Johan Jacobsson Franzén – författare
Visar alla böcker från författaren Johan Jacobsson Franzén. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Del 9 - Albumserien
Mokira: Cliphop
Häftad, Svenska, 2025
155 kr
Skickas
Albumserien är en hyllning till den svenska musikhistorien och albumet som format. Bok #9 i serien handlar om Mokiras (Andreas Tillianders) debutskiva Cliphop och är skriven av Johan Jacobsson Franzén. ”Söndagen den 1 oktober 2000 släpptes Cliphop som album nummer fem i Static-serien. Kartongbiten och skivan var lika klarröda som dess direkta föregångare, Jens ’Senking’ Massels Trial, var djupblå. Andreas älskade den knivskarpt koncisa layouten, men han hyste vissa tveksamheter till antistatpåsen – den orsakade nämligen oreda i hans (och Illegals) cd-hyllor. Otvivelaktigt är emellertid att Cliphops musik och emballage står i samklang. Prasslet som uppstår när man öppnar en antistatpåse känns bara det som en försmak av rytmerna på Cliphop.” Johan Jacobsson Franzén skriver om Andreas Tillianders uppväxt som hängiven synthare i Hässleholm och hur han efter att ha upptäckt Aphex Twin, Pan Sonic och Autechre säljer sina synthar och börjar göra musik på en stationär 133 MHz-dator. Vi får också en bakgrund till glitchen som genre och millennieskiftets glitchetiketter Raster-Noton och Mille Plateaux. Musikskribenten Johan Jacobsson Franzén har tidigare skrivit för tidningarna Pop, Benno, Sonic, Close-Up, Orkesterjournalen, Gaffa och Lira. Cliphop är hans andra bok.
Häftad, Svenska, 2025
258 kr
Skickas
Maria Sandel (1870-1927) var Sveriges första kvinnliga arbetarförfattare. Om detta råder konsensus. Frågor i stil med “vilka arbetarförfattare ska ha tillträde till parnassen?” och “har Sandels böcker några konstnärliga kvalitéer?” har däremot då och då diskuterats av olika journalister och författare … och vid dessa tillfällen har det inte alltid funnits samförstånd. Under det sena 1920-talet användes Sandels postumt utgivna roman Mannen som reste sig som ett slags slagträ i den ständigt pågående debatten mellan socialistiska och borgerliga kritiker. Under 1960-talet var det – av svårförklarliga skäl – få som tog Sandels namn i sina munnar. Under andra hälften av 1970-talet återupptäcktes och återupprättades Sandels liv och verk av feministiska litteraturvetare som Ebba Witt-Brattström och Tilda Maria Forselius. Maria Sandels eftermäle undersöker hur Sandels författarskap har behandlats åren 1927-2011. Samtidigt berättar den historien om ett kulturlandskap statt i ständig förändring.