Bäste Johannes!

– Atlanten, Johannes – berätta om Atlanten! Atlanten? Han ser rakt på mig. Utom att den är stor, vad finns att säga om Atlanten? 1871 är året då han reser ut. Efter tre år med timmer-huggning i skogarna i Michigan återvänder han till hembygden och Brita Kajsa. Och hur har åren där borta varit? Nej, Johannes hör inte till de talträngda, också i själv-biografin är han kortfattad. En sak vet han – sina erfarenheter från tiden i Förenta Staterna kommer han aldrig fullt ut att kunna förmedla. Det han inte vet är, att nittio år senare en sonson ska dyka upp med vilken han i en dialog över tiden ska höra hur hans gamla brev i sina kartonger börjar viska och berättelserna återupptar sitt berättande. Och foto-grafierna – ateljéporträtten hos Åberg, eller framför bälgkameran hemma i Fjäll – allt betraktar de och begrundar, Johannes med den omutliga och raka blicken, sonsonen med det lilla ärret på hornhinnan i ena ögat. Tills de så småningom – kanske inte lär känna varandra men ändå börjar ana vad de är för ena.