Mohammad Fazlhashemi – författare

»Den som mest tänker på Iran i klichéer - det gör väl de flesta av oss? - kan här få sina uppfattningar duktigt omskakade av Mohammad Fazlhashemi … Att Fazlhashemi låter landets avvikande röster nå ända till oss klichétänkande svenskar är mycket värdefullt.« Svenska Dagbladet

»Iran mellan tre revolutioner ger onekligen en klar och kunnig historisk bakgrund till dagsläget. Han beskriver sakligt hur sammanblandningen av religion och politik har trängt ut alla fria andar ur samhällsdebatten.« Dagens Nyheter

Iran har på kort tid genomgått tre omvälvande revolutioner. Det började 1906 då landet vände sig bort från despotism och envälde till ett modernare samhälle med medborgerliga fri- och rättigheter efter europeisk förebild. Med tiden kom dock den nya samhällsmodellen att motarbetas och förtroendet för väst urholkades, först långsamt och sedan snabbt. 1979 inföll den islamiska revolutionen, med ayatolla Khomeini i spetsen, och landet kastades in i en radikal omdaning där västerlandet plötsligt blev att betrakta som ett avskräckande exempel. En ny auktoritär styrelseform infördes där statsmakten fick stora befogenheter att bestämma över människors privatliv. Idag pågår en social revolution i landet som vänder sig mot det islamistiska styret och vars anhängare har Europa och väst som förebilder.

Genom att skildra Irans historia sedan tidigt 1800-tal ger Mohammad Fazlhashemi en djupare förståelse för dagens händelseutveckling.

Åttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Mellanösterns största snillen inom geografi, optik, historia, filosofi, medicin, kemi, astronomi och många andra ämnen. De har skänkt eller förmedlat en rad kunskaper som vi använder oss av än i dag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, grekiskt, kristet. Under medeltiden utgjorde denna tankevärld ett slags blandkultur som, trots motsättningar, intellektuellt förenade öst och väst. 

Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella guldålder som historiker främst ägnat sig åt att studera. I den här boken skildras hela den muslimska idéhistorien, från Muhammeds dagar till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på.

Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans många böcker och artiklar spänner över en rad olika ämnen: utopier, manligt och kvinnligt, socialism, trädgårdshistoria. Han har bland annat mottagit Lotten von Kraemers pris, Längmanska kulturfondens pris och Övralidspriset och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans intresseområden innefattar kulturmöten, mångfald och islam, ämnen som han också ofta debatterar i det offentliga. Han är ledamot av bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och Migrationsverkets etiska råd.

Läsningen av Visdomens hus (är) som att syresätta hjärnan. Ronny Ambjörnssons och Mohammed Fazlashemis berättelse om islams idéhistoria har allt det som dagens islamdebatt saknar - kontext, nyanser, kunskap - och är dessutom kärnfullt skriven. Här finns i stort sett allt med: det förislamiska (och förkristna) tänkandet, islams uppkomst, guldåldern, svackan efter mongolinvasionen (om det nu var en svacka) och så vidare fram till våra dagar ... det finns ändå något väldigt tilltalande med en bok som gör oss lite mer kunniga om ett ytterst infekterat ämne. Som sänker den där samtalstonen lite. Det är nästan en bedrift nuförtiden.

Johan Anderberg, Expressen

Mohammad Fazlhashemi (professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet) och Ronny Ambjörnsson (professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet) har tillsammans skrivit denna både lättillgängliga och sakliga islamiska idé- och kulturhistoria ... Det är en läsvärd, väl sammanställd, saklig och balanserad bok.

BTJ

Den här boken handlar om samhälls­förändring. Här berättar forskare och aktivister om gårdagens och dagens förtryck, kamper och konflikter. Boken visar hur närvarande och betydelsefulla olika rättighetskamper är och varit för det samhälle vi har i Sverige idag. Den visar både på olika former av förtryck och hur nationalism kan användas för att inskränka människors rättigheter. Utmaningar och diskriminering synliggörs likaväl som möjligheter. Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt?  

Författare: Marian Bergroth, Christine Bylund, Mikael Eivergård, Jonas Franksson, Tove Fahlgren, Mohammad Fazlhashemi, Anna Furumark, Katherine Hauptman, Pia Laskar, Aleksa Lundberg, Ingrid Martins Holmberg, Patrik Nordell, Hanna Sejlitz, Ulrika Westerlund.  

* * *  

Boken ingår i projektet Heterogena kulturarv att ändra framtiden som är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Statens historiska museer, Sundsvalls museum och Regionmuseet Kristianstad. Projektet berättar om människorättskamper i Sverige; kampen för att leva, bo, arbeta, älska på lika villkor oavsett funktionsförmågor, sexuell läggning, tro, kön och ursprung. Genom teman som rätten till kroppen, rätten till vardag, reaktioner mot rättigheter och rättighets­kämpar skildras rättighetskamper i det förflutna och i samtiden. Mänskliga rättigheter som kulturarv gestaltas.

År 874 inledde den tolfte shi'itiske imamen al-Madhi ett liv i underjorden, och än i dag anses han leva fördold. Genom århundradena har de rättslärda brottats med frågan om hur de ska leva tills han återkommer. Ska de passivt invänta hans återkomst, försöka påskynda den eller göra det bästa av situationen här och nu? Inom islams historia finns en lång kamp mellan de religiösa och de sekulära politiska ledarna om vilka som är bäst lämpade att styra de muslimska länderna. Men den händelse under 1900-talet som framför alla andra markerade religionens - eller rättare sagt de religiösa ledarnas - återkomst på den politiska scenen var revolutionen i Iran 1979. Nu hävdade de religiösa ledarna att det inte fanns någon skillnad mellan stat, politik och religion och gjorde dessutom anspråk på att vara bäst lämpade för att styra den politiska utvecklingen. Bland de shi'itiska rättslärda finns dock många olika politiska föreställningar. Skillnaderna beror till stor del på rådande politiska och historiska omständigheter, sociala strukturer och ekonomiska förhållanden. Men räcker detta för att förstå varför en grupp shi'itiska rättslärda drogs till revolutionär radikalism, andra till politisk pragmatism och ytterligare andra till total avhållsamhet från den politiska scenen? Och vad har förhållandet mellan tro och förnuft för betydelse för religion och politik i de olika shi'itiska skolorna?

"Läsningen av Visdomens hus (är) som att syresätta hjärnan. Ronny Ambjörnssons och Mohammed Fazlashemis berättelse om islams idéhistoria har allt det som dagens islamdebatt saknar - kontext, nyanser, kunskap - och är dessutom kärnfullt skriven. Här finns i stort sett allt med: det förislamiska (och förkristna) tänkandet, islams uppkomst, guldåldern, svackan efter mongolinvasionen (om det nu var en svacka) och så vidare fram till våra dagar ... det finns ändå något väldigt tilltalande med en bok som gör oss lite mer kunniga om ett ytterst infekterat ämne. Som sänker den där samtalstonen lite. Det är nästan en bedrift nuförtiden."Johan Anderberg, ExpressenÅttahundra år innan de första europeiska vetenskapsakademierna var påtänkta blomstrade Visdomens hus i de muslimska kalifernas Bagdad. Där verkade Mellanösterns största snillen inom geografi, optik, historia, filosofi, medicin, kemi, astronomi och många andra ämnen. De har skänkt eller förmedlat en rad kunskaper som vi använder oss av än i dag, men de var också influerade av äldre tänkande i regionen - mesopotamiskt, indiskt, judiskt, grekiskt, kristet. Under medeltiden utgjorde denna tankevärld ett slags blandkultur som, trots motsättningar, intellektuellt förenade öst och väst. Visdomens hus bestod i över fyrahundra år, men arvet efter det sträcker sig ända in i våra dagar - alltså långt bortom den traditionella guldålder som historiker främst ägnat sig åt att studera. I den här boken skildras hela den muslimska idéhistorien, från Muhammeds dagar till våra egna, och därtill de uråldriga traditioner som muslimerna byggde på.Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet. Hans många böcker och artiklar spänner över en rad olika ämnen: utopier, manligt och kvinnligt, socialism, trädgårdshistoria. Han har bland annat mottagit Lotten von Kraemers pris, Längmanska kulturfondens pris och Övralidspriset och är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. Hans intresseområden innefattar kulturmöten, mångfald och islam, ämnen som han också ofta debatterar i det offentliga. Han är ledamot av bland annat Kungliga Vitterhetsakademien och Migrationsverkets etiska råd.

"Mohammad Fazlhashemi (professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet) och Ronny Ambjörnsson (professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet) har tillsammans skrivit denna både lättillgängliga och sakliga islamiska idé- och kulturhistoria ... Det är en läsvärd, väl sammanställd, saklig och balanserad bok."BTJ

»En oumbärlig makropolitisk karta.« Upsala Nya Tidning

»Fazlhashemis bok ger en rik bild av krafterna bakom frihetslängtan i Mellanöstern och Nordafrika.« Corren

»En efterlängtad skildring av en kultur, ett skeende och en region som missförståtts av många under lång tid. Den rekommenderas till alla som någon gång undrat över muslimer eller islam, inklusive dess politiska gren, eftersom den ger svar på frågor som man inte ens visste att man hade.« BBC Historia

Initierad skildring av den arabiska våren!

Den 17 december 2010 tänder den arbetslöse akademikern Mohammed Bouazizi eld på sig själv efter att en kommunal tjänsteman beslagtagit hans grönsaksvagn. Händelsen blir startskottet för en massiv våg av protester som sprider sig bland unga runtom i Mellanöstern och Nordafrika. Västvärlden tittar storögt på. För de flesta kom folkresningarna och de våldsamma upploppen som en total överraskning.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet, förklarar bakgrunden till folkresningarna, västvärldens reaktioner på dem och dess efterdyningar som långt ifrån har mattats av. Med skärpa, engagemang och ett insiktsfullt perspektiv skildrar Fazlhashemi hela skeendet som kommit att kallas »den arabiska våren«.

Fler pressröster:

»Mohammad Fazlhashemi presenterar ansvarfullt den arabiska vårens alla dimensioner, och ingjuter tålamod och hopp, samt konstruktiv oro ... rekommenderas varmt till alla som vill få (och ge) en komplexare bild.« Arbetet

»Alla som är intresserade av Nordafrika och Mellanöstern kommer att ha stor nytta av denna bok.« BTJ

»Att skriva kollektiv historia om pågående förändringsprocesser, spridda mellan olika länder i Mellanöstern och Nordafrika, kräver en författare med stor överblick. Det har Fazlhashemi. Med lätt hand tecknar han de sociopolitiska villkor under vilka miljontals människor lever ... .« Tidskriften Respons

»Mohammad Fazlhashemis bok är en genomgång av den arabiska våren, dess prolog och epilog. Han bjuder också läsaren på en kartläggning av de strömningar som finns inom politisk islam. Det är informativt och upplysande och säger en del om kunskapsläget i Sverige när det gäller islam i stort och politisk islam i synnerhet. Vi vet så lite och vad är det egentligen vi vet? Att muslimer är en skrikande hord fundamentalister som vill ta över världen och låsa in kvinnor? Varför lever den nidbilden så envist kvar? Svaret på den frågan finns i Den arabiska våren. Läs den!« Kulturnytt

»Fazlhashemi är mycket ambitiös i sin vilja att förmedla orsakssammanhang, historisk bakgrund och förväntade effekter ... han lyckas alldeles utmärkt med att ge en intresserad läsare som jag själv, utan speciella förkunskaper, en bra överblick över vad som har hänt och varför.« Dagensbok.com

»Den arabiska våren är en mycket informativ och bra bok om förhållandena i denna del av världen och den visar att sanningen inte alltid kommer fram till oss. Innan man börjar framföra kategoriska åsikter om dessa länder och folket i dem bör man definitivt läsa den här boken.« Bokparet

»Ger onekligen en klar och kunnig historisk bakgrund till dagsläget.« Dagens Nyheter Iran har på kort tid genomgått tre omvälvande revolutioner.Det började 1906 då landet vände sig bort från despotism och envälde till ett modernare samhälle med medborgerliga fri- och rättigheter efter europeisk förebild. Med tiden kom dock samhällsmodellen att motarbetas och förtroendet för väst urholkades. 1979 inföll den islamiska revolutionen, med ayatolla Khomeini i spetsen, och landet kastades in i en radikal omdaning. En ny auktoritär styrelseform infördes där statsmakten fick stora befogenheter att bestämma över människors privatliv. Idag skakas Iran återigen av djupa samhällskonflikter och omfattande protester riktade mot det islamistiska styret. Kraven på förändring är starka, men utvecklingen är dramatisk och utgången oviss. Genom att skildra Irans historia sedan tidigt 1800-tal ger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, en djupare förståelse för dagens händelseutveckling.