Tillverkningsindustri

"Lysande om hur girighet, grupptänkande och människors önskan att bli smärtfria skapade en hälsokatastrof av bibliska proportioner." - Anders Hansen

"Patrick Radden Keefe slog igenom med "Säg inget", om konflikten på Nordirland. Nu är han tillbaka med en knivskarp skildring av de yttersta konsekvenserna av hänsynslös kapitalism och korruption." Malin Persson Giolito

Länge prydde namnet Sackler väggarna på världens mest prestigefyllda universitet och museum. Tack vare sina stora donationer förknippades den stenrika dynastin med ärevördiga institutioner som Harvard, Oxford och Louvren.

Vad som skapat förmögenheten var inte lika känt. Men när det stod klart att familjens företag Purdue Pharma låg bakom det smärtstillande läkemedlet Oxycontin hamnade namnet Sackler i mediernas fokus. Sedan 1999 har mer än en halv miljon människor dött i den så kallade opioidkrisen – vilket ansvar bar de som hade producerat och berikat sig på det preparat som drivit på epidemin?

I den hyllade Smärtans imperium berättar Patrick Radden Keefe historien om Sacklerdynastin och dess väg till framgång via en rad våghalsiga satsningar inom läkemedelsindustrin. Med skamlös marknadsföring och cyniska säljmetoder spreds Oxycontin över hela USA, och släkten Sackler blev en av världens mest förmögna. Men priset – lidande, beroende och död – betalades av de utsatta människor som litade på deras produkter.

Patrick Radden Keefe, som slog igenom med Nordirlandboken Säg inget, har med Smärtans imperium skapat ett journalistiskt storverk. Det är en omskakande berättelse om sjuka affärer och en familjs omättliga girighet.

Den här berättelsen handlar om en man som levde ett smått sagolikt liv. Det började i Göteborg 1935 och det slutade i Toronto 2024. Under de nästan 90 år som rymdes däremellan for den här mannen som en svetslåga genom tillvaron och tände och brände allt som kom i hans väg. Ett helt folk följde hans framfart och under flera decennier gjorde svenskarna på nåt märkligt sett den här mannens historia till sin egen. Mest känd blev han som chef för Volvo, i en tid när Sverige var som rikast och Volvo som störst. Han hette Pehr Gustaf Gyllenhammar. PG. Legenden om Pehr G Gyllenhammar innehåller allt man kan förvänta sig av en saga: en prinsessa, ett sjöodjur, många korståg och maktkamper, mycket guld och – självklart – ett slut som ingen hade kunnat ana. *Kristina Hedberg är journalist på Dagens Nyheter och programledare. Under många år arbetade hon på SVT med program som Uppdrag granskning och Min sanning. Hon har belönats med flera priser för sitt arbete, bland annat Stora Ekopriset och Sveriges Radios språkpris.

Han var mannen som skulle förändra en hel industri – entreprenören som satte Norrland på världskartan och lovade en grön revolution för hela Europa. Northvolt sågs som framtidens energijätte, ett symbolprojekt för klimatkampen och den gröna omställningen. Men visionen som skulle bli Europas stolta flaggskepp kapsejsade. I denna självbiografi ger Peter Carlsson för första gången sin egen bild av Northvolts uppgång och fall. Han berättar om resan från hyllad visionär till ifrågasatt ledare, om de innovativa strategierna som drev projektet framåt och om de avgörande misstagen längs vägen. Det är en berättelse om drömmar, pengar, politik och maktspel – men också om en mans envisa tro på att förändring är möjlig. Det är en inifrånskildring av den största gröna industrisatsningen i Europas historia, och en insikt i varför omställningen är så svår – och samtidigt helt nödvändig. Peter Carlssons berättelse är personlig, dramatisk och djupt relevant för alla som vill förstå vad som krävs för att möta klimatkrisen.

Peter Carlsson skriver boken tillsammans med Markus Lutteman.

Vi står inför den största hälsokatastrofen världen har skådat. Kan vi bekämpa den?

Varje år dör 700 000 personer av antibiotikaresistenta bakterier världen över. I USA tar resistenta bakterier livet av tre gånger så många människor som HIV och AIDS. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp blir omöjliga att utföra. Innan år 2050 kommer 10 miljoner människors liv att vara i fara varje år. Den största hälsokatastrofen världen har skådat står för vår tröskel, ändå är det knappt någon som talar om den.

Bakteriekriget avslöjar det cheferna för läkemedelsindustrin, sjukhusen och köttindustrin inte vill att du ska veta. Det är chockerande uppgifter om hur jakten på vinst har drivit läkemedelsindustrin till att distribuera antibiotika som om det vore vitaminer, och om hur köttindustrin systematiskt undanhållit information om en omfattande användning av antibiotika inom lantbruket.         

Djur och bakterier har i hundratusentals år levt i en balans som den obegränsade konsumtionen av antibiotika nu hotar att sätta ur spel. Finns det något hopp kvar? Ett gammalt botemedel, bevarat av läkare och sjuksköterskor i Georgien, är på väg att återupptäckas och det kan komma att ändra den medicinska historien igen.  

ERIK MARTINIUSSEN är en norsk journalist och författare. Han har tidigare skrivit boken Drivhuseffekten.

"I boken presenteras spännande, skrämmande och även hoppingivande fakta i reportageform på ett lättläst sätt. Läsaren upplever sig betydligt kunnigare och mer rustad för tillvaron efter att ha plöjt de 400 sidorna. Boken rekommenderas en bred läsekrets." BTJ

"Bakteriekriget är en högintressant och tankeväckande bok som fängslar från första till sista sidan! Utan tvekan är detta en av årets intressantaste böcker! Martiniussens reportagebok är initierad och väldokumenterad och fungerar som en ögonöppnare! Högsta betyg! 5 av 5." Minaboktips.se

Northvolt är den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet och Kreuger. Varför blev drömfabriken en grön bubbla? Vem bär ansvaret? Christian Sandström är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar. Han är också författare till succéböckerna Gröna bubblor 1 - 3.

"Alla gick åt samma håll. Mäktiga finansmän, regering, lobbyister, media och expolitiker banade tillsammans väg för gröna jättekatastrofer. Sandström stod emot dom." Lotta Gröning, fil dr och journalist, tidigare chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten

"Med distinkt stil och skärpa lotsar Christian Sandström oss pedagogiskt mellan för tidigt sålda björnskinn och överstatliga syltburkar. Hans glasklara genomgång visar på vikten av att forskare håller huvudet kallt när flocken dras med i önsketänkande och glädjeyra. De projekt som har allra störst betydelse för vårt samhälle kräver också allra mest kritisk granskning." Fanny Forsberg Lundell, professor i franska

"I Northvoltkraschen analyserar Christian Sandström systemfelen bakom en av vår tids mest hyllade och havererade satsningar på grön industri. Med sylvass penna och gedigen research granskas politisk kapitalism, mediehajp och naiv framtidstro. En ögonöppnare om vad som händer när ideologiska övertygelser tillåts trumfa verkligheten." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

"Sandström såg tidigt vart Northvolt var på väg, och påtalade det i text efter text. Denna bok redogör för en hisnande historia som till stora delar hade kunnat undvikas om fler hade lyssnat tidigare." Jerker Moodysson, professor och rektor vid Karlstad Universitet

"Få har vågat ifrågasätta den gröna omställningens avarter. Sandström tillhör undantagen och har hela tiden fått rätt. Nu kan vi dra lärdom från Northvolthaveriet" Leif Östling, tidigare VD för Scania, grundare av Kommissionen för Skattenytta

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Sandström har bland annat gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers pedagogiska pris för sin undervisning på skolan.

En av tio svenskar tar antidepressiv medicin. Kanske du själv, förmodligen någon i din närhet. Den som söker vård för nedstämdhet och oro går ofta hem med ett recept på SSRI i fickan, övertygad om att medicinen ska korrigera en kemisk obalans i hjärnan.

Problemet är att det inte stämmer.

I Älskade hatade antidepp går läkaren André Marx till botten med det som bidragit till att antidepressiva på bara några årtionden blivit ett av världens vanligaste läkemedel: myten om kemisk obalans. Han synar läkemedelsbolagens slipade marknadsföring och vad forskningen egentligen säger om behandlingens effekt på kort och lång sikt. Hur många får allvarliga biverkningar? Hur påverkas barn och gravida av att ta antidepressiv medicin? Och hur svårt är det egentligen att sluta?

*

André Marx är specialist inom allmänmedicin. Åren 2020–2023 var han ansvarig läkare på Nedtrappningsmottagningen i Stockholm, där han hjälpte patienter att trappa ner och sluta med antidepressiva mediciner.

Utan mikrochip stannar världen. Nästan all elektronik baseras på halvledare, själva kärnan i chipen. Datorer och mobiltelefoner blir hela tiden snabbare och mer kraftfulla tack vare en ständig och intensiv utveckling av halvledartekniken. Och för varje år ökar behovet av snabbhet och kraft för ny efterfrågan och nya marknader.

Men chipen handlar inte bara om teknik och ekonomi. De ingår som en avgörande komponent i en global kraftmätning mellan Kina och USA som riskerar att slå över i en militär konfrontation. För som Chris Miller skriver i Chip War (Chip War, 2022): andra världskriget avgjordes av stål och aluminium, det kalla kriget definierades av atomvapen och dagens rivalitet mellan Kina och USA bestäms av datorkraft.

USA kontrollerar chipmarknaden, men Kina dominerar produktionen av den elektronik som vi alla är beroende av. Kina lägger nu ned all kraft på att utveckla en egen halvledarteknik och därmed bryta den amerikanska dominansen. Om de lyckas står vi inför ett globalt ekonomiskt och militärt skifte.

Den kritikerrosade Chip War ger bakgrunden till en av vår tids viktigaste frågor.

Chris Miller är Associate Professor of International History vid Fletcher School, Tufts University. Han har tidigare skrivit böckerna Putinomics: power and money in resurgent Russia (2014) och We Shall Be Masters: Russian pivots to East Asia from Peter the Great to Putin (2021). Chip War är den första av hans böcker som översatts till svenska.

Vinnare av 2020 års Pulitzerpris i kategorin sakprosa!  

»En magnifik och rasande bok.« The New York Times

»Ett djupsinnigt och oförglömligt verk om vår upplevelse av själva livet.« Sally Rooney, författare till Normala människor

En vecka efter sin fyrtioförsta födelsedag diagnosticeras den hyllade poeten Anne Boyer med en aggressiv trippelnegativ bröstcancer. För en ensamstående mamma som levt från lön till lön, som alltid varit den omhändertagande snarare än den som tagits om hand, blir den katastrofala sjukdomen en fullständig kris. Det att inte dö [The Undying] gestaltar ett sjukdomsförlopp förmedlat av digitala skärmar. Fram träder en genreöverskridande väv av cancerbedragare, lögnaktiga företag och fetischister; av kapitalismens många små mord. En memoar som hudflår läkemedelsindustrin och placerar Anne Boyer i det sällskap av kvinnliga författare som tidigare skrivit om sin sjukdom och pågående död: Audre Lorde, Kathy Acker och Susan Sontag. En upprivande skildring av överlevnad, och en 2000-talets motsvarighet till Susan Sontags Sjukdom som metafor. I svensk översättning av Marie Silkeberg.  

ANNE BOYER, född 1973, är en amerikansk författare och poet. Hon har bland annat belönats med 2018 års Whiting Award och samma års Cy Twombly Award for Poetry. För Det att inte dö [The Undying] tilldelades hon Pulitzerpriset i kategorin General Nonfiction.

»Språket är flödande, med en personlig och upprorisk ton.« Marianne Berglund, BTJ

Att ta eller inte ta emot den medicinska behandling som erbjuds ...

... det är frågan som allt fler har anledning att ställa sig, eftersom läkemedel i många länder har blivit den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer.

Men hur ska vi ta reda om mediciner och behand­lingar fungerar eller inte?

Vi måste själva ta reda på fakta, menar den danske professorn Peter C. Gøtzsche. Det finns inga genvägar. Vi kan inte blint lita på myndigheter, läkare, me­dier och företag. I sin nya bok ger han en stor mängd praktiska råd om hur vi skaffar oss denna nödvändiga kunskap.

Konsten att överleva i en ­övermedicinerad värld är en ­självhjälps-guide om hur vi via internet söker och hittar de mest tillförlitliga beläggen som rör diagnos och behandling inom sjuk- och hälsovården.

Författaren undersöker också evidensen för en rad vanliga behandlingar mot till exempel astma, cancer, fysisk smärta, känslomäs­sig ­smärta, infektioner, influensa, ­de­mens, högt blodtryck och mag-tarmbesvär. Även ­flera alter­nativ­medicinska ­be­­hand­lingar granskas. Boken vänder sig både till en intresserad allmänhet och till läkare och annan ­vårdpersonal.

OM FÖRFATTAREN

Peter C. Gøtzsche är specialistläkare inom intern­medi­cin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han är en av grundarna av forskarnätverket ­Cochrane Colla­bo­ration och chef för dess kontor i Köpenhamn. Han har publicerat mer än 70 ­papers i världens fem viktigaste vetenskapliga tid­skrifter, British Medical Journal, Lancet, Journal of the Ame­rican Medical Association, Annals of Internal Medicine och New England Journal of Medicine­.

Peter C. Gøtzsche har tidigare utgivit Dödliga mediciner och organiserad brottslighet (2015) och Dödlig psykiatri och organiserad för­­ne­kelse (2016). Den förstnämnda tilldelades 1:a pris i British Medical Association Book Awards 2014. En mycket läsvärd bok som är spännande att läsa på grund av den stringens som präglar författarens redo­­vis­ning. ­En fantastisk snabbkurs i varför statistik och veten­skaps­teori är viktig , skrev Hans Peter Söndergaard, över­lä­kare vid karolinska institutet, om Dödliga mediciner

TIO SLUTSATSER

Tio slutsatser ur Konsten att överleva i en ­övermedikaliserad värld

Digitala örontermometrar är inte tillförlitliga.

Hostmediciner fungerar inte.

Allmänna hälsokontroller gör mer skada än nytta.

Febernedsättande läkemedel är kontraproduktiva och minskar kroppens immunförsvar tiofalt.

Demensläkemedel fungerar inte.

Psykofarmaka har mycket dålig effekt på psy­kiska problem och gör stor skada.

Psykoterapi fungerar.

NSAID-preparat (mot inflammation och smärta)  hör till de mest dödliga preparaten och tar livet av människor bland annat genom blödande magsår och hjärtattacker.

Mammografi-skreening är skadlig och bör avskaffas.

Alternativmedicinska behandlingar som akupunktur, reflexologi och healing fungerar inte.

ALTERNATIVET TILL LÄKEMEDEL

Alternativet till läkemedel är inga läke­medel. Vi skulle ha en friskare och mer långlivad befolkning om vi tog färre läkemedel. Tyvärr har läkare, andra som arbetar inom hälso- och sjukvården och många patienter väldigt svårt att inte göra någonting alls, detta trots att alla vet att en bra kirurg är någon som vet när man inte ska operera. Mycket ofta bör vi låta naturen ha sin gång, eftersom våra kroppar och sinnen har en stark förmåga att läka sig själva. I andra fall kanske vi bör välja en läkemedelsfri intervention med dokumenterad effekt. Peter C. Gøtzsche

Den sanna historien bakom Theranos – Silicon Valleys största bluff

Silicon Valley hyllade Theranos som framtidens vårdbolag. Med ett banbrytande blodtest lovade grundaren och vd:n Elizabeth Holmes att en enda droppe blod skulle kunna analysera hundratals värden och upptäcka allt från infektioner till cancer. Visionen var svindlande – billigare, snabbare och mer tillgänglig sjukvård för alla.

Investerare, politiker och näringslivstoppar stod i kö. Theranos värderades till 9 miljarder dollar och Elizabeth Holmes lyftes fram som en ny Steve Jobs. Hennes ansikte prydde tidningsomslag världen över, och Time Magazine utsåg henne till en av världens mest inflytelserika personer.

Men tekniken fungerade aldrig.

I Ont blod avslöjar den prisbelönade Wall Street Journal-reportern John Carreyrou hur en av Silicon Valleys mest uppmärksammade startups i själva verket byggde sin framgång på hemlighetsmakeri, hot och systematiskt bedrägeri. Det är en sann berättelse om hur investerare och styrelseledamöter lät sig förföras, hur visselblåsare riskerade allt – och hur journalistik till slut fällde ett miljardbolag.

Ont blod är den definitiva skildringen av Theranos uppgång och fall – en modern företagskollaps som skakade techvärlden och förändrade synen på innovation, entreprenörskap och riskkapital för alltid.

En nervkittlande och verklighetsbaserad berättelse om makt, pengar och självbedrägeri i Silicon Valleys absoluta toppskikt.

I mitten på 1900-talet sydde svenska fabriker det mesta i klädväg: kostymer, klänningar, kappor, arbetskläder, korsetter och mycket annat. Konfektionsindustrin, som den kallades, var mycket framgångsrik och sysselsatte mer än fyrtio tusen personer. Den var en svensk basindustri. Under 1970-talet raserades emellertid merparten av verksamheten. Tillverkningen flyttade successivt utomlands och de svenska fabrikerna lades ner. Idag är det nästan omöjligt gå in i en klädbutik och hitta plagg som är sydda i Sverige.I "När man sydde kläder på fabrik" låter Johannes Daun oss ta del av konfektionsindustrins utveckling och avveckling. Vi får följa den hantverksbaserade sömnadens förvandling till en modern storindustri och se hur problemen börjar hopa sig under industrikrisens 1970-tal. Vilka faktorer var avgörande för branschens framväxt och vilka bidrog till kollapsen? Boken uppmärksammar också konfektionen som yrke och industri. Hur gick arbetet på en konfektionsfabrik till? Vilka arbetade i denna starkt kvinnodominerade verksamhet? Hur skilde sig konfektionsindustrin från annan industriell produktion?Framställningen tar sin utgångspunkt i konfektionsindustrins centrum i Sverige – textilstaden Borås med omnejd – men belyser även utvecklingen i Sverige i stort och placerar på så vis konfektionsbranschen i ett övergripande industrihistoriskt sammanhang.Johannes Daun (f. 1984) är fil dr i historia och 1:e antikvarie på Textilmuseet. Han undervisar även i historia på Göteborgs universitet och har publicerat ett tjugotal böcker, artiklar och kapitel inom bland annat stads-, social- och befolkningshistoria. På Daidalos har Johannes Daun varit medredaktör för antologin "Göteborg genom tiderna" (2021).

Under mina närmare fyrtio år på Volvo har jag sett företaget förändras under olika sorters ledarskap och ägarkonstellationer. Sanningen om Volvo belyser tre mycket dramatiska skeenden i företagets historia, ur ett perspektiv som aldrig tidigare framkommit i den officiella debatten:

SANNINGEN OM VOLVO bjuder dig på en en personlig resa genom svensk industrihistoria, ger en unik inblick i ett av Sveriges mest betydelsefulla företag samt visar hur fackligt arbete kan nå oanade höjder genom modiga medlemmar och ett inspirerat ledarskap.

Magnus Sundemo, född 1954, är civilingenjören som varit Volvo trogen i närmare fyrtio år. Han har haft en mängd olika roller inom Volvo Personvagnar så som konstruktör, projektledare och linjechef på olika nivåer. Magnus var projektledare för den uppmärksammade konceptbilen XC60 och chef för bilkonceptutvecklingen inom Volvo Cars. Han har även haft ett mycket starkt fackligt engagemang och var ordförande för Akademikerföreningen Volvo Cars på deltid mellan 1992 – 1994 och på heltid från 2007 – 2016. Genom sin plats i bolagsstyrelsen för Volvo Cars under totalt tolv år, har Magnus unika insikter i spelet bakom kulisserna.

Hör mer av Magnus via Spotify och hans populära poddcast Garaget. Där intervjuar han intressanta personer med koppling till Volvo Cars – allt från nuvarande vd:n Håkan Samuelsson till kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Ann-Sofie Hermansson.

Sedan 2006 har antalet barn som har en adhd-diagnos mer än sjufaldigats i Sverige. Och nu ökar adhd-diagnoserna ännu snabbare bland vuxna. Katarina Bjärvall ser diagnosboomen som en störning inte hos dem som har adhd utan hos det samhälle vi har skapat.

I Störningen visar hon hur ökad stress och höjda krav på prestationer i skolan, arbetslivet och vården får antalet diagnoser att fortsätta skjuta i höjden. Hon granskar också hur läkemedelsindustrin driver på och profiterar på utvecklingen.

Katarina Bjärvall är journalist och författare. Hon har tidigare bland annat skrivit böckerna Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion (2005), Var är du? Människan och mobilen (2011) och Yes! Därför köper vi det vi inte behöver (2015).

"Det är en viktig och oroande bok Katarina Bjärvall skrivit, och hennes bild av hur besvärliga människor medicineras för att anpassas till systemet mynnar i en hel samhällsdiagnos". Lars Linder, Dagens Nyheter

"Störningen har de kvaliteter som gör den till ett standardverk om adhd. Den borde läsas av alla berörda: patienter, läkare, psykologer och beslutsfattare inom vårdområdet." Jan Molin, Socialpolitik

På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag. Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia.Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson. Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?