Visar resultat för..."Grevinnan"

Fredrique Cronhielm af Flosta är en ung adelskvinna som trotsar det tidiga 1800-talets strikta moral. Hon förälskar sig i en man av folket och skandaliserar sin familj genom att föda en utomäktenskaplig son. Skuldsatt och utstött från societeten finner hon en välkommen räddningsplanka i form av en galant främling. Fredrique sveps med av ryttmästare von Eisenbergs intensiva uppvaktning och snart blir hon hans hustru. Men hennes nyblivne make visar sig ha oanade sidor såväl som ett dunkelt förflutet. Fredrique och hennes lille son dras in i en nedåtgående spiral som obönhörligt leder mot avgrunden.

Grevinnan Fredriques och sonen Augusts tragiska öden skildras här med utgångspunkt från samtida brev, kyrkböcker, rättsprotokoll och andra dokument. Via historien om ett enskilt rättsfall växer bilden av dåtidens samhälle och tankegångar fram. Här finns aktörer som Faluns landshövding Hans Järta en av 1809 års män och Fredriques förmyndare, den frisinnade sjömilitären Axel Klinckowström. Men det är framförallt kvinnor som står i fokus: Fredriques och hennes systrars olycksöden illustrerar tydligt kvinnors starkt begränsade rättigheter under en epok som endast ligger 200 år bakåt i tiden. 

Redan när knivseggen blänker i stearinljusets sken, innan blodet börjar rinna och färga lakanet rött vet Signe att det är över. Livet. Hon har vetat det länge. Sett det i sin makes ögon som förvrängts av vrede och hat. I sista stund blir hon erbjuden ett nytt liv. Ett liv hon aldrig skulle ha accepterat men som nu blir hennes enda chans.

Hon vaknar upp till ett Uppsala olikt det hon vuxit upp i och med känslor så starka att de inte går att förtränga. Hämnd men också något annat. En hetta hon länge försökt ignorera men som nu kommer till ytan.

Grevinnan är en historisk urban fantasy i gotisk kuliss om de varelser som lurar i skuggorna och om hur sann kärlek kan läka ett brustet hjärta.

Författaren skrev tidigare under namnet Gabriella P. Kjeilen

"Vilken härligt drypande, ryslig och gotisk vampyrhistoria!" Frida, @onceuponafridaa

"Det är en urban fantasy med inslag av hämnd, nya möjligheter och queer kärlek, vackert skriven och helt klart värd din tid" Denise, @denisekylvik

Vinnare av Augustpriset för årets svenska fackbok 2010.

"Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår »utländska« mamma i Hökarängen. Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon, hux flux innan hon kunde få bli människa för en, en människa man ville veta mer om. Min mor föddes i efterskalvet av den första ryska revolutionen i Estland, då Tsarryssland. Familjen flyttade till Österrike-Ungerns allra östligaste gränstrakter, där hon levde sin barndom under det första världskriget, med östfronten hotande nära. Hon gifte sig med en urfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och levde det vilda livet i Berlin under de sista åren av Weimar-republiken, innan Hitler kom till makten. Hon förälskade sig i en kommunist och flydde med honom till Moskva via Zürich. Och hon var en av de få som lyckades komma ut ur Sovjetunionen innan den stora terrorn slog till på allvar, i början av 1937. Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er." Yvonne Hirdman

I Den röda grevinnan målar Yvonne Hirdman upp sin mammas liv. Varsamt bygger hon, bit för bit, upp berättelsen med hjälp av dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, samtida romaner, biografier, foton och vykort.

Den röda grevinnan är en fängslande biografi över Charlotte Hirdmans ovanliga och fascinerande liv. Det är en kvinnas historia - och Europas.

"En personlig bok med mycket känsla som bygger på gedigen kunskap."Mösstanten, bokblogg

Marcel Proust var en flitig brevskrivare. Hans korrespondens har publicerats i många volymer, men med jämna mellanrum dyker det upp nya dokument. I denna skrift publiceras ett tidigare okänt brev från 1913 som har påträffats i Svenska Akademiens arkiv.

Brevets mottagare är grevinnan de Martel de Janville, på sin tid en produktiv och mycket populär författare under signaturen Gyp, men också känd för sin uttalade antisemitism. Numera är hon bortglömd.

Gyp hadeskickat ett brev till Proust tillsammans med ett dedicerat exemplar av en av sina romaner. I sitt brev svarar Proust med att berömma författaren och beklaga att de inte kan mötas.

Brevet utges här i original och i svensk översättning av Jan Stolpe, och i en essä tecknar Emi-Simone Zawall bakgrunden till brevet och diskuterar hur det kan tolkas. Essän är översatt till franska av Wandrille Micaux.

Marcel Proust fut un correspondant d’exception. Sa correspondance a été publiée en de nombreux volumes, mais de temps à autre apparaissent de nouveaux documents. Cet opuscule publie une lettre de 1913 jusqu’ici inconnue du public et retrouvée dans les archives de l’Académie suédoise.

La destinataire de la lettre n’est autre que la comtesse de Martel de Janville, une romancière de son temps aussi prolifique que populaire signant sous le pseudonyme de Gyp mais également connue pour être une antisémite notoire. Elle est désormais tombée dans l’oubli.

Gyp avait envoyé une lettre à Proust jointe à un exemplaire dédicacé d’un de ses romans. Dans sa lettre Proust répond, tout en la couvrant d’éloges, qu’il regrette de ne pouvoir la renconter.

La lettre est publiée sous sa forme originale ainsi que dans sa traduction en suédois par Jan Stolpe. Emi-Simone Zawall dessine dans un essai les contours de cette lettre et avance des interprétations possibles. Cet essai est traduit du suédois par Wandrille Micaux.

Vinnare av Augustpriset för årets svenska fackbok 2010.

"Min mamma är grevinna, sa jag i det snoriga Hökarängen, till de inflyttade ljushåriga ungarna från Norrlands skogar. Inte undra på att de gav sig på mig. Men hon var faktiskt grevinna, min mor. Fru Charlotte Hirdman hade ett hemligt, kringflackande liv bakom sig innan hon blev vår »utländska« mamma i Hökarängen. Länge visste jag inte mycket mer. Och så dog hon, hux flux innan hon kunde få bli människa för en, en människa man ville veta mer om. Min mor föddes i efterskalvet av den första ryska revolutionen i Estland, då Tsarryssland. Familjen flyttade till Österrike-Ungerns allra östligaste gränstrakter, där hon levde sin barndom under det första världskriget, med östfronten hotande nära. Hon gifte sig med en urfattig baltisk greve, Alexander Stenbock-Fermor och levde det vilda livet i Berlin under de sista åren av Weimar-republiken, innan Hitler kom till makten. Hon förälskade sig i en kommunist och flydde med honom till Moskva via Zürich. Och hon var en av de få som lyckades komma ut ur Sovjetunionen innan den stora terrorn slog till på allvar, i början av 1937. Min mammas liv utgör en liten del av den europeiska mellankrigstidens historia. Alltid där ljuskäglan svepte fram. Ofta i mitten. Därför vill jag berätta den här historien för er." Yvonne Hirdman

I Den röda grevinnan målar Yvonne Hirdman upp sin mammas liv. Varsamt bygger hon, bit för bit, upp berättelsen med hjälp av dagböcker, brev, skilsmässodokument, Kominterns kaderakter, den danska säkerhetspolisens material, samtida romaner, biografier, foton och vykort.

Den röda grevinnan är en fängslande biografi över Charlotte Hirdmans ovanliga och fascinerande liv. Det är en kvinnas historia - och Europas.

"En personlig bok med mycket känsla som bygger på gedigen kunskap." Mösstanten, bokblogg