Byggnadsindustri och tung industri

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd. 

I boken Järnbrukens historia får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding.

I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?

"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.

"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.

Vallonsmedjor i Uppland är en historisk resa i ord och bild och skildrar en viktig del av vårt kulturarv i de enda kvarvarande vallonsmedjorna i norra Uppland - Karlholmsbruk, Strömsberg, Söderfors och Österbybruk. Dessa smedjor var levande arbetsplatser fram till första hälften av 1900-talet. Bilderna är originella såtillvida att någon samlad dokumentation inifrån själva smedjorna inte existerar sedan tidigare.

Det var 1600-tal, det trettioåriga kriget pågick och Sverige var krigförande part. Men krig är kostsamma och Sverige behövde tillskott i statskassan.

Här träder vallonerna in. Sverige lånar pengar av nederländska finansmän som i utbyte på fördelaktiga villkor får bedriva järnhantering i Sverige. De som antar erbjudandet tar ofta med egen arbetskraft från Vallonien och uppför ett antal järnbruk.

Författaren och fotografen Jörgen Sanner har tidigare framförallt haft naturen som inspirationskälla i ett stort antal fotoutställningar. Men då han ombads att dokumentera renoveringen av ånghammaren i Karlholmsbruk väcktes hans intresse för miljöerna i de gamla vallonsmedjorna.

"Vallonsmedjor i Uppland är en fin kulturhistorisk resa i ord och bild, och en samlad dokumentation av miljöerna inifrån smedjorna med redskap och arbetsmiljöer som känns spännande ochintressant att få ta del av."

Lektör Maria Bennmalm, BTJ-häfte nr 13, 2023. Betyg: 4/5

Byggstyrning ger kunskaper om byggentreprenörens produktionsplanering och övriga styrningsverktyg. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna genomföra byggprojekt enligt alla krav på kvalitet, arbetsmiljö, tider och ekonomi som ställs av samhälle, byggherrar och byggföretagen själva. Boken används sedan 1990 som läromedel vid byggutbildningar inom högskolan och byggbranschen.

Denna 4:e upplaga av Byggstyrning har utökats genom ett helt nytt kapitel, och nya avsnitt och beskrivningar, kommentarer och illustrationer i tidigare material. I det nya kapitlet, Byggentreprenörens omvärld, beskrivs kopplingar till och samarbetsvillkor mellan några viktiga aktörer i byggandet.

Om författarenErvin Revai arbetar sedan 35 år som konsult åt byggherrar och entreprenörer främst med projekt- och produktionsplanering men även med utbildning.

" ...otroligt bra. Jag vill bara vidare." Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

"En tankeväckande och inspirerande betraktelse av sandens betydelse för vårt samhälle och människans utveckling. Helhetsbetyg: 5 (av 5)." BTJ, Marie Appelstrand

Vad har huset du bor i gemensamt med glaset du dricker ur, mobilen du ringer från och tandkrämen du borstar tänderna med? Svaret är: sand. Sand finns överallt i betongen i husväggarna, asfalten bilen kör på, fönstret du tittar ut genom och mikrochipsen som är skelettet i alla digitala apparater. Det är världens näst mest använda naturresurs, efter vatten, och utvinns i större mängder än fossila bränslen. Varje år grävs 50 miljarder ton upp för att bygga den moderna värld vi tar för given. Och utvinningen ökar konstant.

Men medan utvinningen av sand går i ett huj är processen som skapar sand långsam. Det handlar om miljontals år då berg nöts ner och transporteras i bäckar och floder mot havet. Och idag gräver vi upp långt mycket mer sand än vad som återskapas på naturlig väg. Snart tar sanden slut.

Per J Anderssons nya bok Sand: Jakten på råvaran som formar vår värld är en spännande och lärorik berättelse om en naturresurs som de flesta tar för given och tänker är outsinlig. Det handlar om hotet mot våra sandstränder, om varför ökenlandet Dubai måste importera sand till sina skyskrapor och golfbanor och om den indiska sandmaffians dödliga framfart.

Men boken handlar också om vår kärlek till sanden: livet i sandöknen, stranden som turistmagnet och symbol för paradiset, de sandälskande arenofilerna, sandlådans historia och världens sandigaste sport.

"En oerhört intressant bok." Jovan Radomir, Go'kväll, SVT

"Lysande genomgång av jordens sandutvinning." Gabriella Håkansson, Sydsvenskan

"Per J Andersson skriver alltid bra och intressanta texter. Dessutom får han med den där lilla extra spänningen och nerven kring de människor som han berättar om. (...) en viktig bok och är man intresserad av globalism, affärer och andra saker som rör konstruktioner, klimat och framförallt människor i olika delar av världen så ska man läsa boken. Jag tänker mig att den skulle kunna bli nominerad till Augustpriset i kategorien faktaböcker. Det är nämligen den kvalitén som innehållet har." Kalaskultur, bokblogg

"Per J Andersson (...) skriver alltid elegant och med ett imponerande flyt. I den här boken berättar han om mycket som jag inte hade en aning om - som den våldsamma överexploateringen av jordens användbara sandresurser, i spåren av de senaste decenniernas snabba urbaniseringen i bla Kina, Indien och Mellanöstern. Men det är också en fascinerande resa genom sandens, och strandens, kulturhistoria. Mycket värd att läsa!" Magnus Västerbro, Augustprisbelönad författare

Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.

Ortala bruk i Väddö socken i norra Roslagen var en gång ett av landets viktigaste järnbruk. Verksamheten är nedlagd sedan länge, men spåren finns kvar. De finns ute i landskapet som vattenfyllda gruvhål och övervuxna husgrunder. De finns inom bruksområdet i det strömmande vattnet och i de fördämningar som en gång var förutsättningen för driften av masugn, sångjärnshammare och smedja. Kolhuset från 1700-talet, mjölkvarnen från 1800-talet och sågverket från 1900-talet står kvar som frysta arbetsplatser som om arbetarna nyss låst dörren och gått hem. Med hjälp av gamla kartor, arkivhandlingar och berättelser från förr rekonstrueras bilden av den spännande bruksmiljö som en gång varit. Genom nytagna foton dokumenteras och levandegörs det som fortfarande är. 

Med människan i centrum skildras nu järnbrukets egen värld, rikt illustrerad med nytaget bildmaterial, kompletterat med äldre foton. I boken möter vi skomakaren, skolmästaren, mästersmeden och koldrängen. Alla har de levt och verkat vid bruket, ett samhälle i miniatyr, befolkat av arbetare med en eftertraktad specialkompetens från andra länder och styrt av företagsledare med internationella nätverk.

Eva Sundström har under många år arbetat med industrihistoria på Sörmlands museum. Hon har en fil.kand. och magisterexamen i kulturhistoriska ämnen vid Uppsala universitet samt en kulturvetarexamen vid Stockholms universitet där hon även studerat arkitekturhistoria och kulturarv. 

Johan Knutsson är fil.dr. i konstvetenskap och professor i möbelkultur vid Linköpings universitet och Nordiska museet. Han har under många år publicerat en lång rad böcker inom arkitektur, möbler, hantverk, slöjd och inredning.

Peter Segemark har sedan 1970-talet varit verksam som fotograf vid Nordiska museet, med en gedigen erfarenhet av fotografering och kulturhistoriska miljöer och föremål. Han har ett stort intresse för stämningsfulla platser och för utmaningar under fältmässiga förhållanden.

Under 2018 och 2019 har byggsektorn, framför allt den del som är riktad mot bostäder, stått i fokus i nyhetsrapporteringen. Fallande bostadspriser, förseningar av nybyggda projekt och bostadsutvecklare med ekonomiska bekymmer har varit några av rubrikerna.   Men de dagsaktuella problemen skymmer sikten för det som är branschens verkliga problem. Byggsektorn har konsekvent underpresterat under de senaste decennierna både när det gäller produktivitetsutveckling, kvalitet, leveransprecision och stort slöseri under produktionen.   Det vanligaste svaret är att konkurrensen brister det finns för få projektutvecklare och för få byggentreprenörer. Författaren visar i boken att det inte är svaret istället behöver ett antal fundamentala strukturer som i sig själva och genom den kultur de förstärker attackeras. Dessa strukturer till exempel kollektivavtalen, självpåtagna branschstandards, den institutionella miljön som omger branschen och vissa regionala och lokala oligopol och monopol hindrar förändring, utveckling och innovation i en bransch som desperat behöver det. Attackeras inte strukturerna leder fler aktörer bara till mer av samma sak.   I sista delen av boken ger författaren exempel på hur en förändringsagenda skulle kunna se ut för de viktigaste aktörerna.  

Mikael Anjou är civilekonom och har arbetat hela sin yrkesverksamma tid med att driva förändringsprocesser i företag och offentlig sektor, bland annat har han varit vice koncernchef för Einar Mattson AB. Idag arbetar Mikael Anjou som rådgivare i förändringsarbete i egna bolaget Förändringstid.

Entreprenören och stålpionjären Pelle Söderberg var en tongivande gestalt när industrialiseringen och näringsfriheten kom till Sverige under det sena 1800-talet. Han var även en av Sveriges första rikstäckande handelsagenter och lanserade en alldeles ny produkt, bessemerstål, på den nordiska marknaden. I den moderniserade järn- och stålindustrin blev han snabbt en huvudaktör, och skapade järn- och stålgrossistfirman Söderberg & Haak.

För första gången skildras pionjären Pelle Söderbergs tid, liv och verk i en rik och mångfacetterad biografi, baserad på tidigare obeforskade källor. Möt mannen som blev starten för den kända företagarfamiljen Söderberg.

Vad gör företagare när de utsätts för konkurrens och får agera hur de vill? Kristoffer Strandqvist menar i Kartellernas tidevarv att de kommer att försöka organisera marknaden, ofta genom någon form av kartell.

Med ett historiskt perspektiv och med utgångspunkt i exemplet den svenska rörgrossistmarknaden, en del av byggmarknaden, beskriver och analyserar Strandqvist kartellerna, diskussionen om dem och statens åtgärder.

Under 1900-talets början organiserades marknaden via private initiativ genom kartellsamarbeten. Lagar och andra regler sätter ramar för hur företag kan agera, men i Sverige saknades under förra seklets tidiga decennier lagar mot kartellsamarbete. Sådana kom dock att successivt växa fram under århundradet, vilket innebar en allt högre grad av vad Strandqvist benämner statlig organisering av marknader.

Om författarnaKristoffer Strandqvist är verksam som forskare vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) och är även anknuten till Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning (EHFF) vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i sin tidigare forskning bland annat ägnat sig åt den svenska militära flygplansindustrin och hur den överlevde och utvecklades under den tidiga efterkrigstiden.

"Boken är välskriven och rafflande [...] Augustprisnominering i fackboksklassen och Stora journalistpriset borde vara inom räckhåll. Författarna rör vid vår tids stora politiska ödesfråga: Hur kapitalet tränger allt längre in i den offentliga sektorn." Expressen

" ...jag lägger ifrån mig 'Sjukt hus' med en känsla av att ha läst ett ovanligt gediget undersökande reportage, som borde läggas i samtliga postfack i varenda beslutande församling i hela vårt avlånga land." Dagens Nyheter

Henrik Ennart och Fredrik Mellgrens artikelserie i SvD om Nya Karolinska Sjukhuset belönades med Guldspaden 2016.

Svensk järntillverkning har en tradition sedan medeltiden. Under 1600-talet växte avsättningen på den internationella marknaden och exporten av smidbart järn blev en ryggrad för den svenska ekonomin. Denna starka position behölls till 1800-talet då massproduktion med nya produktionstekniker och internationella tillverkare skärpte konkurrensen. 

Den svenska järnhanteringen ställdes inför en omfattande omvandling som inte bara förändrade produktionen utan också arbetsförhållanden och löneutveckling.

I denna bok diskuteras arbetarnas nya situation och deras ekonomi     framförallt löneutveckling och sparande     och vilka faktorer som påverkade utvecklingen.

Mats Larsson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och tidigare chef för Uppsala Centre for Business History.