Kartans makt i krig och fred : Fältmätarna, det nya kriget och samhällelig utveckling 1805–1831

1800-talets början är en på många sätt spännande tid i svensk historia. Inom krigsmakten, samhället och vetenskapen skedde en betydande utveckling och i dessa framåtsträvanden spelade inte minst kartorna en viktig roll.

Maria Gussarsson beskriver hur behovet av kartor, såväl militära som civila, ledde till att en topografisk kår, Fältmätningskåren, upprättades 1805. I krig var kartorna förstås helt nödvändiga, bland annat för den nya typ av rörliga förband som arbetade över stora områden och var fundamentalt beroende av fungerande logistik. Men karteringen möjliggjorde också anläggandet av nya vägar och kanaler som behövdes för den alltmer omfattande handeln. Jordbrukets reformer hade varit omöjliga utan de geografiska uppmätningarna, och dessa var också nödvändiga för att med exakthet fastställa rikets gränser något som hade starkt symbolvärde för den framväxande nationalismen.

Fältmätningsofficerarna hade även arbetsuppgifter kopplade till den militära ledningen, undervisning och historieskrivning. De var inte många till antalet men ytterst kompetenta och driftiga. Genom sitt arbete fick de stor betydelse både för krigsmakten och samhällsutvecklingen en unik gärning vars historia nu blir tillgänglig för första gången i sin helhet.