Boel Hackman – författare
79 kr
Läs direkt efter köp
”Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront”, skrev Harriet Löwenhjelm triumferande som elev på Konstakademien. Men hon fick sluta på akademien och lyckades aldrig få sina illustrerade dikter utgivna. Först nio år efter sin död i tuberkulos 1918, endast 31 år gammal, slog hon igenom. Då, 1927, uppfattades hon som en representant för ”en ny tidstyp” och föregångare som ”stilskapare”, men också som en outsider. Klichébilden av Harriet Löwenhjelm var länge den aristokratiska och något världsfrånvända familjeflickan som inte ville bli stor, som tyckte om att leka, bland annat i dikt, och som inte hade några större ambitioner än att på detta sätt roa sig själv och sina närmaste. Bland dem fanns feministen och pedagogen Honorine Hermelin och författaren Elsa Björkman-Goldschmidt. Men det var med en medveten ansträngning som Harriet Löwenhjelm vände utanförskapet till en tillgång, och hennes lyrik återspeglar det förra sekelskiftets könsmässiga, ideologiska, politiska och ekonomiska turbulens.
Att skjuta en dront är den första moderna biografin över den egensinniga poeten och bildkonstnären Harriet Löwenhjelm.
79 kr
Läs direkt efter köp
Få svenska kvinnogestalter fortsätter att engagera och provocera i lika hög grad som Elin Wägner (1882-1949), få har varit lika mångsidiga och lika tydliga i sina ställningstaganden både i sin person och i sitt verk. De frågor som Wägner brann för, de frågor som hon både genomlevde och skrev om, är i hög grad samma frågor som engagerar vår egen tid: förhållandet mellan könen, det biologiska moderskapet, miljökatastroferna, fredsfrågan samt varje människas rätt till sina egna rötter. Historien om henne är därför i hög grad historien om vår egen tid, historien om hur vårt samhälle och våra ideal skapades - och det höga pris som pionjärer som Elin Wägner fick betala privat.
Hur formades denna starka och självständiga kvinna, en av den svenska kvinnorörelsens portalfigurer? Vilka hinder hade hon att övervinna på sin väg från den tidigt moderlösa tysta flickan, via kvinnokämpen och den rappa reportern - "Pennskaftet", förebild för Bang och alla följande generationer svenska kvinnliga journalister - till bestsellerförfattaren och akademiledamöten som siade om kommande miljökatastrofer från sin småländska hembygd? Dessa och andra frågor diskuteras i Boel Hackmans engagerande författarbiografi. I detta porträtt av Elin Wägner tecknar Boel Hackman hennes liv och verk på ett tillgängligt och personligt sätt. Boel Hackman belyser också en alltför ofta bortglömd del av Wägners gärning, nämligen det skönlitterära författarskapet. I Hackmans analyser framträder Wägner också som en förbluffande modern och angelägen romanförfattare. Fram växer bilden av en människa som var krävande och problematisk, men också ovanligt trogen i både vänskap och kärlek. Men samtidigt en människa som var enastående konsekvent och modig; en människa som aldrig var rädd för konsekvenserna av sina egna ställningstaganden.