Elisabet Hermansson de Li - Böcker
Visar alla böcker från författaren Elisabet Hermansson de Li. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
243 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Denna skrift handlar om Per Andersson född den 20/6 1826 i Järvsö socken. Han växte upp som soldatson i byn Boda och blev själv soldat – en sjukvårdare som tog sig soldatnamnet Rinaldo. Hans intresse och färdigheter inom sjukvården och kunskaper inom militärfarmakopén kom till nytta även till vardags i det privata. Med tiden blir han en närmast helgonförklarad ”medicinman” som kunde bota många slags åkommor – känd inte bara i Järvsö utan även i grannsocknarna. Till och med den ordinarie läkaren i Järvsö, Dr Öhrn, högaktade honom. I samband med min forskning kring att dokumentera ett barnamord som ägde rum 1888 i Nordsjöhemmet ville jag ha en bild på Rinaldo. Förövaren använde nämligen bröstdroppar enligt recept från honom, men som hade förgiftats med arsenik. Jag fann ett fåtal nu levande ättlingar till Rinaldo, men ingen hade någonsin sett en bild på honom. Däremot fanns hans snusdosa, ett gammalt brev från 1857 och ett tiotal av hans gamla recept bevarade hos ett av barnbarnsbarnen. Recepten från Rinaldo utgör en viktig del av Järvsös historia och borde därför dokumenteras – något som födde idén till denna skrift. Jag tog kontakt med Elisabet Hermansson i Järvsö. Jag hade fått höra att hon var utbildad apotekare. Hon ville gärna hjälpa till med att tyda recepten. Jättebra! – ”Då kan vi ju göra skriften ihop”, tänkte jag. Och så blev det! Rinaldos liv får ett sorgligt slut. En nitisk läkare i Bollnäs anmäler honom i november 1891 för att ha ägnat sig åt kvacksalveri. Rinaldo är då på sitt 65e levnadsår och har ägnat sig åt ”kvacksalveriet” i hela sitt liv – i över 35 år. Han blir först dömd till att böta 10 kr för att inte ha inställt sig vid det första rannsakningstillfället och sen dömd till att betala ytterligare 12,50 kr i böter för kvacksalveri – ganska mycket pengar om man betänker att Rinaldo tog 25 öre i arvode då han vid ett hembesök akut opererade bort blindtarmen hos en person, som annars riskerade att dö./Gunnar Bergman
228 kr
Tillfälligt slut
Historisk roman. Äfventyrare och processmakare, soldaten Eric Flygt dog 1843 och är en anfader till författarinnan som har forskat omkring hans liv och leverne och skrivit denna bok. Död i Wassunda och där begrafven. Kräfta. Så lyder soldaten Eric Flygts eftermäle i Järvsö sockens dödbok den 5 september 1843. Hans mål rörde arv, slagsmål, kortspel, dynghögar och infordran av skulder. Men de viktigaste målen och som varade i decennier gällde soldatjord och rätten att bo kvar på Åsen där det för mig är bekvämast att bo som han hävdade inför tinget. Romanen Där det för mig är bekvämast att bo är ett värdefullt kulturhistoriskt verk som skildrar vardagslivet i tiden runt sekelskiftet 1700/1800. Berättelsen är en släktsaga där huvudpersonen i boken, Eric Flygt, är anfader till författaren Elisabet Hermansson de Li. Handlingen för oss tillbaka till en tid då Sverige befann sig i krig med påföljande fattigdom och stora umbäranden för landets befolkning. Verket speglar hur livet ter sig för den hemmavarande familjen på soldattorpet, om slitet och orättvisorna. Författaren har på ett förtjänstfullt sätt lyckats beskriva levnadsförhållanden, miljöer och personligheter på ett sätt som gör att man i läsandet befinner sig mitt ibland dem. Recension Publiceras i BTJ-häftet nr 17, 2017.Lektör Andreas LenanderRecensionEfter att ha bedrivit släktforskning och gjort omfattande researcharbete har författaren Elisabet Hermansson de Li(f. 1935) skrivit romanen Där det för mig är bekvämast att bo. Boken handlar om soldaten Eric Flygt som levde i Järvsö socken i början av 1800-talet. Flygt var bland annat med i två krig, men i den här berättelsen är det familjelivet på hemmaplan och Flygts kamp för att få fortsätta bo där han vill som är i fokus. Elisabet Hermansson de Li bjuder på en intressant inblick i en period i svensk historia som antagligen är relativt okänd för de flesta av oss.Språket i boken är gammaldags och det ger å ena sidan framförallt dialogen trovärdighet. Å andra sidan riskerar läsaren att studsa på ålderdomliga ord och uttryck som gör att det rätta flytet tidvis försvinner.********************************************************http://www.helahalsingland.se/gavleborg/ljusdal/hon-ger-ut-bok-om-krig-och-orattvisa-man-pratar-sa-lite-om-soldaterna-i-jarvso