Anders Andrén – författare

Världen var på många sätt en annan för 1000 år sedan, såväl i praktik som i tanke. Människan ansågs leva på en plats, "Midgård", i mitten av världen, omgiven av andra världar bebodda av andra makter. Där fanns gudar, jättar, dvärgar, alver och olika krafter som nornor och valkyrior. Dessa föreställningar rörde inte bara universums uppbyggnad, utan även mytisk geografi och själva samhällsordningen. I antologin Ordning mot kaos diskuterar arkeologer, religionshistoriker och språkhistoriker den fornnordiska världsbilden under fyra olika teman som inleds av frågan om vi idag över huvud taget kan tolka och förstå forntida uppfattningar. I följande avsnitt försöker författarna se sambanden mellan dåtida föreställningsvärld och ritualer, för att sedan studera människans placering och roll i den norröna kosmologin - exempelvis analyseras kön och sexualitet, och gränslandet mellan människa och djur. En avslutande diskussion tar upp de komplexa sambanden mellan den norröna kosmologin och den dåtida faktiska världen: Var det idén om en kosmologi som omsattes i praktiken eller var det verkligheten som födde tankebilden? Författarna i Ordning mot kaos är inte alltid överens om perspektiv och tolkningar. Mångfalden i angreppssätt och synsätt visar att enighet kring den nordiska förkristna kosmologin är svår att nå - och kanske inte ens är önskvärd.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

Gutasagan är en berättelse om gutarnas ursprung och mytiska historia. Den nedtecknades någon gång mellan 1220 och 1285 och bygger på muntliga traditioner och skriftliga förlagor. Gutasagan åtföljs av en helt nyskriven och utförlig kommentar av Anders Andrén, professor i arkeologi, som sätter in Gutasagan i ett historiskt perspektiv.

Bild på Visby ringmur.

This book is about historical archaeologies all over the world; about their history, their methods, and their raison d'etre. The focus is on an existential question for archaeology: whether investigations of mate­ rial culture are necessary at all when studying societies with writing. Is it not sufficient to read and interpret texts if we wish to understand and explain historical periods? This book has been written out of a conviction that archaeology is important, even in the study of literate societies. Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone. The disciplines have a tendency to be marginalized in relation both to history and to archaeology and anthropology, because the archaeologi­ cal results are sometimes perceived as unnecessary confirmations of what is already known. Although I regard theoretical considerations as crucial for all scholarly work, I do not think that the solution to this marginalization can be found in any "definitive" theory that might raise the disciplines above the threatened tautology. Instead, I have found it more important to examine different methodological approaches in the historical archaeologies, to investigate how material culture and writ­ ing can and could be integrated. I am convinced that the tautological threat should be averted in the actual encounter of artifact and text. By problematizing this encounter, I believe that it is possible to create favorable methodological conditions for new perspectives on the past.

This book is about historical archaeologies all over the world; Yet the book has also been written out of a conviction that the importance of the historical archaeologies is not obvious to everyone.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker.För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar.Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag.Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.