Lena Brunefors – författare

Boken har tidigare getts ut på annat förlag (med ytterligare en författare) och använts i undervisning i ämnet självkännedom bl.a. i arbetsförmedlingens regi, på studieförbund och i vårdutbildning. Oavsett om boken används i grupp eller på egen hand är den ett värdefullt redskap för att lära känna sig själv, inte minst tack vare de många möt-dig-själv-övningarna. Utdrag ur boken: Vi känner det vi känner medvetet eller omedvetet. Oavsett om det är tillåtet eller inte. Tillåter man sig att känna som man gör, gör man det spontant utan att reflektera över att man överhuvudtaget gör det. I regel har man ord på vad man känner, man kan t.ex. säga att nu är jag arg/glad/ledsen (för att ...). Tillåter man sig däremot inte att vara ledsen, arg eller glad förnekar man sin känsloupplevelse och stänger, automatiskt och utan att tänka på det, inne gråten, tårarna, vreden eller glädjen och skrattet. Känslor är kraft Känslor i sig är varken bra eller dåliga. De är helt enkelt kraft och energi. Det vi i dagligt tal ofta kallar negativa eller positiva känslor är de som vi lärt oss värdera som dåliga (negativa) eller bra (positiva). Blir man ofta arg, får vredesutbrott och skäller ut andra människor, är detta dåligt och ett destruktivt beteende, eftersom ingen förstår vad man vill ha sagt, och så småningom slutar alla att lyssna. På så vis blir användningen av vreden negativ och dålig, eftersom den inte leder någon vart. Men själva vreden i sig är inte dålig. Som exempel på vad som menas med kraft och hur man kan använda den kan vi ta en ballong, en luftballong och ett flygplan. En ballong, som man fyller med luft och sedan släpper, far iväg av egen kraft i en viss rörelse som man själv inte påverkar, innan den landar på marken. En luftballong stiger uppåt genom att man blåser in varmluft i den. Luftballongen samverkar med vädret och de vindar som råder i luften. Som människa kan man, tack vare sin kunskap både om hur en luftballong fungerar och om luftens krafter, i viss mån påverka och styra dit man vill komma. När det gäller flygplanets kropp är den konstruerad för att på bästa sätt kunna samverka med luftens krafter och för att kunna röra sig i en viss riktning mot ett bestämt mål. Flygplanet rör sig av egen kraft, först för att lyfta från marken och allt högre och sedan för att hålla sig kvar däruppe i luften. I flygplanet har människan betydligt större möjlighet att påverka, styra och bestämma riktning, oberoende av väder och vind, än i luftballongen. När man ser dessa olika exempel förstår man betydelsen av kraft. Om man på samma sätt ser känslorna som en kraft, är det lätt att inse hur viktigt det är att lära känna och vara medveten om denna kraft hos sig själv för att kunna styra, rikta och använda den på ett konstruktivt sätt. Känslodagbok Förträngda och oförlösta känslor stannar kvar i kroppen i form av spänningar och blockeringar och kan leda till sjukdom. Det är med andra ord viktigt för hälsan att tillåta sig själv att få känna det man känner. Gammal oförlöst sorg kan väckas till liv långt efter den händelse man var med om och som skapade den. Ofta sker det utan att man förstår varför man är ledsen eller arg. Ett bra sätt att hjälpa sig själv att bejaka alla sina känslor, bli medveten om vad man känner och varför, är att skapa en känslodagbok. När du blir ledsen, arg eller glad skriver du ner de ord som spontant kommer, t.ex. jag är så ledsen för att Kalle inte sade något om min nya klänning, jag är så jävla förbannad på den där jäkla människan som alltid ska komma och..., åh, vad jag är glad för att Britta ringde idag och sade... osv. Är du arg kan du dessutom slå på en kudde, skrika och säga fula ord på en plats där du känner dig ostörd, eller gå ut i skogen och kasta sten. Det viktiga är att själv få ord för vad man känner. Sedan kan man säga det man vill ha sagt. Om din uppkomna vrede visar sig ha med en viss person att göra kan du lugnt och bestämt tala om för personen vad du vill ha sagt. Det är lättare att förstå än ett kraftfullt vredesutbrott. Har man haft ett vredesutbrott mot någon kan man be om ursäkt efteråt. Framför allt vreden är för många, både män och kvinnor, förbjuden, farlig eller dålig. Samtidigt är den en livsviktig kraft. Det är vreden som skapar uttryck som nu får det vara nog och som gör att du lämnar något dåligt och rör dig därifrån. Du kan jämföra det med vad som händer om du har kört i diket med din bil. Då behövs extra gas för att komma därifrån, förutom god teknik och skicklighet. När du väl är uppe på vägen igen behöver du inte gasa lika mycket. Men utan gas eller kraft kommer du ingenvart. Ofta har vreden med ens integritet att göra. Man känner sig rädd, hotad eller kränkt. Jag kanske har, mer eller mindre utan att veta om det, släppt in något som inte känns bra, eller jag tror inte att jag kan eller får säga nej till något jag inte vill. Känslodagboken är ett hjälpmedel att få ord på vad du själv vill. Har du skrivit ner något som känns färdigt, kan du riva sönder och kasta det för att visa dig själv att du är klar med detta. Boken är din egen privata. Förvara den därför på en säker och trygg plats, där den är oåtkomlig för andra. Det finns mycket i livet att bli ledsen, arg eller besviken över för både barn och vuxna. Det är också naturligt att få ge utlopp för olika känslor för det. Det är inte alltid nödvändigt att förstå varför man känner som man gör, men det är alltid bra för ens välmående att släppa ifrån sig medburen vrede eller gråt. Har man varit med om någon förlust, att någon har dött, mist sitt arbete, sin bostad eller något annat, är det därför viktigt att tillåta sig att sörja över denna förlust. I den bearbetningsprocess som följer på en sådan upplevelse ingår att vara både arg och ledsen. När man släpper ifrån sig något (sorgen) öppnar man och ger samtidigt plats för något nytt (glädjen). Värderingar är tankar om att något är bra eller dåligt, och tankar går att ändra på. Ju mer tillåtande du blir mot dig själv, desto mer tillåtande blir du samtidigt mot andra. Vågar du känna dina egna känslor, vågar du också möta andras. Rädslan för att såra andra, göra någon ledsen eller arg, eller att själv bli sårad, kan ibland bli så överbetonad att den hindrar ett spontant och naturligt umgänge mellan människor. Man kan ta ansvar för vad man själv känner och ta reda på varför man känner som man gör, men man kan inte ta ansvar för vad andra känner. Väcker du känslor hos andra måste den personen själv ta reda på varför han känner som han gör. Möt dig själv här och nu Skapa en känslodagbok där du skriver ner olika känsloupplevelser som du har under en dag eller under en vecka. Fortsätt gärna att också därefter använda den som ett redskap för dig själv. Dela med dig av dina känslor till någon som du har förtroende för. Sätt dig ner och tänk på en situation eller flera som du varit med om nyligen eller längre tillbaka, och där du berördes starkt. Det kan vara att du mötte en person som sade eller gjorde något och du blev arg eller glad. Fråga dig själv nu: Varför blev jag arg/glad osv.? Skriv ner det som kommer spontant, hur konstigt det än kan tyckas vara. Var tillåtande mot dig själv och värdera inte vad du skriver. Kommer det ingenting så pressa dig inte. Då kan du göra uppgiften vid ett senare tillfälle. Var extra uppmärksam på hur du själv reagerar i möten med olika människor under veckan efter att du jobbat med uppgiften. Sätt ord (tyst inom dig) på vad du upplever (t.ex. det här tycker jag inte om, det här känns bra osv.). Om du vill skriv gärna ner dina egna tankar och känslor efter ett speciellt möte. När du i en situation blivit medveten om något du känner, pröva gärna ditt mod genom att säga till personen vad du egentligen tycker och känner. Han eller hon behöver inte förstå eller samtycka till vad du har sagt. Det viktiga är att du har vågat visa vad du tycker, även om det avviker från någon annans åsikt; att du har vågat ta ett steg i en för dig ny riktning! Om författaren: Lena Brunefors är fil.kand. i beteendevetenskapliga ämnen och har tidigare arbetat inom kriminalvården som assistent på ungdomsfängelse och inom frivården, senare med konsultationer i ämnet självkännedom. Hennes första bok Den inre dansen kom ut på Solrosens Förlag 1996.