I Vad är metafysik? kretsar Martin Heideggers tänkande kring intet, något som människan blir varse i ångesten. I denna erfarenhet förlorar det varande sin självklarhet, det ter sig plötsligt främmande, och därmed friläggs den ursprungliga öppenheten för det varande som sådant. Det som Heidegger kallar filosofins grundfråga inställer sig:

"Varför är överhuvudtaget något varande och inte snarare intet?"

Vad är metafysik? - den berömda föreläsningen från 1929 - anses av många vara den bästa introduktionen till Martin Heideggers tänkande, och hör också till det mest centrala i hans produktion. Här presenteras den i översättning av Andreas Ekvall, tillsammans med Heideggers senare skrivna för- och efterord, vilka också ger en inblick i hans senare tänkande.

Vi står aldrig utanför filosofin. En filosofiinledning kan därför omöjligen leda in någon på filosofins område. I stället måste den frigöra och sätta igång den filosofi som vi alltid redan bär med oss. Men hur går detta till, och vad är filosofi? Filosofi betraktas ibland som en vetenskap och ibland som en världsåskådning. I själva verket är filosofin ingetdera. Men om vi slår in på tankevägar som jämför filosofi med först vetenskap och sedan världsåskådning kan vi själva kanske bli filosoferande och på så vis komma filosofins väsen på spåret.

Inledning till filosofin är en serie föreläsningar från 1928-1929. När de hålls har den banbrytande boken Vara och tid nyligen utkommit, och Heidegger plockar upp många trådar därifrån. Men samtidigt rör sig hans tänkande i nya riktningar. Det löper över antika greker och kristna teologer, över Immanuel Kant och begreppet värld och över samtidens vetenskapliga och existentiella kriser. Vad det slutligen mynnar ut i är förkunnandet av filosofin som ett frihetsprojekt. 

Inledning till filosofin publicerades postumt och bygger på Heideggers egna föreläsningsmanuskript kompletterade av omsorgsfulla studentanteckningar. Resultatet är en böljande text som är än muntlig, än teknisk och som har något att erbjuda såväl den erfarna kännaren som den som närmar sig Heidegger för första gången.

I översättning av Ruben Wiwe och med fackgranskning av Charlotta Weigelt.

Grundens sats utgörs av en föreläsningsserie från 1955 56. Här utgår Heidegger från Leibniz princip nihil est sine ratione ingenting är utan grund, vilket är en av metafysikens mest grundläggande satser. Heidegger tydliggör emellertid att den inte är obetingat giltig, utan att den måste förstås utifrån varat. Han för också fram sina mest genomarbetade reflektioner kring historien eller varats skepnad, ett av de viktigaste inslagen i den sene Heideggers filosofi.

Grundens sats är också en av Heideggers mest konstnärligt komponerade texter och innehåller viktiga reflektioner kring språk, översättning, tänkande, föremålslighet och teknologi tillsammans med en diskussion av tänkare som Aristoteles, Goethe, Kant och Leibniz, med flera.

Tidigare oöversatt föreligger nu Grundens sats för första gången på svenska, tillsammans med utförliga kommentarer och noter.

Martin Heidegger (1889 1976) är författare till några av 1900-talets viktigaste filosofiska verk som Till tänkandets sak, Vara och tid samt Brev om humanismen.

I Vad är metafysik? kretsar Martin Heideggers tänkande kring intet, något som människan blir varse i ångesten. I denna erfarenhet förlorar det varande sin självklarhet, det ter sig plötsligt främmande, och därmed friläggs den ursprungliga öppenheten för det varande som sådant. Det som Heidegger kallar filosofins grundfråga inställer sig:

"Varför är överhuvudtaget något varande och inte snarare intet?"

Vad är metafysik? - den berömda föreläsningen från 1929 - anses av många vara den bästa introduktionen till Martin Heideggers tänkande, och hör också till det mest centrala i hans produktion. Här presenteras den i översättning av Andreas Ekvall, tillsammans med Heideggers senare skrivna för- och efterord, vilka också ger en inblick i hans senare tänkande.

Vi står aldrig utanför filosofin. En filosofiinledning kan därför omöjligen leda in någon på filosofins område. I stället måste den frigöra och sätta igång den filosofi som vi alltid redan bär med oss. Men hur går detta till, och vad är filosofi? Filosofi betraktas ibland som en vetenskap och ibland som en världsåskådning. I själva verket är filosofin ingetdera. Men om vi slår in på tankevägar som jämför filosofi med först vetenskap och sedan världsåskådning kan vi själva kanske bli filosoferande och på så vis komma filosofins väsen på spåret.

Inledning till filosofin är en serie föreläsningar från 1928-1929. När de hålls har den banbrytande boken Vara och tid nyligen utkommit, och Heidegger plockar upp många trådar därifrån. Men samtidigt rör sig hans tänkande i nya riktningar. Det löper över antika greker och kristna teologer, över Immanuel Kant och begreppet värld och över samtidens vetenskapliga och existentiella kriser. Vad det slutligen mynnar ut i är förkunnandet av filosofin som ett frihetsprojekt. 

Inledning till filosofin publicerades postumt och bygger på Heideggers egna föreläsningsmanuskript kompletterade av omsorgsfulla studentanteckningar. Resultatet är en böljande text som är än muntlig, än teknisk och som har något att erbjuda såväl den erfarna kännaren som den som närmar sig Heidegger för första gången.

I översättning av Ruben Wiwe och med fackgranskning av Charlotta Weigelt.

Grundens sats utgörs av en föreläsningsserie från 1955 56. Här utgår Heidegger från Leibniz princip nihil est sine ratione ingenting är utan grund, vilket är en av metafysikens mest grundläggande satser. Heidegger tydliggör emellertid att den inte är obetingat giltig, utan att den måste förstås utifrån varat. Han för också fram sina mest genomarbetade reflektioner kring historien eller varats skepnad, ett av de viktigaste inslagen i den sene Heideggers filosofi.

Grundens sats är också en av Heideggers mest konstnärligt komponerade texter och innehåller viktiga reflektioner kring språk, översättning, tänkande, föremålslighet och teknologi tillsammans med en diskussion av tänkare som Aristoteles, Goethe, Kant och Leibniz, med flera.

Tidigare oöversatt föreligger nu Grundens sats för första gången på svenska, tillsammans med utförliga kommentarer och noter.

Martin Heidegger (1889 1976) är författare till några av 1900-talets viktigaste filosofiska verk som Till tänkandets sak, Vara och tid samt Brev om humanismen.