Visar resultat för..."Silentium skrifter"

Den som i vår tid talar om kyskhet riskerar lätt att framstå som pinsam. Begreppet leder tanken till undertryckt sexualitet och en uppförandekod som tillhör en svunnen tid. Trappistmunken Erik Varden vill i denna bok formulera en förståelse av kyskhet grundad på det klassiska arvet från antikens filosofer och den tidiga kristna klostertraditionen. Här möter vi en syn på kyskhet som inte hemfaller åt förenklingar, utan tar människan på allvar i all hennes komplexitet och på samma gång rymmer den längtan efter ett integrerat och försonat liv som hennes natur är ämnad för. I en bok som är rik på referenser till Bibeln, litteraturen, musiken och konsten visar författaren hur sambandet mellan att se och att älska – en kontemplativ livshållning – är essensen i ett kristet kyskhetsideal. Homo Castus är en teologisk essä som tillsammans med Erik Vardens tidigare bok "Allt som är värt att minnas" bildar en diptyk där den monastiska spiritualiteten upprättar en dialog med vårt sökande efter en fördjupad förståelse av vad det är att vara människa.

Bokens 21 kyrkofäder: Ignatios av Antiochia Justinus Martyren Irenaeus av Lyon Tertullianus Klemens av Alexandria Origenes Cyprianus Athanasios av Alexandria Gregorios av Nazianzos Basileios av Caesarea Gregorios av Nyssa Ambrosius av Milano Augustinus Hieronymus Johannes Chrysostomos Kyrillos av Alexandria Patrick av Irland Dionysios Areopagiten Maximos Bekännaren Johannes av Damaskus Symeon den Nye Teologen

Inbunden med skyddsomslag

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn vid Karlsuniversitet i Prag, Tomáš Halík, i sin bok The Afternoon of Christianity: The Courage to Change. I den djupa kris som kyrkorna i Europa just nu genomgår befinner vi oss vid ett historiskt vägskäl, menar Halík. Vilka är de vägval kyrkan måste göra för att gå mot en ”ny epok i kristendomens historia”, präglad av en vidare och djupare ekumenik? I Morgondagens kristendom reflekterar Peter Halldorf över den väg in i framtiden som Tomáš Halík utmanar kyrkorna att våga välja, bort från ”kollektiv narcissism, klerikalism, isolationism och provinsialism”, mot det han kallar ”en tredje ekumenik”.

Med evig kärlek, boken för daglig läsning under ett helt år av Peter Halldorf, har nu kommit i ny upplaga, denna gång i pocketformat. Bokens betraktelser följer kyrkoåret och har nedtecknats i umgänget med Bibeln och den kristna traditionen. Författaren skriver i förordet: "Varje kyrkoår är ett varv runt Kristus. Följsamheten med de olika tiderna under året uppmuntrar oss att förbli nära Jesus under livets växlingar, allt för att Kristi liv skall bli vårt liv. Den andliga läsningen har just detta syfte. Vi läser inte för att ha läst, utan för att läsa. Vi läser för att möta Ordet bakom orden. Läsningen formar tron. Läsaren blir idel öra."

Ur internationell press: En bok som på ett intelligent sätt förnyar den andliga litteraturens språk och själva genre. La Croix Väcker djupa och oväntade insikter … Som minnet av en meningsfull konversation långt efter att du glömt vad som blev sagt. Den är oförglömlig. Catholic World Report En utomordentligt betydelsefull bok, som med profetisk klarhet ser söndringen, bräckligheten och storheten i det mänskliga. Times Literary Supplement Djupt personlig men aldrig självupptagen, på samma gång fängslande och utmanande, upplyftande och övertygande. Rikedomen i denna enastående bok är omöjlig att uttrycka med några få ord. Ingen läsare kommer att förbli oförändrad. The Tablet Ur svensk press: Erik Varden beskriver trons skönhet på ett sätt som gör att jag tänker: Varför vill inte alla ha det här? Författaren vågar både vara personlig och ta sig an de svåra frågorna, och trots bokens nätta omfång lyckas han gå på djupet. Malina Abrahamsson, Dagen Erik Varden har den ganska sällsynta förmågan att kunna förmedla stor lärdom och djupa andliga insikter på ett enkelt sätt, utan att det blir förenklat. Han är också klok nog att inte tappa bort sig i alltför abstrakta resonemang, utan hela tiden exemplifiera med konkreta historier. John Sjögren, tidskriften Pilgrim Så insiktsfullt! Så inbjudande! Så banbrytande i vår sekulära situation! … Läsningen av Vardens bok gav mig en liknande erfarenhet som när jag som teologistudent läste Thomas Mertons klassiker ”Vägen till kontemplation”. Sune Fahlgren, Sändaren

I Filokalias skattkammare av andliga texter har munkfadern Nilos av Ankara, verksam under tidigt 400-tal, bidragit med ett längre kapitel om det ansvar som följer med rollen som andlig ledare. Peter Halldorf reflekterar i denna skrift över ett fenomen som var utbrett redan i den tidiga kyrkan och som visar sig ha en tidlös aktualitet: många ville uppträda som andliga lärare trots att de saknade både erfarenhet och bildning. Nilos av Ankara blottlägger roten till denna faiblesse för ledarskap och visar hur stillhet och obemärkthet är en förutsättning för trovärdighet i offentliga ledaruppdrag.

"Den svåra kärleken" tar sin utgångspunkt i frågan: ”Hur vet man om man är driven av rädsla, av hopp om belöning eller av kärlek?” Svaret söks i den spiritualitet av självförglömmande kärlek som i tidiga klostermiljöer kom att forma en livshållning där icke-dömandet är den dygd som inrymmer alla andra. Med den franske teologen Olivier Clément och dennes bok Källor som ledstjärna, urskiljer Peter Halldorf de drag i östkyrkans tro och andlighet som skapat en kristendom som inte handlar om ett sätt att bete sig, men som förändrar människor genom en ”transfigurerad etik”. Här är moralens grund inte ett regelverk utan kyrkan som en gemenskap i kärlek av fria människor. ”Det sätt på vilket kärleken och friheten korresponderar med varandra kom att bli en av mina mest drabbande existentiella erfarenheter i mötet med östlig och orientalisk kristendom för många år sedan”, skriver Peter Halldorf. Den svåra kärleken är en personlig bok där författaren tar oss med till möten med människor och miljöer som utmanat honom ”att ge upp en position som visat sig alltmer ohållbar”, som han uttrycker det i förordet. Vi får lära känna några av de ortodoxa teologer som under 1900-talet uppdaterat arvet från den tidiga kyrkan i en teologisk vision vars summa är lika enkel som svindlande: ”Så sammanvävda är vi människor med varandra – liksom med hela den övriga skapelsen – att vi upphör att existera om vi inte omfamnar varandra i kärlek.” I bokens avslutande del berörs den kristna traditionens tal om ”evig fördömelse” i ljuset av den bysantinska påskikon som kallas Dödsrikets plåga. En ikon som återspeglar ”hopp där inget hopp finns”.

Vad är en rimlig kristen hållning när klimatet skenar och jorden far illa? Peter Halldorf ger i denna bok ett bidrag till samtalet om den teologiska vision kyrkan behöver vara förankrad i när hon svarar och handlar i den kris som just nu överskuggar allt annat i vår värld. En röd tråd i boken är spänningen mellan de två bibliska utsagorna »himmel och jord ska förgå« och »efter hans löfte väntar vi en ny himmel och en ny jord där rättfärdighet bor«. Hur ska de förstås i förhållande till varandra? Därför sörjer jorden är framför allt en bok som räcker oss ett språk för hoppet. Den anknyter till Peter Halldorfs bok Alla himlens fåglar har flytt från 2017.

Bakgrunden till denna bok är dramatisk. Tillsammans med tre vänner företog biskop Martin Lönnebo en vandring genom stenöknen från Antoniosklostret till Paulosklostret. Vattnet tog slut, det lilla sällskapet var vilse och kunde endast med stor svårighet finna en väg tillbaka till klostret. ”För mig blev denna fotvandring också en inre färd mot existensens djup”, skriver Martin Lönnebo. ”Särskilt nätterna i ensamhet under stjärnhimlen har betytt mycket för mig.” Under en höstmånad efter denna erfarenhet bestämde sig biskopen för att varje kväll, hemkommen efter dagens arbete, nedteckna en ökenbetraktelse med utgångspunkt i de öknar Bibeln talar om. Här leds läsaren genom många av de öknar vi kan möta på vår livsvandring: trötthetsöknen, sorgeöknen, tomhetens, övergivenhetens och ångestdemonernas öknar. Men också den livgivande öknen. För öknen kan även ge människan resning och frihet. Det kan bli Guds mörkrum, där han framkallar de rätta bilderna av våra djupaste möjligheter. Liv i öknen kan med fördel brukas som en andaktsbok med daglig läsning under en månad.

Gunnel Vallquist (1918-2016) var i mer än ett halvt sekel verksam som skribent, översättare och författare, hela tiden med det existentiella perspektivet i förgrunden. Denna tankebok speglar det lidelsefulla sanningssökande som alltid var vägledande för henne. Som självständig tänkare och övertygad kristen förmedlade hon en hållning som blivit förebildlig för många troende: den i evangeliet djupt rotade och i sökandet förutsättningslösa. Med sin pregnanta och behärskade stil manar Gunnel Vallquist med sina texter läsaren att söka en fördjupad tro, enkel och avklarnad, men aldrig naiv eller okritisk.

Marie Tonkin tar med – som jag läser henne – diktare från vår moderna litterära guldålder, Gullberg, Vennberg, Aspenström, Kjell Espmark, förutom ökenmödrarna och många andra, i sin karavan, utan att förråda sig själv och sitt vackra allvar. Som i ett ressällskap av samtalspartners. Hon skriver poesi som utforskar, älskar och ber. – Ylva Eggehorn om Silver och eld

Omslag & grafisk form: Tomas Einarsson Tryck & trådhäftning: Exakta, Malmö 2020 Trådbunden med hårda pärmar och skyddsomslag Papper, omslag: Gmund original Vergé creme 170 g Papper, inlaga: Munken pure 120 g

Trådhäftat mjukband med djupa flikar.

De kvinnor och män som under senantiken drog ut i öknen för att bli de första kristna munkarna nöjde sig inte med att vara anhängare av en tro, de var radikala lärjungar som tog efterföljelsen på djupaste allvar och lät den omforma sina liv. Men vad var det som drev och inspirerade dem ? Vilka visioner hade de ? I Dagligbrödet möter vi dessa frågor utifrån det mest nödvändiga i livet : maten. Hur kommer de sig att den köttfria fastematen blev munkarnas dagliga föda ? Hur påverkade den deras liv ? Och på hur kommer det sig att djuren i öknen blev deras vänner, ja att munkarna rent av såg djuren som andliga vägledare ? Från senantiken finns ett stort antal tänkespråk och historier bevarade som berättar om livet hos ökenfäderna och ökenmödrarna. I dessa söker Tomas Einarsson svar på hur deras liv, präglat av enkelhet, förnöjsamhet och en kärlek till såväl Skaparen som skapelsen, kan inspirera till efterföljelse och ett hållbart liv i dag.