Stockholm studies in Scandinavian philology – serie

Du är 16 år. Efter sommarlovet börjar du gymnasiet, och du har valt det naturvetenskapliga programmet med en engelskspråkig profil. Det innebär att undervisningsspråket kommer att vara engelska i ämnen som kemi, fysik, matematik, historia och samhällskunskap. Hur kommer ditt och dina kamraters språkbruk se ut i en sådan situation? Hur kommer skolmiljön att inverka på ditt språkliga agerande i klassrummet, på din språkutveckling i engelska och svenska och på din ämnesinlärning? I denna avhandling har jag velat ta reda på vilken inverkan engelskspråkig undervisning i Sverige, sprint (språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning), har på gymnasieelevers svenska, närmare bestämt den språkliga kompetens som är knuten till skolans olika ämnesområden. Hur utvecklas elevernas ämnesrelaterade språk på svenska i tal och skrift? När används svenska och när används engelska? Går det att urskilja några mönster och strategier hos lärare och elever? Studien är etnografisk och bygger på fältarbete i två naturvetarklasser, en engelskspråkig och en svenskspråkig under elevernas tre år på gymnasier. Den språkliga praktiken undersöks med olika typer av metoder, till exempel deltagande observation, intervjuer, enkäter, analyser av elevtexter och ljudinspelningar av klassrumsinteraktion. Undersökningen synliggör språkets betydelse i undervisningspraktiken. Resultaten visar att sprinteleverna i liten utsträckning använder ett ämnesrelaterat språk i sitt eget tal- och skriftspråk. Det ger en antydan om att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk på svenska hämmas. Deras svenska allmänspråk och deras färdighet i svenskämnet förefaller däremot inte påverkas i negativ riktning. Maria Lim Falk är verksam vid Institutionen för nordiska språk på Stockholms universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.

Trädgårdsböcker är något som många kommer i kontakt med i dag. Vad färre nog tänker på är att dessa representerar en kategori av sakprosa med en ovanligt lång historia. Handböcker för trädgårdsskötsel har funnits på svenska sedan mitten av 1600-talet. Detta gör dem till ett intressant material för en texthistorisk undersökning. Genom århundraderna har trädgårdsböckerna haft liknande funktioner. De har till uppgift att sprida kunskaper på ett område där det kanske inte är så lätt att använda text. Hur beskriver man exempelvis beskärning begripligt med språk och bilder? Hur gjorde man förr? Och vad säger egentligen textens utformning om vad man som läsare kan ha den till? I denna avhandling undersöks dessa frågor i ett material som omfattar 32 svenska handböcker om trädgårdsodling från perioden 1643-2005. Metoden är textanalytisk, men inte bara i språket utan även textens visuella egenskaper undersöks. Andreas Nord är verksam vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Detta är hans doktorsavhandling. Keywords: multimodal discourse analysis, social semiotics, text history, appraisal theory, instructive prose, text linguistics, Swedish, garden books.

This thesis discusses the phonology of sentence level intonation in Stockholm Swedish. Unlike most other Germanic languages Swedish and Norwegian use pitch to convey both lexical and sentence level information. As is well known from previous research, the combination of lexical tones and sentence level tones create two levels of tonal prominence in Stockholm Swedish, a distinction which is more difficult to make in other Germanic languages. These facts make Stockholm Swedish typologically interesting in several ways. Both the function and the phonological properties of the prominence levels are discussed in the thesis, special attention being paid to the higher prominence level. It is argued that this prominence level is used not only to mark focus, but also to mark left edges of phonological constituents. The thesis also explores the variety of pitch contours that are found at the right edges of phonological constituents, showing that there is more variation after the nuclear accent than generally assumed in previous models. In Stockholm Swedish both right and left edges of phonological constituents can be identified. This allows us to observe the phonological branching in intonation, and to separate it from the syntactic branching. There is evidence that phonological structure can be recursive, and that it distinguishes between coordination and embedding. While we can see that syntactic branching imposes constraints on phonological branching, there is no absolute isomorphy between the two types of structure.

När vi vill säga något om björnar i allmänhet kan vi använda oss av olika uttryck, som i "En björn/björnen/björnar/björnarna är bra på att klättra i träd", och det kan tyckas som om det inte spelar så stor roll vilket av uttrycken vi väljer. I texter som handlar om till exempel brunbjörnen som art finner vi även att arten refereras till med personliga pronomen (t.ex. den, han, hon), demonstrativer (t.ex. denna) och diverse olika typer av substantivfraser. Men hur fria är vi att välja mellan dessa olika typer av nominalfraser och vad är det som styr vårt faktiska val? Hur skiljer sig distributionen av olika nominalfrasformer vid generisk referens från distributionen vid referens till partikulära, icke-generiska entiteter? Detta är frågor som behandlas i den här avhandlingen. Andra frågor som ställs gäller gränsdragningen mellan generiska och icke-generiska nominalfraser. Är det exempelvis alltid tydligt att vi uttrycker oss antingen om björnar i allmänhet eller om en eller flera partikulära björnar? I analysen av autentiska texter visar det sig ibland vara svårt att säkert urskilja vilka referenter som åsyftas. Referensen kan växla och glida mellan generisk och icke-generisk betydelse, trots att uttrycken i en referenskedja på ytan är koreferentiella, det vill säga verkar syfta på samma sak. Ibland måste nominalfraser också analyseras som refererande till både arten/klassen och till en eller flera partikulära medlemmar av arten/klassen på samma gång, det vill säga referensen är inte antingen generisk eller icke-generisk, utan både och. Att vi skulle bestämma oss för en tolkning av varje nominalfras vi möter som antingen generisk eller icke-generisk verkar således inte rimligt.