Svensk välfärd och innehållet i välfärdspolitiken har förändrats och ansvaret omfördelats på ett genomgripande sätt under de senaste decennierna. Samtidigt varierar utvecklingen beroende på plats och sammanhang, så hur får vi grepp om vad omdaningarna innebär?

Med exempel från kultur- och arbetsmarknadspolitik, brottsförebyggande arbete, utbildning, idrott, vård och omsorg diskuterar 14 forskare konkreta förändringar i välfärdssamhällets karaktär. Läsaren får en tvärvetenskaplig bild av fem övergripande omvandlingar.

Den första visar hur aktörer från olika samhällssektorer i samverkan formar ett nytt välfärdssamhälle och den andra märks genom att Sverige gått från en generell till en åtstramad välfärdspolitik. Att välfärd ofta innebär en kamp om knappa resurser bäddar för den tredje omvandlingen som påverkar hur ansvar förskjutits och allt mindre vilar på expertis och professionell autonomi. Därtill har den lokala välfärdens utmaningar ökat med en tilltagande globalisering, vilket kännetecknar den fjärde omvandlingen. Den femte omvandlingen består av att samhällsomställningen ger en existentiell genklang hos individen och att erfarenheter av hur välfärdssamhället brustit kan skapa drivkrafter där civilsamhället finner nya lösningar för välfärd och omsorg.

Svensk välfärd och innehållet i välfärdspolitiken har förändrats och ansvaret omfördelats på ett genomgripande sätt under de senaste decennierna. Samtidigt varierar utvecklingen beroende på plats och sammanhang, så hur får vi grepp om vad omdaningarna innebär?

Med exempel från kultur- och arbetsmarknadspolitik, brottsförebyggande arbete, utbildning, idrott, vård och omsorg diskuterar 14 forskare konkreta förändringar i välfärdssamhällets karaktär. Läsaren får en tvärvetenskaplig bild av fem övergripande omvandlingar.

Den första visar hur aktörer från olika samhällssektorer i samverkan formar ett nytt välfärdssamhälle och den andra märks genom att Sverige gått från en generell till en åtstramad välfärdspolitik. Att välfärd ofta innebär en kamp om knappa resurser bäddar för den tredje omvandlingen som påverkar hur ansvar förskjutits och allt mindre vilar på expertis och professionell autonomi. Därtill har den lokala välfärdens utmaningar ökat med en tilltagande globalisering, vilket kännetecknar den fjärde omvandlingen. Den femte omvandlingen består av att samhällsomställningen ger en existentiell genklang hos individen och att erfarenheter av hur välfärdssamhället brustit kan skapa drivkrafter där civilsamhället finner nya lösningar för välfärd och omsorg.

Svensk välfärd och innehållet i välfärdspolitiken har förändrats och ansvaret omfördelats på ett genomgripande sätt under de senaste decennierna. Samtidigt varierar utvecklingen beroende på plats och sammanhang, så hur får vi grepp om vad omdaningarna innebär?

Med exempel från kultur- och arbetsmarknadspolitik, brottsförebyggande arbete, utbildning, idrott, vård och omsorg diskuterar 14 forskare konkreta förändringar i välfärdssamhällets karaktär. Läsaren får en tvärvetenskaplig bild av fem övergripande omvandlingar.

Den första visar hur aktörer från olika samhällssektorer i samverkan formar ett nytt välfärdssamhälle och den andra märks genom att Sverige gått från en generell till en åtstramad välfärdspolitik. Att välfärd ofta innebär en kamp om knappa resurser bäddar för den tredje omvandlingen som påverkar hur ansvar förskjutits och allt mindre vilar på expertis och professionell autonomi. Därtill har den lokala välfärdens utmaningar ökat med en tilltagande globalisering, vilket kännetecknar den fjärde omvandlingen. Den femte omvandlingen består av att samhällsomställningen ger en existentiell genklang hos individen och att erfarenheter av hur välfärdssamhället brustit kan skapa drivkrafter där civilsamhället finner nya lösningar för välfärd och omsorg.