Kristina Jennbert - Böcker

Humanistiskt och naturvetenskapligt orienterade forskare har inte samma erfarenheter av tidsbegreppet. Likväl finns tangeringspunkter. Frågor om vad tid är, hur den konceptualiseras, vad den betyder och hur dess parametrar utstakas av naturen är intrasslade i varandra. Och perspektiven är otaliga. Naturvetenskapens tid är objektiverad och förrumsligad, medan litteraturen också fångar den tid vi som människor är och lever i. Mekaniskt mätt tid är endimensionell och objektiv medan upplevd tid är mångdimensionell och subjektiv, samtidigt som livscykelns fysiologiska dimension genomsyrar våra sociala liv. I alla dessa processer finns och verkar således tiden, men att medvetet tänka på den är, så vitt vi vet, ett privilegium för människan.   Tanken med denna tvärvetenskapliga antologi, med bidrag av forskare inom fysik, geologi, sociologi, etnologi, historia, idéhistoria, litteraturvetenskap och filmvetenskap, är att greppa tiden i dess komplexitet och stimulera till dialog mellan olika synsätt och vetenskapsdiscipliner. Läs om tidsskildringar i historiska tv-dramer, om den tidsperiod som numera kallas för antropocen, om rumtid och tidsaktivism, om tid som mäts av den märkvärdiga "tiotusenårsklockan", om tiden i mikrokosmos och tiden i rymden både den faktiska rymden och den som skapades av Harry Martinson.

Bilden av det förgångna tolkas alltid genom de tankemönster samtiden tillhandahåller, och olika tider har därför skapat skiftande biler av historien. I Hedendomen i historiens spegel tecknar författarna en bild av hur fornnordiska texter fått olika betydelse under skilda epoker.För att kunna använda den norröna litteraturen med dess personligheter och händelser, myter och ritualer som källa till kunskap om religion i Norden före Kristendomen, måste den betraktas i ljuset av en månghundraårig tradition av tolkninger och omtolkningar.Projektet Vägar till Midgård har under hela sin verksamhet inbjudit gästföreläsare som från olika utgångspunkter har diskuterat tolkningen, receptionen, av den förkristna religionen, från medeltiden till idag.Hedendomen i historiens spegel presenterar en lång receptionshistoria: allt från hur den kristna medeltidslitteraturen framställde Oden, över borgerlig salongskonst och Wagners operadrömmar, till nyhedningars försök att konstruera en gammal religion.

Animals have always been an important part of the human life-world, and they stand out as signifcant forces in the Old Norse mythology here they became imaginary creatures with strong characters. In Animals and Humans archaeologist Kristina Jennbert explores the relationship between animals and humans in Scandinavia from the Roman Iron Age to the Viking Period. Real animals and fantastical creatures in Midgard became mouthpieces for human characteristics and reflections of peoples social position. Animals were of great importance in everyday life and in rituals, and as metaphors in social identity and power relations. In the course of time,however, the human view has changed, and nature has increasingly been subjected to humans. Through her detailed analysis, Jennbert raises questions about the boundary between human and animal, as well as about our ethical and moral precedence.

Världen var på många sätt en annan för 1000 år sedan, såväl i praktik som i tanke. Människan ansågs leva på en plats, "Midgård", i mitten av världen, omgiven av andra världar bebodda av andra makter. Där fanns gudar, jättar, dvärgar, alver och olika krafter som nornor och valkyrior. Dessa föreställningar rörde inte bara universums uppbyggnad, utan även mytisk geografi och själva samhällsordningen. I antologin Ordning mot kaos diskuterar arkeologer, religionshistoriker och språkhistoriker den fornnordiska världsbilden under fyra olika teman som inleds av frågan om vi idag över huvud taget kan tolka och förstå forntida uppfattningar. I följande avsnitt försöker författarna se sambanden mellan dåtida föreställningsvärld och ritualer, för att sedan studera människans placering och roll i den norröna kosmologin - exempelvis analyseras kön och sexualitet, och gränslandet mellan människa och djur. En avslutande diskussion tar upp de komplexa sambanden mellan den norröna kosmologin och den dåtida faktiska världen: Var det idén om en kosmologi som omsattes i praktiken eller var det verkligheten som födde tankebilden? Författarna i Ordning mot kaos är inte alltid överens om perspektiv och tolkningar. Mångfalden i angreppssätt och synsätt visar att enighet kring den nordiska förkristna kosmologin är svår att nå - och kanske inte ens är önskvärd.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

I denna volym presenteras delar av den aktuella forskning som ventilerades på Krapperups borg vid Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsens symposium nr 6 år 2003, Arkeologi och naturvetenskap. Författarna har, under fyra teman - Samhälle, kriser och miljö, Det mentala landskapet, Människokroppens arkeologi och Människan och havet - hämtat sina exempel från när och fjärran i såväl tid som rum, men mest från Sverige och Danmark.

Längs foten av Kullaberg finns ett drygt 20-tal kustnära grottor. Klippor och branta stup gör dem svåra att nå, från hav och från land. Hur har grottotna använts under de tusentals år som de funnits? Hur har bilden av grottmänniskor vuxit fram och har de överhuvudtaget funnits på Kullaberg? Arkeologiska utgrävningar och osteologiska djurbensanalyser från några av grottorna ger en del av svaren. Lokalhistoria och storpolitiska händelser ger andra infallsvinklar. Grottorna har bland annat använts som tillfälliga uppehållsplatser för stenålderns flintslagning, järnålderns fiske och den moderna tidens turism.

Antologin Etiska perspektiv inom arkeologin innehåller fjorton kapitel där studenter och lärare i Lund reflekterar över ämnesetiska frågor. Boken är ett resultat av etikkurser som har getts inom arkeologiutbildningen. Dessa kurser har visat sig få stor betydelse både för de studenter som gick på kurserna och för de studenter som idag på andra sätt får etiska perspektiv inom sin utbildning. För lärarna har etikkurserna inspirerat att ställa svåra frågor om utbildning, forskningsverksamhet och förmedling. Med ett kritisk tänkande och en medvetenhet om att världen inte är enkelt sammansatt utan består av normer och värderingar förbereds studenterna för ett yrkesliv där deras egna slutsatser och handlingsutrymme kan ta plats.