Abdellah Taïa – författare

Tre perioder i Malikas liv, en marockansk kvinna från landet. Från 1954 till 1999. Från den franska kolonisationen till kung Hassan II:s död.

Hennes förste man skickas av fransmännen för att strida i Indokina.

Under 60-talet i Rabat gör hon allt för att hindra sin dotter Khadija från att bli hembiträde i Moniques villa.

Dagen före Hassan II:s död kommer en ung homosexuell tjuv, Jaâfar, in till henne och vill döda henne.

Det är Malika som talar här. Hela tiden. Rasande berättar hon om sina strategier för att undkomma Historiens orättvisor. Överleva. Ha en liten plats.

Malika, det är min mor: M'Barka Allali Taïa (1930-2010). Den här boken är tillägnad henne.Abdellah Taïa

Den marockanske författaren Abdellah Taïa, född 1973 i Rabat, introducerades för den svenska publiken 2012 med den hyllade självbiografiska romanen Ett arabiskt vemod. För sin roman Kungens dag belönades Taïa 2010 med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Abdellah Taïas nya roman Leva i ditt ljus är nära förbunden med hans (svenska) genombrott Ett arabiskt vemod (översatt 2012). (...) Det blir oerhört gripande att läsa böckerna hand i hand, eftersom den rotlösa längtan efter kärlek som pulserar genom självbiografin får både botten och bearbetning i den nya. (...) Taïas biografi formar sig som helhet till ett skakande försök att förstå denna mor som blivit främmande. Modern är rötterna, hon är landet Marocko och hans inre andra. Att leva i hennes ljus är att låta sig helas.» Aftonbladet

»Det är lättläst, medryckande, böckerna är inte tjocka, men det är också krävande, för det handlar, brant sammanfattat, om hur man lever ett sant liv.» Fokus

Tolvårige Abdellah från Salé funderar över sitt liv. Efter att ha undkommit en gruppvåldtäkt vet han att han är stämplad som den feminine pojken. Som den vackra Leïla. En slav. Han börjar ett febrigt sökande efter att återfinna sig själv, i sig själv, i andra och i andra städer. Han drömmer om att skapa ett annat liv, om att filma: »Jag var inte mig själv längre. Jag måste hitta mig själv. Och för att göra det lät jag mig gå vilse på Kairos gator. Jag anade inte att det skulle bli värre.» 

Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För sin roman Kungens dag belönades Taïa med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Redan den första sidan är ett löfte om att allt kommer att vara av betydelse. Att varje stavelse är på allvar. ... Ett arabiskt vemod är fantastisk.»Svenska Dagbladet

»Det är en liten kompakt bok, men den lämnar väldigt starka spår i den som har läst den. ... En klar fyra!»Gomorron Sverige, SVT

»ett korthugget, explosivt, otroligt intensivt språk som in i minsta kapillär lyckas återge den passion som fick honom att resa sig ur de mest hopplösa av omständigheter och bli en hyllad franskspråkig författare i Paris.»Dagens Nyheter

»Att läsa Ett arabiskt vemod känns i magen, i huvudet, i hjärtat. Det är en bok som har en enorm kraft, från första raden: Jag var i mitt andra liv. Jag hade nyss mött döden. Jag hade gått bort. Kommit tillbaka »Bokbloggen Bokmania

Efter moderns död återvänder Youssef, en marockansk lärare som har levt i exil i Frankrike i ett kvarts sekel, till sin hemstad Salé för att på sina systrars begäran reda ut familjearvet. Minnen ur en förfluten tid väcks till liv, där lidande men också livsglädje är oupplösligt sammanflätade. Genom honom ekar det förflutnas röster och ropar på honom, bland annat Najibs, hans barndomsvän och ungdoms älskare. Medan Youssef beger sig in i gränderna i dagens stad tar en förlorad värld form, en värld hotad av fattigdom och våld, där sexuella och sociala skillnader betalas med ett högt pris. Den sista gränsen i denna storslagna roman är Tårarnas bastion, namnet på den gamla stadens vallar, i vars skugga Youssef en gång gav ett löfte till Najib. »Vårt förflutna vår stora fiktion», tänker Youssef medan han bereder sig att fullt ut ta sig an sitt arv, en svår barndom, men också en absolut kärlek till sina åtta magnifika systrar och sin bortgångna mor.

Den marockanske författaren Abdellah Taïa, född 1973 i Rabat, introducerades för den svenska publiken 2012 med den hyllade självbiografiska romanen Ett arabiskt vemod. Hösten 2024 tilldelades Taïa Prix de la langue française för sitt samlade verk. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Jag var i min dröm och inte så långt från Paris. Jag höll på att förändra mitt liv. Jag skulle bli någon annan, någon som jag ännu inte kände, jag skulle skratta, gråta, lära mig, bli förälskad, svika andra, svika mig själv, begå misstag, röra mig framåt trots allt . . . »

Den självbiografiska romanen Frälsningsarmén är en djupt berörande skildring av en ung mans sökande efter jämvikt mellan den marockanska traditionen och den västerländska kulturen, mellan sin förvirring och beslutsamheten att lyckas.

Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För Kungens dag belönades Taïa 2010 med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av Frälsningsarmén. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Unna er att upptäcka honom om ni inte gjort det tidigare. Det rör sig om ett av de mest spännande författarskapen på franska i vår tid.»Svenska Dagbladet»

»En ny och spännande bit i Abdellah Taïas sakta framväxande liv.» Dagens Nyheter

»Mest av allt är den underbar läsning.»Kristianstadsbladet

» en förnämlig svensk översättning som ger full rättvisa åt Taïas osökta, kristallklara prosa.»Aftonbladet

»Meningarna är liksom kapitlen och episoderna korta och komprimerade. De är sprängfyllda av allvar, av levande liv. Det viktiga är Taïas skarpa blick. Hans förmåga att fylla varje situation med betydelse.»Helsingborgs Dagblad

»en snillrik väv som bildar en gobeläng av berättad längtan.»Östgöta Correspondenten

»Det här är en extremt stark bok. Taïa visar sig än en gång vara mästare på självbiografiskt berättande där både språk och innehåll når sitt klimax.»LitteraturMagazinet

»Jag är mycket tacksam över att ha fått läsa ännu en bok av honom, den griper tag både känslomässigt och intellektuellt.»Bloggen Vaka över ensamheten

An autobiographical novel by turn naïve and cunning, funny and moving, this most recent work by Moroccan expatriate Abdellah Taïa is a major addition to the new French literature emerging from the North African Arabic diaspora. Salvation Army is a coming-of-age novel that tells the story of Taïa's life with complete disclosure—from a childhood bound by family order and latent (homo)sexual tensions in the poor city of Salé, through an adolescence in Tangier charged by the young writer's attraction to his eldest brother, to a disappointing arrival in the Western world to study in Geneva in adulthood. In so doing, Salvation Army manages to burn through the author's first-person singularity to embody the complex mélange of fear and desire projected by Arabs on Western culture. Recently hailed by his native country's press as “the first Moroccan to have the courage to publicly assert his difference,” Taïa, through his calmly transgressive work, has “outed” himself as “the only gay man” in a country whose theocratic law still declares homosexuality a crime. The persistence of prejudices on all sides of the Mediterranean and Atlantic makes the translation of Taïa's work both a literary and political event. The arrival of Salvation Army (published in French in 2006) in English will be welcomed by an American audience already familiar with a growing cadre of talented Arab writers working in French (including Muhammad Dib, Assia Djebar, Tahar Ben Jelloun, Abdelkebir Khatibi, and Katib Yasin).

I had to rediscover who I was. And that's why I left the apartment.... And there I was, right in the heart of the Arab world, a world that never tired of making the same mistakes over and over.... I had no more leniency when it came to the Arab world... None for the Arabs and none for myself. I suddenly saw things with merciless lucidity....—An Arab Melancholia

Salé, near Rabat. The mid 1980s. A lower-class teenager is running until he's out of breath. He's running after his dream, his dream to become a movie director. He's running after the Egyptian movie star, Souad Hosni, who's out there somewhere, miles away from this neighborhood—which is a place the teenager both loves and hates, the home at which he is not at home, an environment that will only allow him his identity through the cultural lens of shame and silence. Running is the only way he can stand up to the violence that is his Morocco.

Irresistibly charming, angry, and wry, this autobiographical novel traces the emergence of Abdellah Taïa's identity as an openly gay Arab man living between cultures. The book spans twenty years, moving from Salé, to Paris, to Cairo. Part incantation, part polemic, and part love letter, this extraordinary novel creates a new world where the self is effaced by desire and love, and writing is always an act of discovery.

Tangier is a possessed city, haunted by spirits of different faiths. When we have literature in our blood, in our souls, it's impossible not to be visited by them.—from Another Morocco

In 2006, Abdellah Taïa returned to his native Morocco to promote the Moroccan release of his second book, Le rouge du tarbouche (The Red of the Fez). During this book tour, he was interviewed by a reporter for the French-Arab journal Tel Quel, who was intrigued by the themes of homosexuality she saw in his writing. Taïa, who had not publically come out and feared the repercussions for himself and his family of doing so in a country where homosexuality continues to be outlawed, nevertheless consented to the interview and subsequent profile, “Homosexuel envers et contre tous” (“Homosexual against All Odds”). This interview made him the first openly gay writer to be published in Morocco.

Another Morocco collects short stories from Taïa's first two books, Mon Maroc (My Morocco) and Le rouge du tarbouche, both published before this pivotal moment. In these stories, we see a young writer testing the porousness of boundaries, flirting with strategies of revelation and concealment. These are tales of life in a working-class Moroccan family, of a maturing writer's fraught relationship with language and community, and of the many cities and works that have inspired him.

With a reverence for the subaltern—for the strength of women and the disenfranchised—these stories speak of humanity and the construction of the self against forces that would invalidate its very existence. Taïa's work is, necessarily, a political gesture.

Tolvårige Abdellah från Salé funderar över sitt liv. Efter att ha undkommit en gruppvåldtäkt vet han att han är stämplad som den feminine pojken. Som den vackra Leïla. En slav. Han börjar ett febrigt sökande efter att återfinna sig själv, i sig själv, i andra och i andra städer. Han drömmer om att skapa ett annat liv, om att filma: »Jag var inte mig själv längre. Jag måste hitta mig själv. Och för att göra det lät jag mig gå vilse på Kairos gator. Jag anade inte att det skulle bli värre.»

Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För sin roman Kungens dag belönades Taïa med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Redan den första sidan är ett löfte om att allt kommer att vara av betydelse. Att varje stavelse är på allvar. ... Ett arabiskt vemod är fantastisk.»Svenska Dagbladet

»Det är en liten kompakt bok, men den lämnar väldigt starka spår i den som har läst den. ... En klar fyra!»Gomorron Sverige, SVT

»ett korthugget, explosivt, otroligt intensivt språk som in i minsta kapillär lyckas återge den passion som fick honom att resa sig ur de mest hopplösa av omständigheter och bli en hyllad franskspråkig författare i Paris.»Dagens Nyheter

»Att läsa Ett arabiskt vemod känns i magen, i huvudet, i hjärtat. Det är en bok som har en enorm kraft, från första raden: Jag var i mitt andra liv. Jag hade nyss mött döden. Jag hade gått bort. Kommit tillbaka»Bokbloggen Bokmania

»Jag var i min dröm och inte långt från Paris. Jag höll på att förändra mitt liv. Jag skulle bli någon annan som jag ännu inte kände.

»Frälsningsarmén skildrar en ung mans väg i sökandet efter en jämvikt mellan den marockanska traditionen och den västerländska kulturen, mellan sin förvirring och sin beslutsamhet att lyckas.

»Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För Kungens dag belönades Taïa 2010 med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av Frälsningsarmén. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Unna er att upptäcka honom om ni inte gjort det tidigare. Det rör sig om ett av de mest spännande författarskapen på franska i vår tid.» Svenska Dagbladet

»Det viktiga är Taïas skarpa blick. Hans förmåga att fylla varje situation med betydelse.» Helsingborgs Dagblad

»mest av allt är den underbar läsning.» Trelleborgs Allehanda

»en ny och spännande bit i Abdellah Taïas sakta framväxande liv.»Dagens Nyheter

»en snillrik väv som bildar en gobeläng av berättad längtan.»Östgöta Correspondenten

»Det här är en extremt stark bok. Taïa visar sig än en gång vara mästare på självbiografiskt berättande där både språk och innehåll når sitt klimax.» LitteraturMagazinet

Marocko 1987. Pa en väg mellan städerna Rabat och Sale ska kung Hassan II och hans kortege passera. I folkmassan trängs Omar och Khalid. Omar är fattig, Khalid är rik. Ändå är de bästa vänner. Tills den dag Khalid blir vald till landets bästa elev och som belöning ska få kyssa kungens hand. När Omar inser att Khalid har hemlighållit mötet med kungen, upplever han det som ett oförlåtligt svek. Han bestämmer sig för att hämnas. Klasskriget bryter ut, en strid pa liv och död.

Den marockanske författaren Abdellah Taïa föddes 1973 i Rabat. För Kungens dag belönades Taïa 2010 med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Det är makalöst bra. ... Kungens dag är en förtätad roman om klass och förtryck. Men det är också passionerad och konstnärlig litteratur som inte ger avkall på sin komplexitet och skönhet.»Dagens Nyheter

»Abdellah Taïa skriver i ett energiflöde av ord, i en vacker snubblande ivrighet. ... Jag sugs in i hans vindlande före.»Kulturnytt, SR

»Det arabiska vemodet, nostalgin, är lika gripande som alltid.»Svenska Dagbladet

»Abdellah Taïa skriver försiktigt och nästan trevande, med korta, enkla formuleringar som går rakt in i hjärtat. ... Det är få författare som lyckas uppfylla så många innehållsliga och stilistiska önskningar hos läsaren som Abdellah Taïa gör.»Norrköpings Tidningar

"Jag är trettio. Jag har känt dig i tretton år. Och här, nu, står jag inte ut längre. jag vill inte längre leva i din skugga. jag vill inte längre bli handledd av dig, göra saker på ditt sätt. Vara som man ska: en Parisbo bland Parisbor, inte för mycket arab för dig och din värld, inte för mycket muslim, inte för mycket därbortifrån."

Den som är värd att bli älskad är en drabbande brevroman i vilken författaren utforskar ondskans ursprung och skildrar hur den franska kolonialismen dröjer kvar i en ung homosexuell marockans kärleksliv.

Den marockanske författaren Abdellah Taïa, född 1973 i Rabat, introducerades för den svenska publiken 2012 med den hyllade självbiografiska romanen Ett arabiskt vemod. För sin roman Kungens dag belönades Taïa 2010 med prestigefyllda Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

"Att läsa Taïa är att få ett förtroende, med den uppfordran ett förtroende innebär att kunna härbärgera en annans smärta. Ett förtroende som det finns all anledning att ta emot och förvalta väl."Göteborgs-Posten"Det är en otroligt sorglig historia det här, men framförallt väldigt vacker. Taïa har en fantastisk förmåga att skriva fram känslor så att man blir berörd av dem." Kulturnyheterna, SVT

"Breven i Den som är värd att bli älskad är inga söta kärleksbrev. De är ursinniga, förtvivlade, cyniska, uppgivna. Men Taïa har ett språk som på något sätt tar sig fram. det finns en rörlig tystnad som går genom det tjutande våldet. helt mjukt genom hatet. Det är Abdellah Taïas stora skicklighet som författare, att han gör den stumheten skrivbar."Dagens Nyheter

"Det är stilsäkra och utlämnande brev, inget privat eller smutsigt utelämnas. Meningar om kärlek men inte rosafärgade. ... Hans ilska och smärta är befriande att ta del av." Kulturnytt, SR

"Han skriver underbart korta meningar med hårda ord. De smattrar som skurar av makadam mot okrossat glas."Expressen

Efter terrorattentaten i Frankrike 2015 befinner sig Mounir, en 40-årig marockan, i en trängd situation. Han har nyligen flyttat in i en tvåa fyra trappor upp i centrala Paris. I en minimal etta ovanför bor Madame Marty, 80-årig, fattig och sjuk. Vänskapen mellan dem, Republikens utstötta, fördjupas fram tills allt en dag urartar. Efter ännu en sömnlös natt med Madame Martys steg ekande i huvudet är Mounirs nerver på helspänn. Han vrålar ut sin desperation inför henne, som skrämd av hans hotelser ringer polisen.

Antoine, polismannen som förhör Mounir, misstänker honom för att ha samröre med jihadister. Men existerar verkligen Antoine? Var går gränsen mellan fantasi och verklighet?

Med Det långsamma livet har Abdellah Taïa skapat en storslagen roman om uppbrott, om ensamhet och drömmar. Romanen var nominerad till såväl Prix Goncourt som Prix Renaudot 2019.

Den marockanske författaren Abdellah Taïa, född 1973 i Rabat, introducerades för den svenska publiken 2012 med den hyllade självbiografiska romanen Ett arabiskt vemod. För sin roman Kungens dag belönades Taïa 2010 med det prestigefulla Prix de Flore. Han debuterade 2013 som filmregissör med en filmatisering av sin roman Frälsningsarmén, även den självbiografisk. Abdellah Taïa är sedan 1999 bosatt i Paris.

»Det hela är både rörande och kraftfullt och därför är romanen otroligt bra.»Kulturnytt, P1

»Det är en storartad roman om Mounirs olyckliga kärlekshistoria med ett Frankrike som inte förmår ge hela sin befolkning frihet, jämlikhet och broderskap.»Göteborgs-Posten

»Denna psykologiskt gäckande och drömskt febriga historia om utanförskap och hopplöshet är oerhört skickligt berättad på ett utsökt språk.»BTJ