Anders Andrén – författare

Världen var på många sätt en annan för 1000 år sedan, såväl i praktik som i tanke. Människan ansågs leva på en plats, "Midgård", i mitten av världen, omgiven av andra världar bebodda av andra makter. Där fanns gudar, jättar, dvärgar, alver och olika krafter som nornor och valkyrior. Dessa föreställningar rörde inte bara universums uppbyggnad, utan även mytisk geografi och själva samhällsordningen. I antologin Ordning mot kaos diskuterar arkeologer, religionshistoriker och språkhistoriker den fornnordiska världsbilden under fyra olika teman som inleds av frågan om vi idag över huvud taget kan tolka och förstå forntida uppfattningar. I följande avsnitt försöker författarna se sambanden mellan dåtida föreställningsvärld och ritualer, för att sedan studera människans placering och roll i den norröna kosmologin - exempelvis analyseras kön och sexualitet, och gränslandet mellan människa och djur. En avslutande diskussion tar upp de komplexa sambanden mellan den norröna kosmologin och den dåtida faktiska världen: Var det idén om en kosmologi som omsattes i praktiken eller var det verkligheten som födde tankebilden? Författarna i Ordning mot kaos är inte alltid överens om perspektiv och tolkningar. Mångfalden i angreppssätt och synsätt visar att enighet kring den nordiska förkristna kosmologin är svår att nå - och kanske inte ens är önskvärd.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Gutasagan är en berättelse om gutarnas ursprung och mytiska historia. Den nedtecknades någon gång mellan 1220 och 1285 och bygger på muntliga traditioner och skriftliga förlagor. Gutasagan åtföljs av en helt nyskriven och utförlig kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi, som sätter in Gutasagan i ett historiskt perspektiv.

Bild på Visby ringmur.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d'etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d''etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d'etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker.För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar.Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag.Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.

Det medeltida Gotland är sjunde delen i Historiska Medias unika serie arkeologiska guideböcker över svenska landskap. På ett lättillgängligt och trevligt sätt presenteras landskapets medeltida historia. Öns dramatiska historia med spår av en svunnen storhetstid lockar många till studier av det förflutna. Visbys långa ringmur saknar motsvarighet i Norden och på den gotländska landsbygden finns över 90 välbevarade medeltida kyrkor. Ingen annanstans i Skandinavien finns det så många och så välbevarade medeltida byggnader som på Gotland. Den gotländska landsbygden var under medeltiden mycket särpräglad, eftersom det saknades både byar och frälsesläkter med sätesgårdar på ön. I stället styrdes Gotland länge av domarsläkter, som byggde sin makt på kunskap snarare än jordägande. Ön utmärktes av återkommande konflikter, inbördeskrig och invasioner. Under medeltiden var Gotland ett välkänt centrum för handeln i Östersjön, med vidsträckta kontakter i dåtidens Europa. Visby blev starkt präglat av tyska köpmän, och var under långa perioder en viktig medlem av det tyska stadsförbundet Hansan.

Norrön religion studeras av arkeologer, historiker, religionshistoriker, konsthistoriker, litteraturvetare, ortnamnsforskare och forskare inom skandinavistik. För att underlätta forskningsutbyte hölls 2004 en internationell konferens i Lund. Old Norse Religion in Long-term Perspectives innehåller ett urval av de artiklar som presenterades under konferensen. Bokens 75 bidrag belyser ämnen som världsbild och kosmologi, ritual och religiös praktik, minne och myt samt den norröna religionens nutida roll.

The study of Old Norse religion is a truly multidisciplinary and international field of research. The rituals, myths, and narratives of pre-Christian Scandinavia have been studied and interpreted in detail by a vast number of scholars. They have long relied on the rich and varied Christian Icelandic literature from the Middle Ages, but a growing body of material culture from pagan Scandinavia has recently started to have an impact on current research. In Tracing Old Norse Cosmology, Anders Andrén argues that the fundamental ideas of an ordered universe and notions of time and space in Old Norse religion can be studied in a dialogue between archaeology and the Icelandic narrative tradition. Ideas about the world tree, middle earth, and the sun can be traced in images and material culture from different parts of Scandinavian prehistory. By combining these prehistoric representations with the later written record, Andrén offers a long view on Old Norse cosmology, including the periods of fundamental change. This fascinating and nuanced study is essential reading for all researchers in the field—archaeologists, art historians, and scholars of literature and religion—as well as anyone with an interest in Old Norse history.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker.För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar.Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag.Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.