Den koloniala simskolan

"Är det möjligt att öka sin förståelse av kolonialismen genom att studera simningens historia? Efter att ha läst den här boken är mitt svar ett obetingat ja." Gunnela Björk i Polulär Historia nr 6/2016.

Den koloniala simskolan tecknar simningens globala historia. Axel Andersson rör sig mellan simkulturer, likt de som existerat hos nordamerikanska urbefolkningar, västafrikaner i frihet och slaveri och de vattennära polynesierna. Parallellt undersöker han hur förmedlingen av kroppstekniker medialiserades under främst 1900-talet och hur en traditionell simkultur likt den japanska anpassade sig till en för den ny simteknik i globaliseringens tidevarv.

Västerländska historieskrivningar skildrar ofta Väst som en lärare för resten av världen, på bekostnad av flödet av kunskap i motsatt riktning. I en bok som utforskar mötet mellan natur- och teknikbegrepp återvänder Axel Andersson till vad den franske antropologen Marcel Mauss kallade "kroppstekniker": hur vi rör våra kroppar. Genom Mauss och filosofen Gilbert Simondons teser om kunskapsförmedling liksom postkoloniala teorier om zoner av kulturkontakt tecknar Andersson konturerna av en ny transnationell teknikhistoria med fokus på utvecklingen av simning i modern tid.

Vid den tidigmoderna periodens början kunde få i västvärlden simma. Kristendomens prydhetsideal, medeltida uppfattningar om medicin, undermåliga avloppssystem i städerna och stora epidemier bidrog till att människor helst stannade på torra land. Tekniker som existerat under antiken, såsom crawlet, hade glömts bort. Med den romantiska rörelsen i Europa och USA återvände simmandet, men denna gång med bröstsimmet som rådande modell. Samtidigt simmades det på ett flertal andra ställen i världen betydligt bättre, bland annat med crawl, vilket uppdagades för Väst i möten mellan de koloniserade och kolonisatörerna. Under 1900-talets början slog crawlet igenom i den nya simsporten, främst genom att idrottsmän och -kvinnor som kom från den västvärld som också dikterade sportvärldens villkor hämtade tekniska kunskaper från kolonialiserade länder och gjorde simningen till en "vit" sport. De områden som låg under kolonial kontroll gick samtidigt igenom en teknikförlust vad gäller simning som liknade den europeiska under medeltiden.

Anderssons bok är en uppgörelse med det västerländska naturbegreppet som, i romantikens ledspår, skiljts från det maskinella och tekniska. En teoretisk diskussion som här sätts i sitt konkreta sammanhang, och som på en global nivå ofta inbegriper den komplicerade koloniala historien.

Axel Andersson är historiker och kritiker med intresse för mötet mellan kulturhistoria och medieteori. Han är författare till A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition från 2010.