Eva Salqvist – författare

Loellas hud är blek, hennes naglar och mun blodröda. Loella är pappas nya tjej och nu ska Adrian bo hos henne. Pappa och Adrian ska flytta till Loellas hus, i ett område där en pojke försvunnit några år tidigare. När Adrian träffar Loella första gången reagerar katten Signe med att fräsa och resa ragg.

Pappa jobbar skift, vilket betyder att Adrian tvingas vara ensam med Loella på natten. Hon är ofta vaken under dygnets mörka timmar och beter sig konstigt, men pappa vill inte tro Adrian när han berättar att något är riktigt galet. Inte ens när Signe slutar äta vill pappa lyssna. Varje natt står Signe och stirrar in i väggen. Vad är det hon ser? Tillsammans med den nyfunna vännen Lisa försöker Adrian ta reda på vad som har hänt den försvunna pojken. Men Loella finns hela tiden i närheten som en kusligt mörk skugga

Loella är en skräckbok där modet att våga säga ifrån lyser som en röd tråd.

Dimman drar över Frostbacken och lägger sig tung över orten. Isaks pappa är död. Familjen, de som finns kvar, åker till Frostbacken för att få vara ensamma. Men de är inte ensamma. I närheten av deras stuga finns ett gammalt, nedgånget torp. Taket är fullt av mossa, några brädor på torpets fasad är murkna och på övervåningen gapar en trasig fönsterruta. Utanför står ett skelett av en gammal traktor som vittnar om gångna tider. Det händer oförklarliga saker runt torpet och till sist får Isak svårt att veta vad som är verkligt och vad som inte är det. Det enda han vet är att han har träffat Elin, som två gånger räddar Isak och hans lillasyster från fara. Vem är Elin och varför söker hon upp honom?

Skuggorna på Frostbacken är en spökhistoria som följer Isak genom sorgen efter pappans död, samtidigt som en hemsk historia får sin lösning.

När Marja drar på sig capen och superhjältemasken kan hon göra stordåd. I alla fall tror hon det. Och med tron kommer man långt. Med sparkcykeln Sixten tar hon sig fram bland bovar, igelkottar och sjuka. Ibland kan det ändå vara lite ensamt att vara superhjälte, speciellt då bästa kompisen Mia tycker att hon är töntig. Inte ens en hemlig manöver i skolmatsalen får Mia att vilja hänga med på äventyr.

Följ med i Marjas värld, som är både magisk och helt vanlig. Vi alla människor är jättespeciella och vanliga på en och samma gång. Det säger moster Märy i alla fall och hon brukar ha rätt.

Magiska Marja Matterhorn är en feelgood-bok för barn om en udda hjälte med en udda uppsättning kromosomer. Modigt tar hon sig an världen och gör den lite bättre."Bokens glada budskap, att alla bör få vara precis som de är, tillsammans med ett språk som är bubblande och fartfyllt gör att boken passar utmärkt till de som börjar få upp sin läshastighet. Magiska Marja Matterhorn är en bra bok för goda läsare lågstadiet och barn i mellanstadiet." Lektör Camilla Appelgren, BTJ-häfte nr 1, 2021

Sitter ondska i väggarna? Gamla, unkna och hemska tankar rör sig som ett eko från rum till rum på den gamla skolan. Zacke hör tunga steg på nätterna utanför sitt sovrum. Erik kommer till skolan med buller och bång, mitt under ett blixtnedslag. Han och Zacke blir snabbt vänner. På skolan finns också Jon och Gabriel som gör livet surt för dem. Och Milla - vackra, smarta Milla.

Nere i den kvava, dammiga källaren finns gamla fängelsehålor där man fortfarande kan höra någon ropa. Dit vill ingen gå. Ändå hamnar Erik där nere och försvinner. Man lämnar inte en kompis i sticket. Därför beger sig också Zacke och Milla ner i källaren, bland spindlar, mörker och något mer som finns där nere. Något som funnits där i många, många år.  

Mimer är en spökhistoria som rör sig i både nutid och dåtid. Som alltid i Eva Salqvists böcker kan hon inte låta bli att ha med viktiga aktuella ämnen som ger upphov till diskussioner. Mimer handlar, förutom spökerier, om mobbning, främlingsfientlighet och hemskheter som kan utspela sig på en skola. Liksom i Evas tidigare bok Skuggorna på Frostbacken är det inte alltid spökena som är de mest otäcka i berättelserna ...