Mia Rönnmar – författare

This timely book expertly analyses the persistence of gender inequalities in work. Despite the progress made through frameworks regulating work and employment relations, the COVID-19 pandemic exposed and exacerbated gender divides in labour markets. The authors present innovative ways to promote gender equality in a variety of industrial relations systems, welfare state models and labour market sectors.Making and Breaking Gender Inequalities in Work offers a rich, global and comparative study of this critical topic, addressing developments in formal and informal economies in countries with different levels of economic development. Mia Rönnmar and Susan Hayter have carefully selected expert contributors who apply an interdisciplinary approach and combine a range of theories and methodologies to provide fresh insights on the implications of the COVID-19 pandemic, and on how to tackle gender inequalities in areas such as work–life balance, equality law, global value chains and collective bargaining.Illustrating the key issues in the subject, this book is an excellent resource for academic researchers and scholars in the fields of industrial relations, work and employment relations, gender studies and equality, labour and international law. Policymakers and employers’ and workers’ organizations at the national, regional and international levels will also find the analysis informative and enlightening.

This book explores the normative and legal evolution of the Social Dimension - labour law, social security law and family law - in both the EU and its Member States, during the last decade. It does this from a wide range of theoretical and legal-substantive perspectives. The past decade has witnessed the entering into force of the Lisbon Treaty and its emphasis on fundamental rights, a new coordination regulation within the field of social security (Regulation 883/2004/EC), and the case law of the Court of Justice of the European Union in the so-called Laval Quartet. Furthermore structural changes affecting demographics and family have also challenged solidarity in new ways. The book is organised by reference to distinct 'normative patterns' and their development in the fields of law covered, such as the protection of established groups, the position of market functional values and the scope for just distribution. The book represents an innovative and important interdisciplinary approach to analysing EU law and Social Europe, and contributes a complex, yet thought-provoking, picture for the future. The contributors represent an interesting mix of well-known and distinguished as well as upcoming and promising researchers throughout Europe and beyond.

Detta arbete behandlar regleringen av arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetstagarens arbetsskyldighet i svensk, engelsk och tysk rätt i ljuset av arbetslivets ökade flexibilisering. Arbetslivets flexibilisering handlar om att öka anpassningsförmågan och rörligheten, och beskrivs ofta som övergången från den traditionella anställningen till atypiska anställningar. Företeelser som ökad globalisering, internationalisering, ny teknologi och framväxten av kunskapssamhället bildar bakgrunden för denna flexibiliseringsprocess. I fokus för avhandlingen står kvalitativ flexibilitet, dvs. flexibilitet inom ramen för en bestående anställning. Kvalitativ flexibilitet handlar om att variera användningen av arbetstagarna och deras arbetsuppgifter i takt med verksamhetens skiftande utseende och behov. Arbetet innehåller en komparativ och rättsdogmatisk analys av arbetsgivarens arbetsledningsrätt, arbetstagarens arbetsskyldighet och omreglering av arbetsskyldigheten. I framställningen behandlas också arbetsledningsrättens framtida utveckling, och då särskilt frågan huruvida utvecklingen går mot ett mer allmänt krav på saklig grund för arbetsledningsbeslut. Angreppssättet är brett och tvärdisciplinärt, och arbetet syftar till en analys av rättens utveckling och funktionalitet i förhållande till arbetslivets flexibilisering. Mia Rönnmar är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Hur skulle vi uppleva att färdas med ljusets fart? Vad är egentligen snabbmat? Varför blir nyheter så fort inaktuella? Vad kännetecknar en döende människas syn på väntan? Och vad är det som rör sig i filmjölken på vårt frukostbord? De tretton populärvetenskapliga essäerna i denna bok anknyter alla till begrepp som tempo, hastighet, fart eller förändring. Essäerna spänner över vitt skilda fenomen från fysikaliska hastighetsberäkningar och elaka förkylningsvirus till dagens arbetslagstiftning och mobiltelefoner i Västafrika. Författarna är forskare vid Lunds universitet.