Erik J. Olsson – författare

I Det nya matriarkatet fortsätter Erik J. Olsson och ­Catharina Grönqvist Olsson den kartläggning av femi­niseringen av ­Sverige som de inledde i den uppmärksammade boken Den mjuka staten 2024.

Att kvinnor och män ska ha samma makt att påverka ­sam­hället och sina egna liv är sedan länge det ­jämställd­hetspolitiska målet i Sverige. Desto mer överraskade blev Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson när de ­upptäckte att centrala statliga sektorer som departement och myndigheter inte lever upp till detta mål i sina egna verksamheter. I Det nya matriarkatet beskrivs hur makten inom staten är allt annat än jämnt fördelad. De som idag dominerar är emellertid kvinnorna och inte, såsom var fallet förr, ­männen. På hela 80 procent av ­myndigheterna är kvinnorna i majoritet bland de anställda och den näst mest ojämställda av alla myndigheter visar sig vara Jämställdhetsmyndigheten.

Det nya matriarkatet tar också upp vilka effekter på samhällskultur och politik i stort denna demografiska utveckling har och kommer att få. Särskilt undersöks hur den ökande kvinnoandelen påverkar viktiga statliga områden som totalförsvar, polis och rättsväsende.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Catharina Grönqvist Olsson är ut­bildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska.

SAGT OM DEN MJUKA STATEN»Bokens hypotes är intressant och öppnar för ett fält som vi diskuterar för lite och för onyanserat i offentligheten.« Erik Jersenius i Dagens Nyheter 

»... har förutsättningar att göra sina läsare förvåna­de, upprörda, generade och förbannade, var och en utifrån sina positioner i frågorna. Men paret Olsson kräver ingen intellektuell underkastelse utan uppmuntrar snarare till egen reflektion. Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet – egentligen – blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet 

»... en omsorgsfullt argu­men­terad bok, gediget underbyggd med vetenskap och logiskt tänkande.« Lena Andersson i Svenska Dagbladet 

»... [författarnas] folkhemsporträtt [landar] som en slägga i den ­finaste porslinsutställningen ... ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den ­mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärds­staten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i ­Kontrast 

»Värdet med Olsson & Olssons könsdemografiska hypotes är att det synliggör flera sakområden där en mjuk stat, präglad av feminina egenskaper, inte lyckas bekämpa maskulina egenskaper. Dessa egenskaper har istället funnit ny form inom klaner, kriminella gäng, och religiösa sekter. Den mjuka staten lägger således grunden för, och kan inte rå på, det separatistiska maskulina samhälle som nu växer fram i Sverige.« Johan Gärdebo i Fokus 

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« El

Dieses Buch versammelt einige der führenden Köpfe heutiger pragmatischer Philosophie zu einem konstruktiven Gespräch über die Zukunft des Pragmatismus. Robert B. Brandom, dessen Theorie der Bedeutung im Mittelpunkt mehrerer Beiträge des Bandes steht, hat das Einleitungskapitel geschrieben. Sämtliche zentrale Problemstellungen der pragmatischen Tradition werden aus teilweise sehr unterschiedlichen Perspektiven eingehend beleuchtet. Neben den Artikeln von Brandom und den Herausgebern, André Fuhrmann und Erik J. Olsson, enthält das Buch Originalbeiträge von Michael Esfeld, Wolfram Hinzen, Friedrich Kambartel, Isaac Levi, Ulrich Metschl, Cheryl Misak, Jaroslav Peregrin, Sven Rosenkranz, Hans Rott und Pirmin Stekeler-Weithofer.