Visar resultat för..."Varats"

I denna intensiva dialog med den filosofiska traditionen - framförallt Platon, Aristoteles och Nietzsche - skisserar Heidegger några huvuddrag i den varats historia som utgör det dominerande temat i hans senare tänkande.

Vad är jag, varifrån kommer jag, och vart är jag på väg? Och vad är egentligen meningen med alltihop? Vad är verkligen verkligt bakom allt påhittat, inlärt och drygt åtta miljarder olika uppfattningar om vad som är sant? Finns en sann verklighet som är densamma för oss alla på planeten Tellus, ja i hela universum? Visst är det frågor som är bekanta? Och hur ofta har vi inte hört om andliga upplevelser, uppvaknande, övervunnen rädsla för döden, bestående lycka och glädje, himmelsk frid och liknande? Och hur ofta har vi inte börjat läsa eller lyssna på någon som säger sig veta hur det ligger till med sådana saker, och bara gett upp när man sett en massa invecklade och svårtillgängliga tankebyggnader, nyandligt trams blandat med mystiska anvisningar och övningar, eller sekteristiskt babbel som utesluter de utanför? Allt detta har jag varit med om, och hamnade till och med i sekt-liknande sammanhang en gång, men fortsatte att söka med ljus och lykta efter något verkligen sant, avskalat, genuint användbart och praktiskt i både fest, vardag och svåra tider, något som skulle kunna innebära verkligt bestående och pålitlig sanning om vad verkligheten, jag själv och alla andra egentligen är och består av, och att det håller för alla kulturer, tidsåldrar, situationer och lägen - som alltid förändras. Gapar jag efter för mycket? Min resa är inte unik, och det är inte vad eller vem jag är heller. Resan kan vem som helst göra. Det är så familjärt, nära och tillgängligt, mitt framför näsan på oss alla. Visst finns det hinder, men är vi egentligen intresserade vad som hindrar? Jag är inte det. Boken handlar om min resa till vad jag trodde och hade lärt mig var omöjligt att hitta, komma fram till eller uppnå. Mitt sökande har upphört. Inte för att jag fann någonting av det jag letade efter, utan för att... och där blev det fullkomligt tyst ett långt tag. Tills denna bok kom till.

En ung kvinna, Tereza, blir kär i en framgångsrik kirurg, Tomas, en man som är i konflikt mellan sin kärlek till henne och sin dragning till otrogna, obotliga kvinnor. Kirurgens älskarinna, Sabina, en konstnär med en fri själ, lever ett liv av svek—medan hennes andra älskare, Franz, ärlig, lojal och god, förlorar allt på grund av sina ädla egenskaper.

I denna roman står de centrala livsfrågorna och själens drama i centrum för en framtidsvision som blottlägger svagheten i dikotomin mellan förnuft och känsla, men också människans eviga tillkortakommande inför kärleken. Detta skildras genom den berömde forskaren Mousa Ringmarks liv från uppväxten i Köpenhamn fram till hans död 80 år senare i Boston. Redan tidigt under livsresan hamnar han i ontologins gränslösa marker. Efter flera besök på en rymdplattform utvecklar han så småningom en syn på livet som avvisar den gängse åtskillnaden mellan kropp och själ, till förmån för en holistisk världsbild där den biologiska världen (biosfären) ersatts av en värld fylld av information (semiosfären). Men Mousa är också människa och i kärlekens tecken surfar han ut på hjärtats vågor bara för att stranda på ensamhetens rev, där han kom att bli kvar. I slutet av livet blir han huvudpersonen i ett projekt där hans teori om verklighetens beskaffenhet konfronteras med den ständiga frågan om livets mening.