Soleyman Ghasemiani - Böcker

Hana är en kvartalstidskrift på kurdiska- Sorani, som behandlar litterära, kulturella och sociala frågor.

Detta är nummer 7 av tidskriften Hana på kurdiska, sorani. Hana är en litterär och kulturell tidskrift.

Litterär kvartalstidskrift på kurdiska sorani. I detta nummer behandlas bl.a. ”frihet och yttrandefrihet”, ”svordomars funktion”.

Det här nummer 5 av kulturtidskriften Hana. I detta nummer finns flera litterära och kulturella artiklar, dikter och två noveller.

Litterär, kulturell och social tidskrift på kurdiska - Sorani -

Grundtankarna i denna bok är en kritik av kulturrelativismen som delar in människor i kulturella kategorier, behandlar de olika, diskriminerar och ger de olika rättigheter. Soleyman Ghasemiani är författare pch poet. Han kommer ursprungligen från den kurdiska delen av Iran. Han har 7 utgivna diktsamlingar på kurdiska, 3 på persiska och en på svenska som heter "Sätt locket på". På svenska har han gett ut ytterligare en bok "Gud och snoppen; vad har barn med religion att göra". Soleyman Ghasemiani är socionom. Han är ordförande för riksorganisationen Barnen Först.

Soleyman Ghasemiani är författare pch poet. Han kommer ursprungligen från den kurdiska delen av Iran. Han har 7 utgivna diktsamlingar på kurdiska, 3 på persiska och en på svenska. På svenska har han gett ut ytterligare två böcker: "Gud och snopen; vad har barn med religion att göra" och "Mångkulturella getton". Soleyman Ghasemiani är socionom. Han är ordförande för riksorganisationen Barnen Först.

Författaren fortsätter med sin kritik av kulturrelativismen i denna bok som i sin första utgivna bok på svenska: "Mångkulturella getton". Han menar att det kulturrelativistiska tankemodellen är grunden till rasism och främlingsfientliga rörelser. Soleyman Ghasemiani är författare pch poet. Han kommer ursprungligen från den kurdiska delen av Iran. Han har 7 utgivna diktsamlingar på kurdiska, 3 på persiska och en på svenska som heter "Sätt locket på". På svenska har han gett ut ytterligare en bok "Mångkulturella getton; den demokratiska apartheiden". Soleyman Ghasemiani är socionom. Han är ordförande för riksorganisationen Barnen Först.

Det moderna och civiliserade samhället tog tidigt avstånd från religioners vidskepliga tolkningar av livet och tillvaron. Det kollektiva och gemensamma fältet är organiserat på vetenskapsbeprövade kunskaper och värderingar som står över de religiösa och etniska tillhörigheterna. Staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga inrättningar måste vara tillgängliga på ett sådant sätt som inte utestänger medborgarna från det gemensamma fältet eller förhindrar dem att tillgodoräkna sig deras tjänster. Slöjan är ingen klädsel. Den är ett islamiskt påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, om kvinnas underordning, om hennes sexualitet som måste döljas för alla andra förutom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som ett samhällets fördärv. Den måste döljas för att hennes rättmätige herre inte vill ha några konkurrenters snubblande blickar på sin vara. Slöjan är samtidigt en skymf mot männen. De betraktas också som sexgalningar som inte kan hejda sina lustar och är beredda att hoppa på den första kvinnan de får syn på. Det enda motmedlet blir att osynliggöra hennes kvinnlighet så att odjuren, männen, inte väcks till liv. Slöjan är en sådan symbol. Detta glöms bort i debatten. Klädsel kan man ta av sig om det blir varmt eller om man vill bada men slöjan får hon inte ta av sig om det finns någon annan än hennes man. Offentliga inrättningar och myndigheter är till för alla medborgare. De som jobbar där får inte utmärka sig på ett sådant religiöst eller ideologiskt sätt som förolämpar medborgarna eller gör att de avstår sina rättigheter pga detta. Polisstationen, socialkontoret eller Sveriges Television är offentliga inrättningar och myndigheter som skall stå till tjänst för alla medborgare. Den som behöver dessa institutioners hjälp kan inte välja bort dem. En beslöjad kvinna i den positionen gör att jag som individ måste acceptera hennes symboliska förnedrande av mig som man eller kvinna, när jag söker hjälp. En programledare med slöja gör samma sak. Hennes slöja blir inte bara hennes utan SVT:s syn eller tolerans för det slöjan är symbol för. Den beslöjade programledaren gör att jag som medborgare förlorar min rätt att titta och njuta av programmet mosaik eller nyheterna. Myndigheter och alla offentliga institutioner måste vara fria från alla religiösa, etniska, och gruppspecifika värderingar och symboler som inte överensstämmer med det moderna sekulära samhällets grundläggande fri- och rättigheter.

Soleyman Ghasemianis första diktsamling på svenska kom ut 1997 och hette Sätt locket på. Soleyman är en flerspråkig poet och författare med ursprung från den kurdiska delen i Iran. Han har gett ut 9 diktsamlingar på kurdiska och 3 på persiska.

Boken är en kritisk granskning av religiösa symboler och religiös språkbruk och värderingar i samtida kurdisk poesi.

Denna diktsamling är Soleyman Ghasemianis fjärde på persiska. Dikterna i denna diktsamling berättar om poetens sociala engagemang och hans brinnande intresse för rättvisa och frihet.

Detta är andra upplagan av diktsamlingen på kurdiska. Denna diktsamling var författarens andra utkomna diktsamling. Soleyman Ghasemiani har hittills givit ut 8 diktsamlingar på kurdiska, tre på persiska och två på svenska.

Tolken är en oumbärlig resurs i kommunikationen mellan parter som inte har något gemensamt språk. Detta gäller alla sorters samtal och kontakter men är mer påtagligt vid djupare samtal. Men vad gör tolkens närvaro med samtalet? Här diskuterar vi inte språkinkompetenta tolkar alls utan tolkar som behärskar båda språken. Frågan är om tolken med sin blotta närvaro kan påverka samtalet. Enligt god tolksed skall tolken vara neutral. Frågan är om det går. Människor uppfattar världen olika utifrån sina egna erfarenheter, sina referensramar, sina invanda normer och olika sociala koder och symboler. Vi tolkar situationer med utgångspunkt från våra referensramar, våra bilder och vårt perspektiv. Tolken är en tredje part i samtalet och det ovan nämnda gäller givetvis tolkar också. Tolken tolkar det som sägs på samma sätt som alla andra gör det. Som Tom Andersen uttrycker det: ”det finns olika verkligheter” vilket är beroende av hur vi som individer uppfattar en situation. Med detta i bakgrunden är det en självklarhet att tolken som individ sätter sina spår i samtalet. Detta bekräftas av en rad olika studier också oavsett språkkompetens. Tolkens påverkan kan te sig på olika sätt både positivt och negativt som respondenterna också sätter ord på. Tolken kan ha en mycket lugnande effekt och öppna för större reflektion från de deltagande parterna. Den kan verka störande för andra med de återkommande avbrotten och göra att man tappar tråden. Tolken kan givetvis bli involverad känslomässigt i ett samtal och direkt/indirekt påverka samtalet. Frågor som lojalitet, förtroende och tillit från tolkanvändare vs tolken kan inverka på mötet på olika sätt. En inte oviktig aspekt av tolkanvändning är själva kunskapen om hur man använder tolk. Det är kunskaper som man måste inhämta för att kunna använda tolken på ett värdefullt och effektivt sätt.

Detta verk är författarens tredje diktsamling på svenska.

Denna diktsamling är författarens elfte diktsamling på kurdiska.

Denna diktsamling är författarens tionde diktsamling på kurdiska.