Friederike Hauffe, sierskan från Prevorst, eller andeskåderskan som hon också kan benämnas, var somnambul och klärvoajant och sade sig kunna se och kommunicera med andar. Hon gjorde detta i ett magnetiserat (hypnotiserat) tillstånd och under inrådan av läkaren Justinus Kerner får vi följa denna utveckling i en studie som pågick från 1826 fram till hennes död 1829, i sviterna av en ospecificerad kronisk sjukdom.
I boken nämns inte bara varsel och förutsägande syner utan även en hel del rena spökerier - något som borde kunna roa många läsare.
Sierskan från Prevorst är ett av de första försöken till en empirisk och klinisk studie av det som man i dag skulle benämna paranormala fenomen.
