Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.

Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.

Norns bruks historia är en del av den svenska industrihistorien. På 1620-talet började man smälta järnmalm och tillverka stångjärn. Under 1700-talet hade bruket sin glansperiod och gav tryggt men slitsamt arbete åt bruksbefolkningen och rikedom åt brukspatronerna. 1800-talet var den tekniska förnyelsens epok, men också nedgångens och slutets.

År 1868 upphörde smidet och 1916 stängdes hyttan. Norn förändrades långsamt från att ha varit Hedemora sockens största industrianläggning till ett skogshuggarsamhälle. Och sedan till den undangömda idyll det är idag med ett fåtal fastboende och ett litet antal fritidsboende.

I boken beskrivs hur det gick till. Hur bruket grundades och styrdes. Vilka ägarna var. Hur järntillverkningen utvecklades och förändrades. Läsaren kommer också bruksbefolkningen närmare. Hyttarbetare, smeder, kolare och skogshuggare. Men också kvinnorna och kvinnoarbetet. Ett arbete som togs för givet men som var själva förutsättningen för livet på bruket.

Boken för fram nornshistorien till nutid och berättar även om Norns nittonhundratal. Om skoghuggar- och flottarsamhället. Norns Bruk är numera en vårdad kulturmiljö och ett turistmål. Det är byggnadsminnes-förklarat sedan 2003 och dessutom förklarat som kulturellt riksintresse.