”Tänka med trädgårdar, tänka med växter” OEI # 73–74 2016: Grön våglängd; parker, trädgårdar, växter (656 sidor, red. Jonas (J) Magnusson)
”Trädgården utgör på en gång världens allra minsta beståndsdel och världen i sin helhet. Trädgården har sedan antikens början varit ett slags lycklig och universaliserande heterotopi” (Michel Foucault).
”Det är [1700-talsträdgården] Désert de Retz ’levande minne’, det vill säga det sätt på vilket var och en förser lagret med nytt bränsle, som utgör dess suggestionskraft. Det borde vara på samma sätt med andra historiska trädgårdar. Ursprungligen var de trädgårdar för kunskap och nöje, där samhällenas begär manifesterades lika mycket som kungarnas makt; idag borde de vara lika oroande för oss och utöva samma förförelsekraft som en meteorit som fallit ner från himlen” (Gilles A. Tiberghien).
”Förslaget om den vegetala hypotesens fruktbarhet består inte så mycket i att visa att växter kan vara motiv för inspiration till konstverk som i att vittna om att de är frön som gör det möjligt att uppfatta krafter vilka tidigare inte kunnat förnimmas. Krafter för att känna, krafter för att tänka, krafter för att sätta samman nya världar, eller snarare andra sätt att skapa världar” (Thierry Marin)
