Johannes Daun – författare

I mitten på 1900-talet sydde svenska fabriker det mesta i klädväg: kostymer, klänningar, kappor, arbetskläder, korsetter och mycket annat. Konfektionsindustrin, som den kallades, var mycket framgångsrik och sysselsatte mer än fyrtio tusen personer. Den var en svensk basindustri. Under 1970-talet raserades emellertid merparten av verksamheten. Tillverkningen flyttade successivt utomlands och de svenska fabrikerna lades ner. Idag är det nästan omöjligt gå in i en klädbutik och hitta plagg som är sydda i Sverige.I "När man sydde kläder på fabrik" låter Johannes Daun oss ta del av konfektionsindustrins utveckling och avveckling. Vi får följa den hantverksbaserade sömnadens förvandling till en modern storindustri och se hur problemen börjar hopa sig under industrikrisens 1970-tal. Vilka faktorer var avgörande för branschens framväxt och vilka bidrog till kollapsen? Boken uppmärksammar också konfektionen som yrke och industri. Hur gick arbetet på en konfektionsfabrik till? Vilka arbetade i denna starkt kvinnodominerade verksamhet? Hur skilde sig konfektionsindustrin från annan industriell produktion?Framställningen tar sin utgångspunkt i konfektionsindustrins centrum i Sverige – textilstaden Borås med omnejd – men belyser även utvecklingen i Sverige i stort och placerar på så vis konfektionsbranschen i ett övergripande industrihistoriskt sammanhang.Johannes Daun (f. 1984) är fil dr i historia och 1:e antikvarie på Textilmuseet. Han undervisar även i historia på Göteborgs universitet och har publicerat ett tjugotal böcker, artiklar och kapitel inom bland annat stads-, social- och befolkningshistoria. På Daidalos har Johannes Daun varit medredaktör för antologin "Göteborg genom tiderna" (2021).

De svenska bönderna har haft en unikt stark ställning jämfört med sina europeiska gelikar, och under 1800-talet klev de fram och blev en drivande kraft i den svenska samhällsutvecklingen. Framgångarna skapade rikedomar och de nyrika hemmansägarna investerade sina växande tillgångar i storslagna, ofta herrgårds­liknande gårdar.

Dessa bondeherrgårdar står idag som monument över den agrara revolutionen och den svenske bondens storhetstid. De utgör en unik kulturskatt som fi nns runtom i det svenska landskapet. I Bondeherrgårdar ger forskare från både bebyggelse- och socialhistoriska discipliner sin bild av denna byggnadstyp. Författarna belyser såväl gårdarnas formmässiga särart som de ekonomiska och sociala sammanhang de vuxit fram ur.

Bondeherrgårdarna fångar och förkroppsligar en säregen svensk historia som vi kan uppleva och känna in på nära håll. Boken är ett resultat av samarbeten mellan forskare vid lärosäten, museer och arkiv för att lyfta fram de säregna värdena i detta bitvis förbigångna kulturarv.

Medverkande:

Christer Ahlberger, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetBjörn Ahnlund, Kulturmiljö Halland, HalmstadCarina Carlsson, Västarvet KulturmiljöJohannes Daun, Riksarkivet Landsarkivet i GöteborgJohan Gardelin, Gotlands museumErik Hallberg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLinus Karlsson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetJohan Knutsson, Malmstens, Linköpings universitetKristina Linscott, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitetIngalill Nyström, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitetMarie Odenbring Widmark, Västarvet Kulturmiljö samt Slöjd & ByggnadsvårdPeter Olausson, Historiska institutionen, Karlstads universitetAnneli Palmsköld, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitetLars G. Strömberg, Textilhögskolan, Högskolan i BoråsPablo Wiking-Faria, Göteborgs universitet samt Hallands kulturhistoriska museum, Varberg