Mediehistoriskt bibliotek – serie

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. LTI är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt.

Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945.

Arlette Farges klassiska essä är ett både personligt och akademiskt nytänkande försvar för arkivet som den främsta källan till kunskap om det förflutna. 

Arkivet är en nyckel till det förflutna, inte bara för historievetenskapen, utan även för, och till, det moderna samhället. Men vad är egentligen ett arkiv? Hur formar dokumentmassorna den bild vi kan göra oss av det förflutna, och av vårt eget nu?

Med utgångspunkt i polisförhör och domstolshandlingar från 1700-talets Frankrike påtalar Farge dubbelheten i hur ordningsmakten samtidigt som den frånkänt de allra fattigaste förmågan till självständigt tänkande också visat en oerhörd upptagenhet av att i förhör och protokoll nedteckna deras minsta avvikelse. Den varsamhet med vilken historikern bör närma sig dem som aldrig räknats som historiens subjekt utgör här tyngdpunkten i vad som utvecklas till ett personligt, kritiskt och sinnligt möte med arkivets dammiga ark.

Arlette Farge är historiker och forskningsledare i modern historia vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris, Frankrike. Hennes specialområde är livet i 1700-talets städer. Tillsammans med Michel Foucault har hon givit ut Le Désordre des familles (1982), som dokumenterar vanliga medborgares försök att komma till tals med makten.

Papperet kan sägas ligga till grund för hela den moderna kulturen, hävdar Lothar Müller, inte bara den litterära. I Vit magi får läsaren följa papperets vindlande väg från Kina via Arabvärlden till Europa och den tekniska revolution som under 1800- talet banade väg för den moderna dagspressen. Långt ifrån att vara tryckpressens tysta följeslagare, intar papperet platsen som en av historiens mest allsidiga produkter. Förutom böcker omfattar Müllers skildringar allt från emballage och dasspapper till pamfletter, spelkort och sedlar.

Med tanke på de digitala mediernas framväxt skulle en bok om papperets historia kunna få en något dyster, nästan vemodig ton. Men den berättelse som vecklar ut sig i Vit magi ger tvärtom sprudlande liv åt papperet, både som ett material i vardagen och som spelrum för fantasin.

Lothar Müller är journalist, kulturkritiker och litteraturvetare. Han har en hedersprofessur vid Humboldtuniversitetet i Berlin, och var fram till nyligen kulturredaktör på Süddeutsche Zeitung.

För denna svenska utgåva har Lothar Müller bidragit med ett nyskrivet efterord.

Översättningen är gjord av Tommy Andersson och har ett förord av Charlie Järpvall.