muslimska tänkare. Muslimsk och judisk idéhistoria får därför stort utrymme liksom den bysantinska kulturen, som utgör bakgrund till den ryska och östeuropeiska idéhistorien.

Även i Västeuropa spelar mötet mellan olika kulturer en central roll. Vid sidan av den latinska traditionen tar Ronny Ambjörnsson upp de keltiska och nordiska tankevärldarna. Det är t ex i mötet mellan keltiskt sagostoff och kristen människosyn som den nordfranska riddarromanen utvecklas. De nordiska eddadikterna är också en del av det europeiska kulturarvet. De rymmer ett tänkande som har paralleller inte bara i andra folks myter utan även i den filosofiska traditionen.

Sociala och allmänt kulturella förhållanden tas också upp. Miljön för de lärda studierna, klostren och universitetens värld beskrivs ingående liksom de världsliga hoven och den ridderliga miljön.

Boken inleds med ett avsnitt som skildrar de kulturgeografiska förutsättningarna för medeltidens intellektuella liv: kommunikationernas utveckling och sjövägarnas och vandringsledernas roll. Medeltidens lärda var ständigt på vandring mellan olika kloster och lärosäten. Bokens titel syftar på detta förhållande.

Åttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Mellanösterns största snillen inom geografi, optik, historia, filosofi, medicin, kemi, astronomi och många andra ämnen. De har skänkt eller förmedlat en rad kunskaper som vi använder oss av än i dag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, grekiskt, kristet. Under medeltiden utgjorde denna tankevärld ett slags blandkultur som, trots motsättningar, intellektuellt förenade öst och väst. 

Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella guldålder som historiker främst ägnat sig åt att studera. I den här boken skildras hela den muslimska idéhistorien, från Muhammeds dagar till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på.

Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans många böcker och artiklar spänner över en rad olika ämnen: utopier, manligt och kvinnligt, socialism, trädgårdshistoria. Han har bland annat mottagit Lotten von Kraemers pris, Längmanska kulturfondens pris och Övralidspriset och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans intresseområden innefattar kulturmöten, mångfald och islam, ämnen som han också ofta debatterar i det offentliga. Han är ledamot av bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och Migrationsverkets etiska råd.

Läsningen av Visdomens hus (är) som att syresätta hjärnan. Ronny Ambjörnssons och Mohammed Fazlashemis berättelse om islams idéhistoria har allt det som dagens islamdebatt saknar - kontext, nyanser, kunskap - och är dessutom kärnfullt skriven. Här finns i stort sett allt med: det förislamiska (och förkristna) tänkandet, islams uppkomst, guldåldern, svackan efter mongolinvasionen (om det nu var en svacka) och så vidare fram till våra dagar ... det finns ändå något väldigt tilltalande med en bok som gör oss lite mer kunniga om ett ytterst infekterat ämne. Som sänker den där samtalstonen lite. Det är nästan en bedrift nuförtiden.

Johan Anderberg, Expressen

Mohammad Fazlhashemi (professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet) och Ronny Ambjörnsson (professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet) har tillsammans skrivit denna både lättillgängliga och sakliga islamiska idé- och kulturhistoria ... Det är en läsvärd, väl sammanställd, saklig och balanserad bok.

BTJ

Hundra år i GöteborgLärande och bildning är en bok i rättan tid. Ämnet är i högsta grad aktuellt och debatterat. All utbildning har genomgått stora förändringar under det senaste seklet.Sexårig folkskola har blivit nioårig grundskola; studentexamen har ersatts av genomgången gymnasieskola. I realiteten har det blivit en tolvårig skola för de flesta. Barnkrubborna har utvecklats till förskola. Lärarutbildningen och en rad andra yrkesutbildningar har knutits till universitet och högskolor. Den praktiska kunskapen har sjunkit i bakgrunden. Folkhögskolorna med inriktning på personlig utveckling och individanpassad vuxenutbildning har fått en stor betydelse för integrering av invandrare. Universiteten har i mycket förvandlats och blivit fler liksom antalet studenter. Tekniken har underlättat informationssökning och bibliotekens roll har därmed blivit annorlunda. Samtidigt med förändringarna har synen på bildning blivit en annan och motsatsförhållanden har uppstått mellan humaniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap, mellan teoretisk och praktisk kunskap. I denna stimulerande antologi skildras dessa omdanande skeenden av specialister inom respektive område. Även om volymen handlar om "Hundra år i Göteborg", så gäller den större berättelsen hela landet.

Wanda Klintberg är docent vid Chalmers, har haft ledande administrativa funktioner vid Göteborgs universitet och är f.d. förvaltningschef vid Malmö högskola. Hon ingår som skribent i boken och är dess redaktör tillsammans med Gudrun Nyberg, läkare, professor em. och författare till en rad uppmärksammade böcker. Nyberg är dessutom initiativtagare till och huvudredaktör för hela serien om tio volymer, "Hundra år i Göteborg".

Vid sekelskiftet 1900 var Ellen Key på allas läppar, mitt i den feministiska och pedagogiska debatten som hon stod. Hon var en stridbar person som slogs för yttrandefrihet och var en av de första i Sverige att kräva kvinnlig rösträtt. Strindberg kallade henne smädfullt Hanna Paj, men vid sidan av just Strindberg och Lagerlöf var hon en av våra mest kända författare utomlands. Hennes stora verk Barnens århundrade kom ut i ständigt nya översättningar och upplagor.

Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon, vad tänkte hon?Sedan sin avhandling om Ellen Keys feminism 1974 har Ronny Ambjörnsson ständigt återvänt till Ellen Key och ger i denna nyskrivna, brett anlagda idéhistoriska biografi en mer heltäckande bild av hennes inflytande på det nya århundrade hon stod inför. Men också varför hon är värd att fördjupa sig i än idag.