Tillverkningsindustri

Han var mannen som skulle förändra en hel industri – entreprenören som satte Norrland på världskartan och lovade en grön revolution för hela Europa. Northvolt sågs som framtidens energijätte, ett symbolprojekt för klimatkampen och den gröna omställningen. Men visionen som skulle bli Europas stolta flaggskepp kapsejsade. I denna självbiografi ger Peter Carlsson för första gången sin egen bild av Northvolts uppgång och fall. Han berättar om resan från hyllad visionär till ifrågasatt ledare, om de innovativa strategierna som drev projektet framåt och om de avgörande misstagen längs vägen. Det är en berättelse om drömmar, pengar, politik och maktspel – men också om en mans envisa tro på att förändring är möjlig. Det är en inifrånskildring av den största gröna industrisatsningen i Europas historia, och en insikt i varför omställningen är så svår – och samtidigt helt nödvändig. Peter Carlssons berättelse är personlig, dramatisk och djupt relevant för alla som vill förstå vad som krävs för att möta klimatkrisen.

Peter Carlsson skriver boken tillsammans med Markus Lutteman.

Utan mikrochip stannar världen. Nästan all elektronik baseras på halvledare, själva kärnan i chipen. Datorer och mobiltelefoner blir hela tiden snabbare och mer kraftfulla tack vare en ständig och intensiv utveckling av halvledartekniken. Och för varje år ökar behovet av snabbhet och kraft för ny efterfrågan och nya marknader.

Men chipen handlar inte bara om teknik och ekonomi. De ingår som en avgörande komponent i en global kraftmätning mellan Kina och USA som riskerar att slå över i en militär konfrontation. För som Chris Miller skriver i Chip War (Chip War, 2022): andra världskriget avgjordes av stål och aluminium, det kalla kriget definierades av atomvapen och dagens rivalitet mellan Kina och USA bestäms av datorkraft.

USA kontrollerar chipmarknaden, men Kina dominerar produktionen av den elektronik som vi alla är beroende av. Kina lägger nu ned all kraft på att utveckla en egen halvledarteknik och därmed bryta den amerikanska dominansen. Om de lyckas står vi inför ett globalt ekonomiskt och militärt skifte.

Den kritikerrosade Chip War ger bakgrunden till en av vår tids viktigaste frågor.

Chris Miller är Associate Professor of International History vid Fletcher School, Tufts University. Han har tidigare skrivit böckerna Putinomics: power and money in resurgent Russia (2014) och We Shall Be Masters: Russian pivots to East Asia from Peter the Great to Putin (2021). Chip War är den första av hans böcker som översatts till svenska.

Northvolt är den största företagskraschen i Sverige sedan 1930-talet och Kreuger. Varför blev drömfabriken en grön bubbla? Vem bär ansvaret? Christian Sandström är forskaren som i september 2024 förutspådde att Northvolt skulle gå i konkurs inom ett halvår och fick fel med tre dagar. Han är också författare till succéböckerna Gröna bubblor 1 - 3.

"Alla gick åt samma håll. Mäktiga finansmän, regering, lobbyister, media och expolitiker banade tillsammans väg för gröna jättekatastrofer. Sandström stod emot dom." Lotta Gröning, fil dr och journalist, tidigare chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten

"Med distinkt stil och skärpa lotsar Christian Sandström oss pedagogiskt mellan för tidigt sålda björnskinn och överstatliga syltburkar. Hans glasklara genomgång visar på vikten av att forskare håller huvudet kallt när flocken dras med i önsketänkande och glädjeyra. De projekt som har allra störst betydelse för vårt samhälle kräver också allra mest kritisk granskning." Fanny Forsberg Lundell, professor i franska

"I Northvoltkraschen analyserar Christian Sandström systemfelen bakom en av vår tids mest hyllade och havererade satsningar på grön industri. Med sylvass penna och gedigen research granskas politisk kapitalism, mediehajp och naiv framtidstro. En ögonöppnare om vad som händer när ideologiska övertygelser tillåts trumfa verkligheten." Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

"Sandström såg tidigt vart Northvolt var på väg, och påtalade det i text efter text. Denna bok redogör för en hisnande historia som till stora delar hade kunnat undvikas om fler hade lyssnat tidigare." Jerker Moodysson, professor och rektor vid Karlstad Universitet

"Få har vågat ifrågasätta den gröna omställningens avarter. Sandström tillhör undantagen och har hela tiden fått rätt. Nu kan vi dra lärdom från Northvolthaveriet" Leif Östling, tidigare VD för Scania, grundare av Kommissionen för Skattenytta

CHRISTIAN SANDSTRÖM är docent från Chalmers och kolumnist i Affärsvärlden. Han har tidigare publicerat sex böcker om grön omställning och mer än 20 vetenskapliga artiklar i ämnet. Sandström har bland annat gästforskat vid universitetet i Cambridge och vid ETH i Zürich. 2018 fick han Chalmers pedagogiska pris för sin undervisning på skolan.

Vi får möta H&M:s första designchef och andra som har bidragit till utvecklingen av ett av världens främsta modehus. När Margareta van den Bosch kom till H&M 1987 lade hon grunden till vad företaget är idag, mode- och designmässigt. Hon rekryterade ett designteam och utvecklade en designprocess. H&M blev ett designdrivet modeföretag med ett tillgängligt sortiment för många människor med syfte att erbjuda möjlighet och frihet uttrycka sin personliga stil med mode.

Betydligt fler är förstås de varit med genom H&M:s framgångar, och ibland utmaningar, än de som vi får träffa i den här boken som spänner över åren från 1987 tills idag. Vi får träffa några av de som Margareta samarbetar med; designers, inköpare, landschefer, VD:ar, kommunikatörer, hållbarhetsexperter, gästdesigners, filmskapare och visningsproducenter, interna och externa medarbetare. Vissa har funnits med sedan allra första början, och andra har kommit in under senare år.

Mode angår alla och det finns något för alla i berättelserna där vi får möta en mångfald personligheter, från Margareta och H&M-grundarens son och tidigare VD och styrelseordförande Stefan Persson till några av branschens mest populära modeinfluencers just nu.

Berättelserna vittnar om en bransch i ständig rörelse.  Det är, i motsats till hur industrin ofta skildras, högst personligt, mänskligt och ärligt. Läsaren bjuds in till gemenskapen i vad som ofta uppfattas som en exkluderande bransch och får uppleva passionen, kreativiteten och gemenskapen, med humor och värme.

Vi står inför den största hälsokatastrofen världen har skådat. Kan vi bekämpa den?

Varje år dör 700 000 personer av antibiotikaresistenta bakterier världen över. I USA tar resistenta bakterier livet av tre gånger så många människor som HIV och AIDS. Världshälsoorganisationen varnar för att den medicinska vetenskapen kommer att återgå till vad den var för 100 år sedan utan antibiotika. Vi kommer att stå försvarslösa mot vanliga infektioner och enkla ingrepp blir omöjliga att utföra. Innan år 2050 kommer 10 miljoner människors liv att vara i fara varje år. Den största hälsokatastrofen världen har skådat står för vår tröskel, ändå är det knappt någon som talar om den.

Bakteriekriget avslöjar det cheferna för läkemedelsindustrin, sjukhusen och köttindustrin inte vill att du ska veta. Det är chockerande uppgifter om hur jakten på vinst har drivit läkemedelsindustrin till att distribuera antibiotika som om det vore vitaminer, och om hur köttindustrin systematiskt undanhållit information om en omfattande användning av antibiotika inom lantbruket.         

Djur och bakterier har i hundratusentals år levt i en balans som den obegränsade konsumtionen av antibiotika nu hotar att sätta ur spel. Finns det något hopp kvar? Ett gammalt botemedel, bevarat av läkare och sjuksköterskor i Georgien, är på väg att återupptäckas och det kan komma att ändra den medicinska historien igen.  

ERIK MARTINIUSSEN är en norsk journalist och författare. Han har tidigare skrivit boken Drivhuseffekten.

"I boken presenteras spännande, skrämmande och även hoppingivande fakta i reportageform på ett lättläst sätt. Läsaren upplever sig betydligt kunnigare och mer rustad för tillvaron efter att ha plöjt de 400 sidorna. Boken rekommenderas en bred läsekrets." BTJ

"Bakteriekriget är en högintressant och tankeväckande bok som fängslar från första till sista sidan! Utan tvekan är detta en av årets intressantaste böcker! Martiniussens reportagebok är initierad och väldokumenterad och fungerar som en ögonöppnare! Högsta betyg! 5 av 5." Minaboktips.se

After thousands of training hours in the Pharmaceutical industry, Anna Lundén has earned a good understanding for what kind of GMP knowledge that is requested, both for the employees in this industry as well as for people in adjacent companies as suppliers, consultants and contractors.

Now Anna Lundén have gathered the most important facts in this book:• Basic knowledge about GMP in a clear and easy to read style• Suitable for self studies and to note references to one’s own activities• Tables with detailed references to the requirements for procedures and records in both FDA and EU GMP texts and a comparison of different terms• A unique appendix with cross-references between the GMP requirements and ISO 9001

"Lysande om hur girighet, grupptänkande och människors önskan att bli smärtfria skapade en hälsokatastrof av bibliska proportioner." - Anders Hansen

"Patrick Radden Keefe slog igenom med "Säg inget", om konflikten på Nordirland. Nu är han tillbaka med en knivskarp skildring av de yttersta konsekvenserna av hänsynslös kapitalism och korruption." Malin Persson Giolito

Länge prydde namnet Sackler väggarna på världens mest prestigefyllda universitet och museum. Tack vare sina stora donationer förknippades den stenrika dynastin med ärevördiga institutioner som Harvard, Oxford och Louvren.

Vad som skapat förmögenheten var inte lika känt. Men när det stod klart att familjens företag Purdue Pharma låg bakom det smärtstillande läkemedlet Oxycontin hamnade namnet Sackler i mediernas fokus. Sedan 1999 har mer än en halv miljon människor dött i den så kallade opioidkrisen – vilket ansvar bar de som hade producerat och berikat sig på det preparat som drivit på epidemin?

I den hyllade Smärtans imperium berättar Patrick Radden Keefe historien om Sacklerdynastin och dess väg till framgång via en rad våghalsiga satsningar inom läkemedelsindustrin. Med skamlös marknadsföring och cyniska säljmetoder spreds Oxycontin över hela USA, och släkten Sackler blev en av världens mest förmögna. Men priset – lidande, beroende och död – betalades av de utsatta människor som litade på deras produkter.

Patrick Radden Keefe, som slog igenom med Nordirlandboken Säg inget, har med Smärtans imperium skapat ett journalistiskt storverk. Det är en omskakande berättelse om sjuka affärer och en familjs omättliga girighet.

Vinnare av 2020 års Pulitzerpris i kategorin sakprosa!  

»En magnifik och rasande bok.« The New York Times

»Ett djupsinnigt och oförglömligt verk om vår upplevelse av själva livet.« Sally Rooney, författare till Normala människor

En vecka efter sin fyrtioförsta födelsedag diagnosticeras den hyllade poeten Anne Boyer med en aggressiv trippelnegativ bröstcancer. För en ensamstående mamma som levt från lön till lön, som alltid varit den omhändertagande snarare än den som tagits om hand, blir den katastrofala sjukdomen en fullständig kris. Det att inte dö [The Undying] gestaltar ett sjukdomsförlopp förmedlat av digitala skärmar. Fram träder en genreöverskridande väv av cancerbedragare, lögnaktiga företag och fetischister; av kapitalismens många små mord. En memoar som hudflår läkemedelsindustrin och placerar Anne Boyer i det sällskap av kvinnliga författare som tidigare skrivit om sin sjukdom och pågående död: Audre Lorde, Kathy Acker och Susan Sontag. En upprivande skildring av överlevnad, och en 2000-talets motsvarighet till Susan Sontags Sjukdom som metafor. I svensk översättning av Marie Silkeberg.  

ANNE BOYER, född 1973, är en amerikansk författare och poet. Hon har bland annat belönats med 2018 års Whiting Award och samma års Cy Twombly Award for Poetry. För Det att inte dö [The Undying] tilldelades hon Pulitzerpriset i kategorin General Nonfiction.

»Språket är flödande, med en personlig och upprorisk ton.« Marianne Berglund, BTJ

På jakt efter en större förståelse för spelet kring de moderna antidepressiva medicinerna tar Ingrid Carlberg läsaren med från Sigmund Freud i artonhundratalets Wien till PR-strategier och marknadsplaner i nutidens multinationella läkemedelsbolag. Uppskattningsvis 600 000 svenskar tar dagligen någon av de moderna antidepressiva medicinerna. Många vittnar om att de sannolikt inte varit i livet idag om läkemedlen inte hade funnits. Andra upplever att problemen blivit större med än utan medicinerna. I boken berättar några av dem sin historia.Få läkemedel har som "lyckopillren" väckt så starka känslor i samhällsdebatten och lyfts till så tydliga kulturella symboler för vår samtid. De heter egentligen selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI, men är mer kända under varumärken som Prozac, Cipramil och Zoloft. Världens allra första depressionsmedicin i den här familjen var dock en svensk uppfinning, signerad nobelpristagaren Arvid Carlsson. Pillret är en fascinerande berättelse som blottlägger de tuffa ideologiska motsättningarna inom psykiatrin - biologi mot Freud, medicin mot samtal, "piller mot prat" - och de smarta knepen i marknadsspelet om läkemedelsmiljonerna. Men det är inte någon svartvit historia som i sista kapitlet sorterar skurkarna i ena hörnet och änglarna i det andra. Spelet om själen är betydligt mer komplicerat än så: Ska psykiska problem ses som biologiska maskinfel eller som själsliga reaktioner på livserfarenheter? Vad betyder det att läkarutbildningarna om depression betalades med läkemedelsföretagens marknadsföringspengar? Och lämpar sig sjukdomsdiagnoser för marknadsvidgande PR-lanseringar?

En av tio svenskar tar antidepressiv medicin. Kanske du själv, förmodligen någon i din närhet. Den som söker vård för nedstämdhet och oro går ofta hem med ett recept på SSRI i fickan, övertygad om att medicinen ska korrigera en kemisk obalans i hjärnan.

Problemet är att det inte stämmer.

I Älskade hatade antidepp går läkaren André Marx till botten med det som bidragit till att antidepressiva på bara några årtionden blivit ett av världens vanligaste läkemedel: myten om kemisk obalans. Han synar läkemedelsbolagens slipade marknadsföring och vad forskningen egentligen säger om behandlingens effekt på kort och lång sikt. Hur många får allvarliga biverkningar? Hur påverkas barn och gravida av att ta antidepressiv medicin? Och hur svårt är det egentligen att sluta?

*

André Marx är specialist inom allmänmedicin. Åren 2020–2023 var han ansvarig läkare på Nedtrappningsmottagningen i Stockholm, där han hjälpte patienter att trappa ner och sluta med antidepressiva mediciner.

PG Gyllenhammar utsågs till Sveriges mest beundrade man nio år i rad. Hans känsla för samhället, personalen på golvet och visioner var unik. Men PG ville inte ha någon med på triumfvagnen som påminde om att han var dödlig. Han tappade kontakten med marken och sitt företag. Han gav sig in i affärer som misslyckades och kostade anseende, ledningskapacitet och resurser, men värst var att PG:s intresse för Volvos bilar var lågt.

Medan Volvos produktutveckling stod och stampade körde den tyska bilindustrin om och skaffade ett försprång som var svårt att ta ikapp. Den misslyckade Renaultaffären kostade Volvo mycket och blev PG:s fall.  

Volvos VD Leif Johansson försökte ta på sig PG:s kostym. Han ville göra ett fientligt övertagande av Scania, sålde personvagnsdelen till Ford och köpte Renault lastbilsverksamhet. Förmodligen skrattade Renault hela vägen till banken och Volvo tappade kontrollen över sitt varumärke.  

Hur kunde det gå så? Det beror på övermod, underskattning, kortsiktighet samt lusten att delta i näringslivets monopolspel, anser bokens författare som innehaft ledande positioner i Volvo och arbetat 16 år i Regeringskansliet.

Bertil Fredholm är medlem i Kungliga Vetenskapsakademien och emeritus professor i Farmakologi – läran om läkemedel. Han har tidigare skrivit läroboken Basal Farmakologi och de populära böckerna Kaffeologi och Människans eviga frågor.

I den här boken beskriver han så enkelt det går vad som karakteriserar riktiga läkemedel – och de viktiga skillnaderna mot naturmedel och homeopatiska medel. Han har valt att fokusera på ett antal viktiga läkemedel och presenterar den ofta dramatiska upptäcktshistorien. Han redogör också för vad vi vet om orsaken till deras effekter och biverkningar. Boken kan användas av den som är allmänintresserad av läkemedel och som lärobok.

För covidsjuka finns ingen behandling! Det enda de kan göra är att isolera sig och vänta på ett vaccin!

Det var rådet som regeringar, myndig­heter och vårdinstitutioner gav efter att covid-19-pandemin hade proklamerats i mars 2020.

Men det fanns också de som inte ville acceptera att den moderna medicinska vården stod tomhänt när det gällde att hjälpa. Det var läkare som ansåg att de hade en skyldighet att kurera sina patienter efter bästa förmåga. Det var forskare som tog initiativ till nya vetenskapliga studier i sin jakt på fungerande botemedel.

Modet att behandla covid-19 är historien om dessa läkare och forskare som på kort tid lyckades finna säkra och effektiva metoder för att behandla covid-19. Det är också histo­rien om hur de syste­matiskt mot­arbetades av det ­medicin­industriella komplexet, som var ensidigt inriktat på vacciner som lösning på den folkhälsokris som följt i spåren på det nya viruset. En lösning byggd på billiga och befintliga mediciner ansågs ointressant eller rentav farlig.

Modet att behandla covid-19 är skriven av True Crime-för­fattaren John Leake tillsammans med läkaren och den medicinska forskaren Peter McCullough, båda hemma­hörande i Dallas, Texas. Den senare är själv en av pionjärerna för behandling av covid-19 och upphovsman till »McCullough-protokollet«, som använts av miljontals människor.

* * *

»Vad ska vi göra för att bekämpa detta monster?«

Det var frågan som dr Peter McCullough ställde sig i mars 2020, när covidpandemin hade börjat sprida sig allt mer. Som läkare och medicinsk forskare, och någon som tog den hippokratiska eden på stort allvar, kunde han inte nöja sig med att passivt se på medan hans patienter dog. 

Tillsammans med andra läkare och forskare runtom i världen började Peter McCullough genomsöka den akademiska litteraturen efter behand­lingar som kunde förebygga, lindra eller bota covid-19.

I augusti 2020 publicerade han en arti­kel i American Journal of Medicine som presen­terade ett behandlingsprotokoll, det första i sitt slag, för hur covid-19 på ett tidigt stadium kunde behandlas både säkert och effektivt med en rad redan existerande läkemedel, bland annat hydroxiklorokin och ivermektin. Tvärtemot vad många påstod så visade sig covid-19 vara en i hög grad behandlings­bar sjukdom.

Om tidiga behandlingsprotokoll, ­lik­nande det som dr McCullough tog fram, hade antagits som vårdstandard i USA, så hade cirka 70 procent av landets covid­dödsfall kunnat förhindras. I slutet på 2021 mot­svarade det ­cirka 610000 dödsfall.

* * *

Peter McCullough är internläkare, kardio­­log och epidemiolog, kliniskt verksam vid Heart­Place-sjuk­huset i Dallas. Han har publicerat över 1000 veten­­skapliga artiklar och är inom sitt special­område, hjärt-njur-­medicin, den mest publice­rade forskaren i historien. Han är huvudredaktör för Springers lärobok ­Textbook of Cardiorenal Medicine och var ­tidigare chefredaktör för de vetenskapliga tidskrifterna Reviews in Cardiovascular Medicine och American Journal of Cardiology.

Om covid-19 har Peter McCullough publice­rat 57 ­refe­rentgranskade artiklar. Som expert på covid­behandlingar har han vittnat i ­senatsförhör i Washington samt i parlamentariska församlingar i sex del­stater. Hans framträdande i The Joe Rogan ­Experience hade 40 mil­jo­ner visningar efter en vecka.

John Leake är författare inriktad på doku­men­tära kriminalhistorier och har utgivit Entering Hades: The Double Life of a Serial Killer och Cold a Long Time: An Alpine Mystery. Den förstnämda boken låg till grund för filmen The Infernal Comedy med John ­Malkovich i huvudrollen. John Leakes research av kriminalfall har legat till grund för serier på teve­kanalerna A&E Biography, Discovery och Fifth Estate.

* * *

»VAD HÄNDE MED ATT HA FOKUS PÅ DE SJUKA?«

Ur Modet att behandla covid-19

I februari bjöd Texas-senatorn Bob Hall in Peter McCullough till ett ­senatsförhör i Dallas den 10 mars, som arrangerades av senatens kommitté Health and Human ­Services, för att diskutera "vad vi har lärt oss om reaktionerna på pan­demin".

Han var tacksam för inbjudan att få framträda inför Texas senat och han beundrade senator Hall för hans mod att vilja lyssna på argument för tidig behandling med ett öppet sinne. När det blev Peter McCulloughs tur att få ordet gick han rakt på sak:

"Patienter som blir sjuka är ute efter att få en diagnos. Jag är själv co­vidöverlevare och min fru är covidöverlevare, min pappa som var på ett äldreboende blev också en covidöverlevare. Man får ett diagnostiskt testresultat i handen. Där står det att man är covidpositiv. Gå hem med dig! Finns det någon behandling? Nej. Kan jag ringa någonstans? Nej. Finns det något ställe som jag kan bli remitterad till? Nej. Så ser standardvården i USA ut. Om vi tar ­något av våra testcentra här i Texas så kan jag ta gift på att det är samma standardvård där. Inte undra på att 45000 personer har dött här i Texas. Den genomsnittliga Texasbon tror att det inte finns någon behandling."

Nu skärpte Peter McCullough tonen och höjde närmast ursinnigt rösten:

"Det är så mycket fokus på vaccin. Vad hände med att ha fokus på ­alla dem som är sjuka just nu? Den här kommittén borde känna till var alla dessa monoklonala antikroppar håller hus! Ni borde ha en lista med centra som redan behandlar covid-19-patienter. Jag har alltid behandlat mina patienter med någonting för viruset, sedan någonting för inflammationen och därefter någonting för trom­boserna.

När han hade beskrivit misslyckandet med att behandla de sjuka erbjöd han en förklaring till varför läget hade blivit som det nu var.

"Vad var det då som hände? Ungefär i maj [2020] blev det känt att viruset skulle vara mottagligt för ett vaccin. Alla försök till behandling avbröts och sedan var det bara full fart framåt mot vaccin­utveckling och all information om behandling tystades ner. Ingenting. Tystnad. Utraderat från Twitter och Youtube. Det går inte att få artiklar om behandling publicerade Så hela programmet har gått ut på att försöka minska spridningen av viruset och att vänta på ett vaccin Vi har nästan fått höra fyra timmars prat om vacciner här, men inte ett ord om behandling av de sjuka."

För att illustrera hur Peter McCulloughs förslag skulle kunna utformas lät senator Bob Hall trycka en broschyr med information om behandling och distribuerade den till kommittén. Senare lade han fram ett lagförslag om behandling av patienter som testat positivt. När han hade gjort det skickade läkarföreningen i Texas ut ett mejl till sina medlemmar där det stod att föreningen inte gav stöd åt senator Halls beslut om "obeprövade behandlingar" och istället föreslog allmän vaccinationsregistrering i delstaten.