Beskrivning
fter sin första diktsamling, Fåglarna tappar sin kompass, som publicerades 2020, fortsätter poeten Ahmad Nijem i sin andra diktsamling, Uppskjutna firanden, sin poetiska resa med en ton som ibland viskar och ibland skriker. Han viskar i dikter som handlar om barndomsplatser och den tid som flytt i Galileen, Jaffa och Nasaret. I dikter om Norden blir uttrycket tunt och genomskinligt för att skildra stillheten, naturen och dess element som snö, skogar, sjöar och solen som man alltid längtar efter. När poeten vänder sig mot verkligheten i länderna runt Medelhavet, som lider av allt värre katastrofer, stiger rösten och uttrycket blir hårt för att skildra smärtan och sorgen i tillståndet i dessa länder. Trots detta visar Nijem att han tror på att människorna har förmåga att återta sin rätt att styra sitt eget öde.
