Doireann Ní Ghríofa – författare

"Ett spöke i strupen är enastående roman ... full av ord, fraser och stycken som jag stryker under, läser om och med största sannolikhet kommer att återkomma till i framtiden. Det säregna och samtidigt självklara sätt som Doireann Ní Ghríofa placerar moderskap och översättning jämte varandra är omöjligt att värja sig emot."

- Lina Wolff, Sydsvenskan

"Det som gör Ní Ghríofas bok så enastående är hur hon suddar ut gränserna mellan tiden och de levande och de döda och litteraturen och vardagslivet - de blir alla trådar i samma väv som vecklar ut sig när man slår upp bokens pärmar."

- Peter Fröberg Idling, Vi

"Inte visst jag att allt jag längtade efter var en roman av irländsk småbarnsmamma som snöar in på en 1700-talspoet. Men så var det. Och det var länge sedan jag läste något så levande!"

- Jenny Högström, Göteborgs-Posten

Ett spöke i strupen är tveklöst den bästa roman jag läst i år.

- Lisa Marques Jagemark, Borås Tidning

Som bröstmjölkspumpande nybliven trebarnsmamma drar Doireann Ní Ghríofa sig till minnes den iriska litteraturens kanske främsta diktepos, skrivet av Eibhlín Dubh Ní Chonaill på 1700-talet.

Tagen av diktens handling och sin egen livssituation blir Ní Ghríofa besatt av idén att översätta eposet och söka upp dess ursprung. Maniskt går hon allt djupare in i dikten och arbetet att språkligt överföra den, samtidigt som hon skildrar sin situation som mamma och kvinna i Irland idag, kvinnornas situation på samma plats på 1700-talet och frågar sig hur det kommer sig att kvinnors dikter kom att bevaras muntligt och männens skriftligt.

Som ett möte mellan W.G, Sebald och Maggie Nelson sammanför Ní Ghríofa i denna självbiografiska roman det kroppsliga i mödernet och erotiken med lingvistiska hierarkier och litteraturens kraft.

Utsedd till Årets bok i The New York Times, The Guardian, The Observer, The Irish Times, The New Statesman, Sveriges Radio, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten och Borås Tidning.

Som bröstmjölkspumpande nybliven trebarnsmamma drar Doireann Ní Ghríofa sig till minnes den iriska litteraturens kanske främsta diktepos, skrivet av Eibhlín Dubh Ní Chonaill på 1700-talet.

Tagen av diktens handling och sin egen livssituation blir Ní Ghríofa besatt av idén att översätta eposet och söka upp dess ursprung. Maniskt går hon allt djupare in i dikten och arbetet att språkligt överföra den, samtidigt som hon skildrar sin situation som mamma och kvinna i Irland idag, kvinnornas situation på samma plats på 1700-talet och frågar sig hur det kommer sig att kvinnors dikter kom att bevaras muntligt och männens skriftligt.

Som ett möte mellan W.G, Sebald och Maggie Nelson sammanför Ní Ghríofa i denna självbiografiska roman det kroppsliga i mödernet och erotiken med lingvistiska hierarkier och litteraturens kraft.

"Ett spöke i strupen är enastående roman ... full av ord, fraser och stycken som jag stryker under, läser om och med största sannolikhet kommer att återkomma till i framtiden. Det säregna och samtidigt självklara sätt som Doireann Ní Ghríofa placerar moderskap och översättning jämte varandra är omöjligt att värja sig emot."

- Lina Wolff, Sydsvenskan

"Ett spöke i strupen är tveklöst den bästa roman jag läst i år."

- Lisa Marques Jagemark, Borås Tidning

"Inte visst jag att allt jag längtade efter var en roman av irländsk småbarnsmamma som snöar in på en 1700-talspoet. Men så var det. Och det var länge sedan jag läste något så levande!"

- Jenny Högström, Göteborgs-Posten

"Det som gör Ní Ghríofas bok så enastående är hur hon suddar ut gränserna mellan tiden och de levande och de döda och litteraturen och vardagslivet - de blir alla trådar i samma väv som vecklar ut sig när man slår upp bokens pärmar."

- Peter Fröberg Idling, Vi

Utsedd till Årets bok av The New York Times, The Guardian, The Observer, The Irish Times och The New Statesman.

An Post Irish Book Awards Nonfiction Book of the Year • A Guardian Best Book of 2020 • Shortlisted for the 2021 Rathbones Folio Prize • Longlisted for the 2021 Republic of Consciousness Prize • Winner of the James Tait Black Biography Prize • A New York Times New & Noteworthy Title • Longlisted for the 2021 Gordon Burn Prize • A Buzzfeed Recommended Summer Read • A Publishers Weekly Best Book of 2021 • A Book Riot Best Book of 2022 • An NPR Best Book of 2021 • A Chicago Public Library Best Book of 2021 • A Globe and Mail Book of the Year • A Winnipeg Free Press Top Read of 2021 • An Entropy Magazine Best of the Year • A LitHub Best Book of 2021 • A New York Times Critics'' Top Book of 2021 • A National Book Critics Circle Award Finalist

When we first met, I was a child, and she had been dead for centuries.

On discovering her murdered husband’s body, an eighteenth-century Irish noblewoman drinks handfuls of his blood and composes an extraordinary lament. Eibhlín Dubh Ní Chonaill’s poem travels through the centuries, finding its way to a new mother who has narrowly avoided her own fatal tragedy. When she realizes that the literature dedicated to the poem reduces Eibhlín Dubh’s life to flimsy sketches, she wants more: the details of the poet’s girlhood and old age; her unique rages, joys, sorrows, and desires; the shape of her days and site of her final place of rest. What follows is an adventure in which Doireann Ní Ghríofa sets out to discover Eibhlín Dubh’s erased life—and in doing so, discovers her own.

Moving fluidly between past and present, quest and elegy, poetry and those who make it, A Ghost in the Throat is a shapeshifting book: a record of literary obsession; a narrative about the erasure of a people, of a language, of women; a meditation on motherhood and on translation; and an unforgettable story about finding your voice by freeing another’s.