Romanens "jag" skidar längs sitt långa spår från skallmätningar till hakkors och Hitler, från det bayerska gemytet till självvalt skogsliv i ensamhet.
Skidspåret erbjuder såväl nerfallna barr som ett kärleksmöte, som ingen i hembyn skulle tro är sant.
Berättelsen om den samiske skidlöparen bottnar i historier och intervjuer i 1920- och 1930-talens rapporteringar från vintriga miljöer, varpå författarens mer eller mindre bisarra och även mer eller mindre stereotypa fantasier har lagt sitt fäste.