Ann Numhauser-Henning – författare

Population ageing poses a huge challenge to law and society, carrying important structural and institutional implications. This book portrays elder law as an emerging research discipline in the European setting in terms of both conceptual and theoretical perspectives as well as elements of the law. Providing a deepened understanding of population ageing in terms of vulnerability, intergenerational conflict and solidarity, expert contributors highlight the necessity for a contextualized ageing concept. As well as offering a comparative analysis of active ageing policies across the EU, this book examines a range of topics including age discrimination in employment and the freedom of movement of EU citizens from the ageing individual's point of view. It also goes on to describe elder care developments, discussing the ageing individual's autonomy in relation to both traditional inheritance rights and growing instances of dementia. Timely and engaging, this book will appeal to academic scholars and students in relevant areas of law as well as those studying across the social sciences. Exploring a broad range of socio-legal issues in relation to demographic ageing, it will also inform legal practitioners and policymakers alike.Contributors include: M. Axmin, A. Blackham, C. Brokelind, J. Fudge, E. Holm, A. Inghammar, M. Katzin, M. Kullmann, T. Mattsson, P. Norberg, A. Numhauser-Henning, H. Pettersson, M. Rönnmar, E. Ryrstedt, K. Scott, E. Trolle Önnerfors, C. Ulander-Wänman, J.J. Votinius, A. Zbyszewska

This book explores the normative and legal evolution of the Social Dimension - labour law, social security law and family law - in both the EU and its Member States, during the last decade. It does this from a wide range of theoretical and legal-substantive perspectives. The past decade has witnessed the entering into force of the Lisbon Treaty and its emphasis on fundamental rights, a new coordination regulation within the field of social security (Regulation 883/2004/EC), and the case law of the Court of Justice of the European Union in the so-called Laval Quartet. Furthermore structural changes affecting demographics and family have also challenged solidarity in new ways. The book is organised by reference to distinct 'normative patterns' and their development in the fields of law covered, such as the protection of established groups, the position of market functional values and the scope for just distribution. The book represents an innovative and important interdisciplinary approach to analysing EU law and Social Europe, and contributes a complex, yet thought-provoking, picture for the future. The contributors represent an interesting mix of well-known and distinguished as well as upcoming and promising researchers throughout Europe and beyond.

Denna bok är en introduktion till ett nytt och angeläget rättsområde: äldrerätt. Sverige och vår omvärld möts i dag av ett snabbt befolkningsåldrande. Detta kräver att vi identifierar områden inom juridiken som berörs av äldres rätt och därför behöver ingå i ett nytt äldrerättsligt rättsområde i ett svenskt perspektiv. Boken tar upp centrala frågeställningar som juristen och juridiken ställs inför med avseende på äldres rättsliga ställning i dagens och framtidens samhälle. Det handlar om samhällets och rättens roll att tillgodose den åldrande människans behov av grundläggande skydd och stöd, men också om att förstå de särskilda problem och utmaningar en åldrande befolkning innebär på viktiga samhällsområden.Äldrerätt riktar sig till studenter och andra akademiker inom exempelvis rättsvetenskap, socialt arbete och geriatrik, men också politiker, lagstiftare, advokater, domare och många andra yrkesgrupper. En förhoppning är att boken ska inspirera till kursutveckling av olika slag inom den svenska högskolesektorn.Bakgrunden till boken är arbetet i den äldrerättsmiljö The Norma Elder Law Research Environment som sedan 2012 syftar till att etablera äldrerätten som ett rättsvetenskapligt ämne i Sverige och övriga Europa.

År 1979 genomfördes under beteckningen Plan Laboral ett omfattande arbetsrättsligt reformprogram i Chile. Reformerna var ett viktigt led i det genomförande av idéerna hos den starkt marknadsstyrda neoliberala s.k. Chicagoskolan som ägde rum under Auguso Pinochets ledning. Reformerna har liknats vid en revolution och innebar bl. a. att tidigare regler om anställningstrygghet sattes ur spel och att facklig organisering och kollektiva förhandlingar försvårades. Regeringen Aylwins tillträde 1990, och den demokratiseringsprocess som därmed inleddes, förutsattes allmänt innebära genuint nya förutsättningar och möjligheter. I regeringsprogrammet ingick också en omarbetning av arbetsmarknadens reglering. Chile brukar nämnas bland de s.k. NIC-länderna (Newly Industrialized Countries) och tillväxttakten i ekonomin är hög. Svensk industri har efter demokratins återinförande visat en omfattande investeringsvilja i chilenskt näringsliv. Det stora engagemanget i Chile under och efter militärkuppen har vidare lett till att det bland många svenskar finns ett allmänt intresse att följa den chilenska utvecklingen. Den chilenska arbetsrätten är emellertid framför allt av intresse ur principiell synvinkel. Utvecklingen mot det s.k. postfordistiska samhället i industriländer världen över leder till krav på en ny och mer flexibel arbetsrätt än den traditionella. De socialistiska planekonomiernas fall har givit marknadstänkandet en i det närmaste total hegemoni, som också påverkat föreställningarna kring arbetsrättens optimala utformning. I det föreliggande arbetet inramas beskrivningen av den chilenska arbetsrätten och dess reformering av en allmän diskussion om den traditionella, den neoliberala och den framtida arbetsrättens förutsättningar. Ann Numhauser-Henning är professor i civilrätt vid Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet.

Norma-programmet - studier av normativa mönster och deras förändring i den rättsliga regleringen avseende arbete, boende, familj och sociala trygghetssystem i ett europeiskt integrationsperspektiv - startade 1996 med stöd av Riksbankens Jubileumsfond. I programmet ingick från början delstudien Diskrimineringslagstiftningen och arbetsrätten med utgångspunkter i EG-rätten och i diskrimineringslagstiftningens relation till den dominerande utvecklingstrenden på arbetsmarknaden, Arbeitslivets flexibilisering. Utvecklingen inom Norma-programmet har bekräftat diskrimineringsaspektens centrala ställning i snart sagt varje enskild delstudie. Att grundläggande normativa mönster på detta sätt framträder på skilda rättsområden i den sociala dimensionen är utifrån programmets teoretiska utgångspunkter inte förvånande, och en fördjupad och mer sammansatt förståelse av dessa normativa mönster, deras samband och utveckling och olika framträdelseformer är ett av forskningsprogrammets huvudsyften. Avsikten med föreliggande antologi är att presentera en rad Perspektiv på likabehandling och diskriminering från Norma-programmets olika delområden och att därigenom bidra till en mer nyanserad bild och en fördjupad förståelse av den mångfacetterade och komplexa diskrimineringsproblematiken. De olika uppsatserna kan läsas fristående. Antologin innehåller emellertid också en inledande introduktion, avsedd att ge bakgrund och sammanhang åt den bild som framträder. En samlad bibliografi och gemensamma register skall möjliggöra jämförelser och korsreferenser mellan de olika bidragen.