Ove Tedenstig – författare

Genom internet har nya möjligheter öppnats för att kunna publicera ny forskning till hela världen på ett relativt enkelt sätt utan att grindvakter hos media och Universitet stoppar nya intressanta resultat att nå en större allmänhet. Min strategi har varit att lägga ut mina dokument på egna databaser. Samt även erbjuda tryckta böcker till den publik som önskar mera information. Allt detta i medvetande om att ämnet är svårt även om jag vinnlagt mig om att vara pedagogisk och i möjligaste mån undvikit att använda krånglig matematik. För att ytterligare förenkla framställningen har i Facebook styckats upp teorin i mindre, utvalda delar, som var för sig kan studeras utan att man behöver förstå hela teorin.

Eftersom fysiken innehåller många delar som var för sig kan studeras blir det lättare för läsaren att ta ställning för vad som är sant och riktigt i varje enskilt fall.

Det som genom detta har gjorts har lagts ut på Facebook under åren 2013 till 2017. Denna text har samlats ihop till en bok med syftet att bevara mina synpunkter till framtiden.

Av tradition har matematik och Fysik betraktats som två helt olika vetenskaper, men alltsedan den rationella naturvetenskapen började utvecklas för cirka 500 år sedan ökade behovet av att kunna skapa teoretiska modeller för att beskriva resultat av utförda experiment.Genom bland andra Newtons banbrytande insikter i hur gravitationen styr Universums alla delar och som kunde bevisas med hjälp av matematik, har denna utveckling fortgått in i våra dagar. Behovet av avancerad matematik har dessutom accentuerats genom den snabba tekniska utvecklingen inom elektronisk kommunikation, genom användning av moderna datorer, satellitteknik för global positionering, signalbehandling inom telekom system, för bättre förutsägelser inom vädertjänst med mera. Mycket av den matematik vi har idag utvecklades långt innan den tekniska civilisation som vi idag har. Ett beundransvärt konstaterande med tanke på den relativt primitiva hjälpmedel man på den tiden hade till sitt förfogande. Men denna matematik har idag kommit till sin användning och vi har därför mycket att tacka för de snillrika män och kvinnor som träget utvecklade denna del av vetenskapen. Matematik är så svårt säger mång att det inte ens är lönt att försöka lära sig något av detta till synes omöjliga mysterium. Det är sant att olika människor har olika begåvning och fallenhet för ett ämne och variationen mellan individer är stort. Vi vet ju att inte så många som spelar piano kan bli konsertpianister och inte så många som spelar schack blir världsmästare. Men det är ju å andra sidan inte självklart att världen vore roligare eller bättre om alla var genier på vart sitt område, istället för att alla har fått lite kunskap att behärska ett ämne användbart för vardagsbruk, så kallat allmänbildning. Denna bok vänder sig främst till dig som är intresserad av matematik men som inte riktigt vet hur att börja ett studium utan att direkt bli bortskrämd av alltför teoretiska och snårigheter, som visserligen våra professorer anser vara viktiga, men som förhindrar att intresserade personer vill eller kan ta åt sig ämnet. Då väl de matematiska reglerna har blivit förstådda återstår sedan mycket arbete och träning vilket här inte skall förnekas. Svett och möda är vägen till kunskap och framgång och man får sällan något helt gratis utan personlig engagemang och ansträngning. Men belöningen blir stor och en ny personlig självkänsla infinner sig. Författaren Ove Tedenstig 2014

Gravitation, även kallad tyngdkraft, är den mystiska kraft som gör att ett föremål som du tappar faller mot golvet och inte upp i taket. Vardagsmänniskan som inte funderar så mycket på detta fenomen och som betraktar detta som helt naturligt, frågar sig varför man inom vetenskapen funderar på sådana självklarheter. Men det som förefaller enkelt och självklart för vardagsmänniskan är inte alltid så för en vetenskapsman/kvinna. Vetenskapsmannen/kvinnan har lärt sig att det alltid finns en orsak till att något händer. Man säger att det finns ett samband mellan orsak och verkan. Detta leder då fram till en naturlig fråga. Vilken orsak är det till gravitationen, och vad är det som skapar denna kraft? Vetenskapen har försökt att lösa denna fråga i flera hundra år men inte fått något naturligt svar. Den store vetenskapsmannen Isaac Newton formulerade dock på 1700-talet en matematisk lag, som kunde beskriva gravitationen och därmed visa att denna kraft var av universell natur, dvs verkar på samma sätt i hela vårt kända Universum. Gravitationskraften verkar mellan alla kroppar men är så extremt svag att kraften mellan två klot som vardera väger 100 000 kilogram knappt är mätbar. Gravitationen har därför mest verkan på extremt stora kroppar och då handlar det om solar och planeter. Att vi som människor ändå, trots vår låga kroppsvikt, påverkas starkt av gravitationen beror på att jorden har stor massa och på detta sätt påverkar oss så lagom mycket att vi upplever denna kraft som naturlig och behaglig. Andra planeter i vårt solsystem har så stor gravitation att en människa inte kan stå eller gå där. I denna bok delges en ny förklaringsmodell för gravitationens orsak samt på teoretisk väg beräknas dess styrka. I modellen ingår även en trolig för klarning till universums skapelse där den nu rådande Big Bang-modellen bör tillbakavisas.Författaren Ove Tedenstig 2015

Av tradition har matematik och Fysik betraktats som två helt olika vetenskaper, men alltsedan den rationella naturvetenskapen började utvecklas för cirka 500 år sedan ökade behovet av att kunna skapa teoretiska modeller för att beskriva resultat av utförda experiment.Genom bland andra Newtons banbrytande insikter i hur gravitationen styr Universums alla delar och som kunde bevisas med hjälp av matematik, har denna utveckling fortgått in i våra dagar. Behovet av avancerad matematik har dessutom accentuerats genom den snabba tekniska utvecklingen inom elektronisk kommunikation, genom användning av moderna datorer, satellitteknik för global positionering, signalbehandling inom telekom system, för bättre förutsägelser inom vädertjänst med mera. Mycket av den matematik vi har idag utvecklades långt innan den tekniska civilisation som vi idag har. Ett beundransvärt konstaterande med tanke på den relativt primitiva hjälpmedel man på den tiden hade till sitt förfogande. Men denna matematik har idag kommit till sin användning och vi har därför mycket att tacka för de snillrika män och kvinnor som träget utvecklade denna del av vetenskapen. Matematik är så svårt säger mång att det inte ens är lönt att försöka lära sig något av detta till synes omöjliga mysterium. Det är sant att olika människor har olika begåvning och fallenhet för ett ämne och variationen mellan individer är stort. Vi vet ju att inte så många som spelar piano kan bli konsertpianister och inte så många som spelar schack blir världsmästare. Men det är ju å andra sidan inte självklart att världen vore roligare eller bättre om alla var genier på vart sitt område, istället för att alla har fått lite kunskap att behärska ett ämne användbart för vardagsbruk, så kallat allmänbildning. Denna bok vänder sig främst till dig som är intresserad av matematik men som inte riktigt vet hur att börja ett studium utan att direkt bli bortskrämd av alltför teoretiska och snårigheter, som visserligen våra professorer anser vara viktiga, men som förhindrar att intresserade personer vill eller kan ta åt sig ämnet. Då väl de matematiska reglerna har blivit förstådda återstår sedan mycket arbete och träning vilket här inte skall förnekas. Svett och möda är vägen till kunskap och framgång och man får sällan något helt gratis utan personlig engagemang och ansträngning. Men belöningen blir stor och en ny personlig självkänsla infinner sig. Författaren Ove Tedenstig 2015

Universum med dess stjärnor och galaxer, tillsammans med vår sol och vår Jord med djur, växter och människor, är bestående av det vad vi kallar materia. Dagens kunskap kan inte säga vad materia är för något men det vi vet är att materia besitter vissa egenskaper som gör en fungerande värld möjlig. För cirka 150 år sedan upptäcktes att denna materia bestod av mindre element och som vi kallar atomer. Det finns något mer än 100 olika slags sådana atomer och som vi då benämner grundämnen. Astronomisk forskning visar att hela Universum är uppbyggt av samma sorts grundämnen, en järnatom här på Jorden är densamma ute i Universum på flera ljusårs avstånd.Men atomen är inte den minsta delen av materia, den består i sin tur av mindre delar, med vår nuvarande kunskap bestående av protoner, neutroner samt elektroner.Enligt Niels Bohrs berömda atommodell har atomen en liten kärna av protoner och neutroner och där elektroner bildar ett skal kring denna kärna genom att röra sig med hög hastighet.Elektronen är en mycket lätt och liten partikel som medger stor rörlighet i materien. Den kan därmed växelverka, inte endast med sin egen atom, utan även med andra atomer i sin närhet. Detta ger materien speciella egenskaper där grundämnen kan blandas varvid uppstår materia med helt nya egenskaper.Men framför allt har elektronen fått sin stora betydelse inom elektrofysiken där den gjort möjligt att skapa alla den moderna teknik som utgör den viktiga delen av det moderna tekniska samhället i form av elektronisk kommunikation genom radion, televisionen och våra mobiltelefoner. Men detta är på inget sätt en fullständig beskrivning av elektronens betydelse, emedan idag det mesta av den teknik vi använder är beroende av elektriciteten, det vill säga, i grunden beroende av elektronens existens och unika egenskaper.I denna bok göres en unik undersökning om vad en elektron är tillsammans med dess egenskaper med resultat av att den elektriska laddningen hos elektronen samt den fysikaliska grundkonstanten E0 har fått sin förklaring.Ove Tedenstig, Författaren

Redan de antika filosoferna spekulerade i att det skulle finnas en minsta, odelbar enhet i materien. Denna enhet kallades ”atom” som betyder odelbar, enhetlig. Men det skulle dröja väldigt länge innan man kunde bekräfta denna tanke. På medeltiden förekom en vetenskap som kallades alkemi och som hade som idé att framställa den dyrbara metallen guld med utgångspunkt från andra, enklare och mindre dyrbara metaller. Denna verksamhet misslyckades dock och övergick så småningom till den numera mera etablerade kemi-vetenskapen. Kemisterna började misstänka att det fanns en sådan, minsta enhet bland annat genom att studera hur olika ämnen förenades med varandra. Men genombrotten i denna forskning kom först i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet genom insatser från bland andra Ernest Rutheford och hans medhjälpare Niels Bohr. Rutherford kunde genom experiment konstatera att atomen verkligen existerade och Bohr utformade en teoretisk modell som beskrev väteatomens ljusspektra vid förbränning av grundämnet väte i en vätgaslåga. Väte är det enklaste grundämnet bestående av en proton och en elektron, sålunda lämpligt att studera. Vid sidan om atomfysiken som då började utvecklas, föddes en ny gren av vetenskapen, som man idag kallar kvantfysik. Den teoretiska delen av kvantfysiken anses vara avslutad ca 1935 genom teoretiska arbeten av Erwin Schrödinger samt Werner Heisenberg. Därefter följde en framgångsrik utveckling där de praktiska tillämpningarna av kvantfysiken dominerade vilka också kunde skapa ekonomisk vinning. Problemet med detta var dock att många frågetecken återstod som inte var teoretiskt förklarade, däribland vissa systemkonstanter som förekommer inom kvantteorin. Här kan nämnas Plancks konstant, den atomiska finstrukturkonstanten, det Bohrska kvantvillkoret samt vad som var orsaken till kvantfenomenen. Denna okunskap har givetvis hindrat utvecklingen men även lett till att rent ockulta föreställningar införts som inte borde ha någon plats inom fysikvetenskapen. Exempel på detta är mystiska föreställningar om Schrödingers katt (död eller levande instängd i en låda),dolda variabler, människans fria vilja eller hur makroskopiska kroppar rör sig som vågor i kvantmekaniska ermer. Enligt min uppfattning borde sådana föreställningar inte ha med fysik att göra. 1988 publicerade jag, författaren av denna bok, en artikel där jag redogjorde för min fysikteori så som den var utformad vid denna tidpunkt. Opponent var Professor Bertel Laurent vid Stockholms Universitet som ”sågade” teorin med citat ”ointressant för vetenskapen” Därutöver intygade han för Forskning och Framstegs läsare att min teori var helt felaktig. Därför har jag, bättre sent än aldrig, beslutat mig för att bemöta professor Laurents åsikter om mig och min teori i denna bok. Däri framförs en förklaringsmodell för neutronen, samt även till andra partikelformer som registreras i CERN och andra forskningsstationer.Ove Tedenstig, Författaren 2016