Peter Edlund – författare

In this insightful book, Peter Edlund takes a status-based approach to theorizing the development of the European Research Council (ERC). Drawing upon rich empirical material, the author vividly details how the ERC was transformed from a funding organization into an authoritative status intermediary in European science.Edlund's innovative approach illustrates the ERC's path toward pre-eminence, building on a theoretical framework that the author uses to analyze evidence from Swedish and European contexts in an intriguing exploration of research funding allocated under the flagship Starting Grant scheme. Offering a field perspective on the multi-layered interactions between candidates and audiences within which the ERC was constructed as a status intermediary, this book redirects attention toward key antecedents that allow us to understand many of the extensive consequences generated by the ERC's funding.Blending theoretical models and empirical findings, Edlund's book will appeal to academics seeking advances in status theory. Practitioners and policymakers working with research funding will also benefit from its account of the historic development of the ERC and the consequences of its funding across Europe.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.