Visar resultat för..."alkberg"

Tidiga Exploited är en bok om isolering, skrivande och tid. En åldrande kropp där årsringarna cykliskt rör sig runt en, som rovdjur. Om att både vara isolerad och på väg, askan som singlar ner och närmar sig jorden, hjärtslagen som bultar upp genom bröstet där diktjaget ligger på mage för att kunna känna dem. Det är både knutet till vårt absoluta nu samtidigt som texterna tittar genom tiden, på minnen som ibland tycks överordnade tiden själv.

Mattias Alkberg föddes 1969 i Boden och är bosatt i Luleå. Han är låtskrivare, artist och författare. Tidiga Exploited är hans tionde bok.

Inga bekymmer-bekymret är den avslutande delen i en trilogi. Det bärande i såväl mardröm som önskedröm, det är väl dröm?

Finns det liv innan döden? En bok till en sjuk vän, om vänskap fanns, i en hypokondrisk värld, om världen inte var så sjuk. Nu börjar slutet och nu tar det slut.

»Utan tvekan Alkbergs bästa bok på länge.«Bibliotekstjänst

»Det är motsatsen till självhjälp här handlar det om att sluta älska sig själv i stället för att börja göra det.«Aase Berg, DN

»Ofta argumenterar jag för poesins förmåga till tröst och läkning. Mattias Alkbergs "Med rätt att dö" ger mig däremot ångest. Men det betyder inte att diktsamlingen är dålig. Tvärtom.«Ida Stiller, NSD

*

Mattias Alkbergs diktsamling "Med rätt att dö" är en existentiell bok om tiden, prekariatets ensamhet och om klasstillhörighet. Ett undersökande, prövande verk om åldrandet och tröttheten och fysiska/geografiska skillnader, valda såväl som påtvingade. Alkberg om boken: »Det är en slags tidsdikter. En elegi över senkapitalismen, över politikens väsen. Det är tankar utan slut och som följer efter in i nyckelsömn och dröm. Som inte går att stänga av när en vaknar. Det är babbligt och språkligt. Det är bilder ur en stillastående men kaotisk värld. Det är moral utan moralism. Det är moralism utan moral. Det är vad man kan göra för skada utan pengar.

Och att döden kanske inte är slutet. Om hur avståndet mellan liv och död kanske bara är en kulspets kort, eller en galax långt.

Det är ett eller en hel massa(s) avgrundsvrål; i rymden, i kudden.«

Mattias Alkberg – född i Boden 1969, bosatt i Luleå – är sångare, poet, musiker. Han har skrivit låtar, dikter, krönikor, artiklar, skivrecensioner och gett ut otaliga skivor, i olika konstellationer såväl som i eget namn. Samlingsvolymen Vart ska vi det vet jag men när är vi framme rymmer samtliga hans hittillsvarande diktsamlingar: Separerade ägg (1992), Röda stjärna (1997), Jag var en av er (2000), Göta kanal (2004) och Era svin (2012).

Dikterna i Ön kretsar kring det mellanmänskliga. Relationen mellan individ och grupp och om själva kommunikationen i sig. Det som både förenar och skiljer åt på en och samma gång. Det som utformar du och jag och vi.

Vi är gjorda av vatten, omringade av andra vatten och allt är egentligen samma vatten. Människan är en ö, ön är bokstäver, människorna ett hav. Tomrummen mellan orden, det vita pappret är också hav, och språket är dess ogreppbara meningsbärare som trots allt ändå utgör det enda möjliga verktyget för att göra omvärlden begriplig. Om så bara för korta upplysta ögonblick.

Alkberg är född 1969 i Boden och bosatt i Luleå. Ön är Mattias Alkbergs sjunde diktsamling och släpps i september. Boken är skriven i Luleå och på Gotland.

Mattias Alkberg läser sin bok "Ön". Dikterna i "Ön" kretsar kring det mellanmänskliga. Relationen mellan individ och grupp och om själva kommunikationen i sig. Det som både förenar och skiljer åt på en och samma gång. Det som utformar du och jag och vi.

Vi är gjorda av vatten, omringade av andra vatten och allt är egentligen samma vatten. Människan är en ö, ön är bokstäver, människorna ett hav. Tomrummen mellan orden, det vita pappret är också hav, och språket är dess ogreppbara meningsbärare som trots allt ändå utgör det enda möjliga verktyget för att göra omvärlden begriplig. Om så bara för korta upplysta ögonblick.Alkberg är född 1969 i Boden och bosatt i Luleå. “Ön” är Mattias Alkbergs sjunde diktsamling

Poeten och artisten Mattias Alkbergs diktsamling Med rätt att dö är en existentiell bok om tiden, prekariatets ensamhet och om klasstillhörighet. Ett undersökande, prövande verk om åldrandet och tröttheten och fysiska/geografiska skillnader, valda såväl som påtvingade. Döden kanske inte är slutet. Livet kanske är slutet.