Stig Fredrikson – författare

Att vara född samma år som andra världskriget tog slut innebär att vara jämnårig med en ny tid efterkrigstiden. Fredens tid. I något slags besvärjelse har den välkände journalisten Stig Fredrikson burit med sig tanken om att så länge han har levat, så länge har inte något nytt storkrig brutit ut. Vladimir Putin ändrade på det.

Med öppen blick betraktar Stig Fredrikson världen, men också sig själv. Han går tillbaka till barndomen i ett idogt Småland och försöker förstå hur han blivit den han blev och vad som drivit honom fram genom livet. I omvärlden ser han idag demokratins tillbakagång i allt fler länder och ett Ryssland som har blivit till och med värre än det Sovjetunionen som han i många år bevakade som korrespondent. Den utvecklingen innebär för honom, liksom för alla andra som opponerat sig mot den ryska regimen, att han aldrig kommer kunna återvända till den plats som en gång var hans hem.

Fredens tid är en ödmjuk berättelse om ett liv i det fria ordets tjänst och en skarp påminnelse om yttrande­frihetens nödvändighet och vilka risker vi står inför om vi inte försvarar den.

Om författaren

Stig Fredrikson är en framstående Rysslandskännare, författare och tidigare redaktionschef för SVT:s Aktuellt. Under många år arbetade han som utsänd reporter och korrespondent i USA och Sovjetunionen. Han var nära vän med Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn och den som smugglade ut Solzjenitsyns texter och brev från Sovjetunionen till väst. I en rad uppskattade böcker har han skildrat det moderna ryska samhället och Putins tilltagande förtryck. 

Friare, fredligare och rättvisare 

Vladimir Putin har lett Ryssland i snart tjugo år. Inrikes har landet utvecklats mot alltmer förtryck och statlig kontroll över både politik och ekonomi. Utrikes har Putin fört en allt aggressivare och mer militant rysk politik, i takt med att han odlat myten om Ryssland som en belägrad fästning omgiven av fiender i väst.

I sin nya bok skildrar Stig Fredrikson initierat hur Putins auktoritära och korrupta styre är uppbyggt men också hur mycket bättre ett Ryssland utan Putin skulle vara. Han tror visserligen att Putin tänker sitta kvar så länge han kan, men anser att det ändå finns hopp om ett reformerat och mer demokratiskt Ryssland efter Putin, inte minst tack vare kraven från den unga generationen som tröttnat på de nuvarande ledarna och på putinismen.

Stig Fredrikson är sedan decennier en framstående kännare av ryskt samhälle och politik. I en rad uppskattade böcker har han skildrat det moderna ryska samhället. Han var också nära vän med författaren och dissidenten Aleksander Solzjenitsyn. Boken om deras relation, Alexanders kurir Ett journalistliv i skuggan av det kalla kriget, finns nu i en fjärde upplaga. Han har även skrivit en tidigare bok om Vladimir Putin, Oligarken och presidenten Tvekampen mellan Chodorkovskij och Putin (2013), liksom böckerna Daterat Moskva Rysslands väg leder bort (2009) och Boris Jeltsin Reformatorn som inte nådde ända fram (2016).

"När Fredriksons fotarbete tar täten är boken som en pålitlig kompass. , Stig Fredriksons bok är en nödvändig uppdatering som gör upp med den förlegade bilden av Ryssland." Maria Georgieva i Expressen

"Fredrikson har skrivit en personlig och välinformerad bok om en politisk ledare som påverkat inte enbart Ryssland utan även världspolitiken i grunden." Martin Kragh i Svenska Dagbladet

"Stig Fredriksons kloka och besinningsfulla bedömningar borde många svenska debattörer lyssna till. Detta är den bästa allmänorienterande bok om dagens Ryssland som finns att läsa på svenska idag." Olof Kleberg i Västerbottens-Kuriren

Är Putins Ryssland en diktatur? En totalitär stat? Vad ska man egentligen kalla den regim som Vladimir Putin nu har lett sedan 2000? Putin har under sitt långa maktinnehav förstärkt statens kontroll över näringslivet, över politiken, över massmedierna. Han försöker krossa alla former av opposition, och för att nå målet utnyttjar han rättsväsendet på ett sätt som är identiskt med hur det gick till på sovjettiden.

Det som förenar detta system med dagens ryska, är rätten för den åtalade att hålla ett slutanförande, rätten till ett posledneje slovo, ett sista ordet. Från sovjettidens dissidenträttegångar till dagens rättegångar mot Putinmotståndare finns en historia av försvarstal där den åtalade, ibland under motstånd från rätten, har kunnat ropa ut varför hon eller han vill se ett helt annat, friare och mer demokratiskt samhälle. De här sista orden , eller försvarstalen, är redan klassiska, eller kommer att bli det. De är ett vittnesbörd om att det alltid har funnits, och fortfarande finns, människor som vågar stå upp emot ofrihet, censur och ett godtyckligt rättsväsende och vägrar vika ned sig för maktens övervåld. Dagens Putinkritiker för vidare ett arv från 1960-talets författarrättegångar och låter sig inspireras av sovjettidens dissidenter. Idag finns det skäl att påminna om dessa modiga människor. Det är om vittnesmålen från de kvinnor och män som har konfronterat den sovjetiska och ryska makten som denna bok handlar.

Stig Fredrikson är sedan decennier en framstående kännare av ryskt samhälle och politik. I en rad uppskattade böcker har han skildrat det moderna ryska samhället och Putins tilltagande förtryck, senast i Ryssland utan Putin. Han var också nära vän med den Nobelprisbelönade författaren och dis-sidenten Aleksander Solzjenitsyn och den som smugglade ut dennes texter till västvärlden. På Carlsson Bokförlag har han utgivit Alexanders kurir (2004 och 2011), Daterat Moskva (2010), Oligarken mot presidenten (2013), Boris Jeltsin (2016), Ryssland utan Putin (2019).___"Den erfarne Rysslandsjournalisten Stig Fredrikson har skrivit en bok som inte är som andra Det är valet av inriktning som gör boken så originell och skakande." Olof Kleberg, Västerbottens-Kuriren"Genomgående visas hur förtrycket i dagens Ryssland alltmer liknar repressiva metoder, inklusive psykiatrisk tvångsvård, från sovjettiden. Särskilt rörande är Fredriksons porträtt av unga vuxna och barn som bestraffats för sin kritik av staten."  Julie Hansen, BTJ. Helhetsbetyg: 5