Offentliga sektorn

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

En journalistisk granskning av hur den organiserade brottsligheten äter sig djupare och djupare in i det tillitsbaserade svenska samhället. I ”Maffiapakten” ger kriminalreportern Lasse Wierup en lika initierad som skrämmande bild av hur allt fler kriminella nätverk tar sikte på företag och myndigheter i jakten på lättförtjänta pengar. I nästa led involveras såväl advokater och läkare som revisorer, företagsledare och banktjänstemän. Den svarta ekonomin är på flera plan på väg att växa samman med den vita. Vi har lärt oss leva med sprängdåd, skjutningar och utomstående offer. Ska Sverige lyckas försvara välfärdsstaten och tilliten – eller ska vi förlora det som gjorde landet unikt?

Under de senaste femtio åren har kvinnors makt i ­Sverige stärkts på ett dramatiskt sätt. Från att tidigare ha varit det generellt underordnade könet har kvinnor idag rentav en ­ledande ställning på många centrala områden. Viktiga yrken och samhälls­institutioner som tidigare dominerats av män domineras idag av kvinnor.

I Den mjuka staten undersöker Erik J. Olsson och Catharina Grönqvist Olsson, utifrån aktuell forskning från flera vetenskapliga fält, vad denna omvälvande demografiska utveckling innebär och vad den fått för konsekvenser. De behand­lar även vad som kan komma att ske om maktbalansen mel­lan könen fortsätter att förskjutas i den riktning den gör för närvarande.

Sammantaget ger boken en unik belysning av ett nytt och angeläget men sällan diskuterat samhälls­fenomen: den ­ökande feminiseringen av stat och samhälle. Särskild ­beto­ning ligger på skolan och andra delar av den offentliga ­sektorn.

Författarna driver tesen att kvinnors ökade inflytande inte bara har fått odelat positiva effekter, utan även är en viktig faktor bakom att Sverige idag kan kategoriseras som en mjuk stat. Termen myntades av ­nationalekonomen ­Gunnar Myrdal för att beskriva stater som på grund av ­bristande lagstiftning eller regelefterlevnad lider av social oordning.

OM FÖRFATTARNAErik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Hans senare forskning är tvärvetenskaplig och behandlar bl.a. jämställdhet och offentlig styrning. Han har publicerat ett tiotal fackfilosofiska böcker samt många tidskrifts­artik­lar. Erik J. Olsson är ordförande i Academic Rights Watch som värnar den akademiska friheten. Catharina Grönqvist Olsson har mång­årig erfarenhet av att arbeta inom offentlig sektor med inriktning på arti­ficiell intelligens, digitalisering och arkiv- och informa­tionshantering. Hon är utbildad arkivarie och legi­timerad sjuk­sköterska med undervisningsuppdrag på Lunds univer­sitet.

FÖRFATTARNA OM BOKENDet svenska samhället har sedan 1960-talet blivit allt mjukare och snäl­lare; vi har gått från att vara vänliga men bestämda (kind) till att vara snälla och undfal­lande (nice).

Den nya mjukheten tar sig även uttryck i plattare, mindre hierarkiska organisationer. Medan kraven på prestation har minskat har kraven på att omfatta de värderingar som anses goda ökat. Tre typfall är: polisens defensiva strategi vid upplopp och kravaller; den mer toleranta synen på offentliganställda som begår fel i tjänsten; skolans mjukare hållning där prestationskraven på eleverna är lägre och otydligare och där lärarna inte har samma auktoritet som tidigare.

Att samhället och staten blivit mjukare och snällare är det få som förnekar. Frågan är vad det beror på och huruvida det alltid är önskvärt.

Enligt den moraliska kompasshypotesen är orsaken att mjuka värderingar är objektivt riktiga och att vi har blivit bättre på att inse detta. Hypotesen är emellertid svår att upprätthålla i ljuset av de problematiska konsekvenserna av samhällets mjukhet men även på grund av filosofiska och kunskapsteoretiska svårigheter.

Enligt den könsdemografiska hypotesen är ­orsaken till det mjukare samhället en demografisk förändring som lett till stor kvinnlig majo­ritet i skolan och på andra samhällsområden i kombination med psykologiska könsskillnader, där kvinnor utmärker sig genom ett mjukare förhållningssätt.

I vår bok argumenterar vi för att samhället behöver ta den könsdemografiska hypotesen på allvar.

SAGT OM BOKEN

»Det här är en bok som kommer att få många att grunna över de livsval som gjorts och varför livet egentligen blev som det blev.« Gunilla Kindstrand i Svenska Dagbladet

» intressanta perspektiv och frågeställningar och många av de frågor som diskuteras, såsom problem med måluppfyllelse inom skolan, är väl värda att reflektera kring. Detta oavsett om läsaren håller med om grundtesen eller inte. Helhetsbetyg: 4 av 5.« Elin Forsgren i BTJ

»... en alternativ historia om föregångslandet Sverige, berättad i 13 kapitel med fotnoter, litteraturförteckning och mycket statistik. Det är ett imponerande pionjärarbete. Det vore en gåva om Den mjuka staten kunde ges ut på danska så att fler kunde läsa den innan den danska välfärdsstaten utsätts för samma förstörelse inifrån.« Mikael Jalving i Kontrast (Danmark)

» bokens stora problem är inte vetenskapligt utan moraliskt: Författarna nyttjar vilseledande metoder för att dra slutsatser som misstänkliggör kvinnor som grupp. Det kan bara betraktas som en del av en målmedveten kamp mot deras plats och inflytande i samhället. Kvinnorna ska kuvas.« Jesper Ahlin Marceta i Göteborgs-Posten

»Den mjuka staten handlar alltså om den ökande feminiseringen i skola och offentlig sektor. Svenska kyrkan platsar väl in, men det skriver inte författarna mycket om. Jag fattar i alla fall! Konsekvensen fattar jag också: Ett samhälle som inte håller samman, men väl riskerar att falla samman.« Dag Sandahl

»Ett fantastiskt arbete, long overdue. Detta borde verkligen kunna bli ett tändande spån för en debatt som Sverige borde haft sedan decennier, men som vi nogsamt undvikit.« Guy Madison, professor i psykologi, Umeå universitet

»Ett utmärkt arbete, en viktig bok, kanske en av de viktigaste för att förstå den samtid vi lever i.« Klaus Solberg Söilen, professor i företagsekonomi, Högskolan i Halmstad

Vad tänker du på när du hör begreppet artificiell intelligens? Är det på otäcka robotar som pratar med monoton röst? Eller algoritmer i din dator som kartlägger dig? Eller blir du nyfiken på hur vi kan ställa bättre medicinska diagnoser eller med hjälp av smarta system minska olyckorna i trafiken?

AI kommer att innebära stora förändringar för oss alla, i den offentliga sektorn inte minst. Tråkiga eller tidskrävande uppgifter kommer att kunna göras lika bra av datorer, eller kanske rent av bättre, och vi kommer både att kunna höja kvaliteten och använda våra resurser mer kostnadseffektivt.

Peter Siljerud tar ett grundligt grepp om en av vår tids starkaste tekniska trender. Han svarar på viktiga frågor som: Varför är AI viktigt? Hur kommer man igång med AI? Vilka är drivkrafterna för den offentliga sektorn? På ett lättillgängligt sätt förklarar boken också den moderna tekniken bakom maskininlärning och neurala nätverk.

Ett antal fallstudier och intervjuer med ansvariga inom offentlig sektor ger värdefulla inblickar i utmaningar och lösningar. Vilka olika angreppssätt har de valt? Vilken data fanns redan på plats? Vilka problem i organisationen behövde lösas eller utmanas?

AI rymmer en otrolig potential, och framtiden skapas nu, den går inte att vänta in. Boken avslutas med en checklista för hur du kan komma igång.

Om författarenPeter Siljerud är författare, talare och omvärldsanalytiker med särskilt fokus på trender inom teknik och kommunikation.

Nya Karolinska Solna (NKS) har fått stor medial uppmärksamhet under senare år. Sjukhusbygget har pågått under lång tid, rymt en stor budget och berört många människor. Det har ömsom hyllats, ömsom ifrågasatts. Här redovisas resultaten av ett treårigt forskningsprojekt som har undersökt beslutsprocesserna bakom NKS.  

Boken handlar om de idéer som har varit betydelsefulla i beslutsprocesserna, om de aktörer som har agerat i dessa processer och om hur processerna har organiserats och kontrollerats. Ambitionen är att öka förståelsen för och kunskapen om den typ av komplexa beslutsprocesser som kännetecknar megaprojekt som NKS. Projektet har bedrivits vid Stockholms universitet i ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) och Kulturgeografiska institutionen.

Medverkande författare: Catrin Andersson · Staffan Furusten · Lena Fält · Maria Grafström · Livia Johannesson · Sven-Olof Junker · Torbjörn Larsson · Martin Qvist · Lukas Smas · Göran Sundström · Carl Yngfalk

Det finns många utmaningar för välfärdssektorn beträffande kvalitet, arbetsmiljö och kompetensförsörjning. Tillitsbaserad styrning och ledning har under en tid varit en populär ansats för att skapa en mer ändamålsenlig styrning och uppvärdera den professionella kompetensen. I denna rapport ifrågasätter sex forskare emellertid om välfärdens utmaningar verkligen är ett resultat av brist på tillit.  

Syftet med rapporten är att presentera ett alternativt synsätt som dessa forskare benämner tillförlitlig organisering. Den övergripande frågan som ställs i rapporten är: Hur kan vi organisera välfärden så att den blir tillförlitlig och bättre rustad inför utmaningar, kriser och omvärldsförändringar? Kort sagt: Hur kan vi skapa en offentlig sektor som är värd att lita på för medarbetare, chefer, politiker och allmänhet?  

Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, och Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, har varit redaktörer i den forskargrupp som skrivit rapporten. Övriga författare är Thomas Andersson, Björn Brorström, Lotta Dellve och Annika Härenstam.  

Rapporten är en del i SNS forskningsprojekt »Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering«.

Politiker och stadsplanerare lyfter fram kultur och kreativitet som centrala i samhällsutvecklingen. Men vad är det som gör kulturellt och kreativt företagande särskilt intressant i ett samhällsekonomiskt perspektiv? Vilka fördelar eller begränsningar ger utvecklingsstöd till sådana företag?

Katja Lindqvist har kartlagt vad man har gjort i Sverige för att stödja utvecklingen av kulturella och kreativa näringar genom offentliga satsningar. Boken ger en bred introduktion till hur näringarna väckt politiskt intresse under de senaste två decennierna och hur det hänger ihop med samhällets ekonomiska och politiska förändring under samma period. Författaren pekar på drivkrafter, processer och samspel som bidrar till eller utmanar utvecklingsarbetet, framför allt på regional och kommunal nivå.

Studien är den första i sitt slag som genomförts i Sverige och bidrar till fördjupad förståelse av utmaningarna i samtida offentligt utvecklingsarbete över de politiska områdesgränserna. Med exempel från satsningar inom Skånes närings-, kultur-och regionalpolitik bjuder Lindqvist på konkreta underlag till slutsatser och rekommendationer.

Offentlig sektor i Sverige fungerar relativt väl tack vare kompetenta människor som vill göra nytta. Men det finns hinder skapade av den tidigare förnyelsen som kallas new public management. Gårdagens lösning har blivit dagens problem.

Lennart Wittberg förklarar på ett enkelt och sakligt sätt vad som är problemen och avslöjar skoningslöst de absurditeter som tillåts fortgå utan att skuldbelägga vare sig medarbetare eller chefer. Bristerna beror inte på att det är något fel på människorna inom offentlig sektor. De beror på systemfel.

En förnyelse behövs. Igen. Problemen är väl kända och lösningar finns. Av det skälet är den här boken onödig. Men en förnyelse är nödvändig och boken ger tips och vägledning.

Förnya offentlig sektor igen! bygger på tidigare publicerade artiklar som uppdaterats och kompletterats med mycket nytt material. Den är inte tänkt att läsas från början till slut, utan du kan läsa valda delar och hoppa fram och till-baka utifrån vad som passar dig bäst.

Lennart Wittberg har mångårig erfarenhet som strateg och utvecklare av offentlig verksamhet och är författare till populära böcker om utvecklingsarbete.