Alice Lyttkens – författare

”Tiden var icke blödighetens och dagdrömmeriets, icke heller enbart den djärva handlingens och hjältemodets utan även råhetens och nävrättens, och vikingens kvinna, vars värde senare tider så gärna velat antingen överdriva eller förringa, var självfallet ett barn av sin tid: motståndskraftig, duglig, osentimental och hårdhamrad. När det gällde ättens välfärd och ära offrade hon vad som helst – till och med livet. När hon offrade, gjorde hon det utan klagan. Orden var få och obetydligt nötta.”

Alice Lyttkens, 1897-1991, var en av 1900-talets mest populära författare och en tidig feministisk författare i Sverige. Svensk kvinna utkom för första gången 1941 och i den skriver Alice Lyttkens om den svenska kvinnans kulturhistoria, från forntiden fram till 1920-talet.

Kvinnan söker sin väg börjar med 1840-talet, går några decennier in på 1900-talet och överblickar kvinnans ställning i Sverige under 70-talet då boken första gången gavs ut.

Här möter vi Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, tidiga feminister som Sophie Säger, Elin Wägner, Ellen Key och våra första kvinnliga proletärförfattare Maria Sandel, Victoria Benedictsson, Selma Lagerlöf, Ann Charlotte Leffler, Elsa Brändström och många andra svenska kvinnor, kända och okända. Kvinnan söker sin väg handlar om den omvälvning som penninghushållningen innebar, arvsrättsfrågan, rätten till utbildning, myndighetsfrågan, rösträttsfrågan, sexualmoralen, om kokottromantik, hemmets stilla värld, kvinnligt slavarbete och motståndet mot kvinnan på arbetsmarknaden.

Kvinna söker sin väg publicerades första gången 1974 och är tredje och sista delen i Lyttkens kvinnohistoria, som börjar med Kvinnan finner en följeslagare och fortsätter med Kvinnan börjar vakna.

Med berättarglädje ger Alice Lyttkens en levande och medryckande skildring om sina slutsatser om kvinnornas historia under en av de mest fascinerande epokerna – 1700-talet. Om den tiden finns det oerhört mycket skrivet, men kvinnans historia har hamnat i skymundan, och det här är ett komplement till den historieskrivning som bara behandlar männens bragder. Med raska drag gör Alice Lyttkens levande porträtt av en rad kvinnor: den kungliga mätressen Hedvig Taube, den olyckliga Magdalena Rudenschöld, författarinnorna Nordenflycht och Lenngren, Ulla Winblad och andra nymfer, soldatänkor, allmogekvinnor, barnamörderskor, förföljda pietister och lättsinniga hovdamer, beskedliga borgarmamseller och inskränkta rikemansfruar. Det här är andra delen i Den svenska kvinnans historia, som börjar med Kvinnan finner en följeslagare och avslutas med Kvinnan söker sin väg.

Med berättarglädje ger Alice Lyttkens en levande och medryckande skildring om sina slutsatser om kvinnornas historia från förhistorisk tid fram till 1700-talet. Det här är första delen i serien Lyttkens kvinnohistoria, som fortsätter med Kvinnan börjar vakna och Kvinnan finner sin väg. Lyttkens debuterade som författare 1932 med romanen Synkoper och hon är mest berömd för sina historiska romaner. Under hela sitt författarskap gick hon till storms mot samhälleliga orättvisor och hon är en av pionjärerna bland feministiska författare. Kvinnan finner en följeslagare gavs ut första gången 1972.

I sina båda romaner om pigan Stina Pihlgren och hennes olycksöde tar Alice Lyttkens med oss in bland adel, präster, borgare, bönder och egendomslösa i 1700-talets Sverige. I Fader: okänd hade sjuttonåriga Stina varit piga på Ekelunda slott i Sörmland. Där hade hennes husbonde greven förfört henne och hon hade fött ett barn. Efter det hade hon blivit körd på porten och när All livets härlighet börjar är hon på väg till Stockholm där hon kommer få slita ont som barnpiga. Stina Pihlgrens öde visar tidens brist på humanitet, inte minst mot ogifta mödrar. De flesta i samma omständigheter gick under, men kanske finns där ändå hoppet att Stinas historia en dag ska gå i dur. I serien ingår Fader: okänd, All livets härlighet, Blandat sällskap, Ett himmelens under, Omaka blir makar, Gullfågel och Änkegrevinnan.

Att vara någon är en stor stockholmsroman från 1920- och 30-talen. Huvudpersonen är, liksom i "Flickan som inte bad om lov", Catrin Jennick. Hon är som man minns avkomling till den självständiga och dugliga Catrin Ambrosia i den framgångsrika serien från 1700-talet, och hon vansläktas inte. I den nya romanen har hon återvänt hem till Sverige efter sina omskakande upplevelser vid Rivieran, desillusionerad och erfaren efter en olycklig kärlekshistoria och en abort och försedd med en samling dyrbara juveler, en gåva av en indisk furste. Efter återkomsten till Stockholm inträffar åtskilliga stora omvälvningar i hennes liv. Mötet med Svante Dagnell, en känd kulturperson i det dåtida Stockholm, blir den största. Catrin vaknar så småningom till medvetande om att hon lever i ett manssamhälle där kvinnan inte har några nämnvärda rättigheter och att det närmast är en smula suspekt att hon har intellektuella intressen och försöker skapa sig en självständig ställning. Hon börjar kämpa för sina rättigheter i sitt privatliv och råkar in i svårlösta mänskliga konflikter. Att vara någon är en av Alice Lyttkens mest intensiva böcker, den bärs av en indignation med både humor och humör. Romanen har mycket levande personteckningar och också en fin tidsfärg från tjugo- och trettiotal, som är roande både för den som minns tiden och för den som vill uppleva den.     Liksom alla böckerna i Catrin-serierna är Att vara någon skriven som en fristående roman och kan läsas separat.

Att vara ogift mor på 1780-talet kunde vara en katastrof. Genom sitt äktenskap med grevens livkusk undgick pigan Stina Pihlgren det ödet. Nu lever hon på slottet Malcolmshof i en skenbar idyll, där den liberalt sinnade grevinnan Silfverbielke till och med tar hand om hennes dotter och låter denna få en "fin" uppfostran. Det är en tid med stor olikhet inför lagen, framför allt för kvinnorna. Det är också en tid med politisk oro; Gustav III för ett vettlöst krig mot ryssarna, ståndsmotsättningarna i Sverige är djupa och från Frankrike hörs rykten om revolution... Som alltid mästerligt skildrar Alice Lyttkens här hur livet tedde sig på slottet – för greveparet, för husfolket och ända ner till den sämst lottade lilla kopigan. I serien ingår Fader: okänd, All livets härlighet, Blandat sällskap, Ett himmelens under, Omaka blir makar, Gullfågel och Änkegrevinnan.

I denna fristående roman om den självständiga Catrin Ambrosia möter vi henne som guvernant i en grevlig familj. En spännande maktkamp pågår i det grevliga palatset, och som ett extra orosmoment finns de politiska sammansvärjningarna som florerade under Gustav III:s sista år. Flera av Catrins vänner är inblandade och själv har hon svårt att ställa sig utanför. Alice Lyttkens tecknar ett levande 1700-tal skildrat med kärleksfull sakkunskap. Det är den fjärde delen av sex i serien som börjar med På villostig och fortsätter med Skuggspel i natten, Hasard med guldmynt, Den venetianska spegeln, Livet är ett vågespel och Vårens tid är inne.

Det är dit vi längtar är den sista delen i trilogin om Ann Ranmark, som innehåller Det är inte sant, Det är mycket man måste och Det är dit vi längtar.

Ann Ranmark driver i kompanjonskap med en manlig kollega en ganska lönande advokatbyrå, men hennes tillfredsställelse i arbetet motsvaras inte av samma förhållande i privatlivet. En obestämd längtan efter värme, kärlek, man och barn tränger sig mer och mer fram i hennes medvetande. När hon som motståndare i en process möter en man som hon känner sig starkt dragen till blossar konflikten upp med full kraft. Alice Lyttkens är född 1897 och debuterade 1932 med romanen “Synkoper”. Andra stora titlar av henne är “...kommer inte till middagen”, de historiska romanerna “Längtans blåa blomma” och “Statt upp min älskade”, samt det stora kulturhistoriska verket “Svensk kvinna”.

Advokaten Ann Ranmark är begåvad med skarp intelligens och ett vinnande yttre. Hon har emellertid svårt all göra sig gällande inom sitt yrke i början, och detta beror på en mängd mindervärdeskomplex som grundlagts genom en konservativ uppfostran i föräldrahemmet. Moderns ständiga pysslande och kärleksfulla oro samt hennes åsikt om att kvinnan alltid är och bör vara mannen underlägsen kväver varje gnista av självständighet hos den unga dottern. Men som familjerättsadvokat får Ann Ranmark ta hand om många delikata skilsmässoprocesser, hon blir anlitad och skicklig och vinner sina klienters förtroende. Det är inte sant är den första delen i trilogin om Ann Ranmark, som fortsätter med Det är mycket man måste och Det är dit vi längtar. Alice Lyttkens debuterade 1932 med Synkoper. Sedan dess har böckerna följt slag i slag och nu har Alice Lyttkens ett rikt författarskap bakom sig, som både omfattar flera romaner och ett stort kulturhistoriskt verk om den svenska kvinnans historia.

”Fru Vitell hade fått en rund röd fläck på vardera kindbenet och hennes röst hade blivit exalterad. Ann blev alltmer övertygad om att en nervläkare lättare skulle kunna hjälpa fru Vitell än hon. Lugnt och sakligt förklarade hon emellertid att ingen skilsmässa kunde ernås på så svaga grunder.

– Jag förgås av leda, bröt fru Vitell ut. Jag måste ha frihet för att få ny livslust.

Efter ett kort uppehåll fortsatte hon ivrigt:

– Det är verkligen synd om kvinnorna! Vi duger inte mycket till och pressas ständigt ned under vår egen underlägsenhetskänsla. Och gifter oss därför idiotiskt! Advokat Mossen har rätt i sina idéer. Jag har hört hennes radioföredrag och läser med glupande intresse varje ord hon skriver. Kvinnan måste skaffa sig självtillit. Men hon kommer, som advokat Mossen säger: »Att vara mannen underlägsen så länge hon ljuger i sig själv och sina barn att hon är det.»”

Efter att chefen och kvinnosakskvinnan Julia Mossén slutar får Ann Ranmark ta över den ansedda advokatbyrån, men Anns dåliga självförtroende sätter snart käppar i hjulen. En inre kamp skapas mellan hennes egen självbild och omvärldens uppfattning av henne, både den hennes överklassfamilj och kollegorna på kontoret har. När flera konflikter uppstår på byrån måste Ann göra något åt saken – för hur ska någon tro på henne om hon inte tror på sig själv?

Det är mycket man måste är del två av tre i trilogin om societetsflickan och advokaten Ann Ranmark, och utkom för första gången 1936. Alice Lyttkens, 1897-1991, var en av 1900-talets mest populära författare och en tidig feministisk författare i Sverige.

Det är goda tider. Handeln blomstrar och fest efter fest avlöser varandra i den pågående freden. Men flera maktlystna röster höjs runt om i landet med viljan att återigen ge sig ut i kriget mot Ryssland och därmed återerövra provinserna som förlorats. Återfå den glans som Sverige ägde under hjältekonungens dagar. Hedda Skoot står ofrivilligt ensam efter faderns plötsliga död och bor på nåder hos vänner och bekanta från de forna storhetsdagarna. Kung Fredrik har fått upp ögonen för den fagra artonåringen, som han bestämt sig vill göra till sin mätress. Från att ha varit en levnadsglad ungdom, blir hon satt i glasbur av sin allvarlige man, och hon försöker allt för att få honom att lätta på reglerna. Men när hon minst anar det, dyker frestelserna upp ...

Brita Andréus är familjens askunge. I den förnäma överklassfamilj där hon växer upp härskar hennes känslokalla och konventionella moder med oinskränkt makt. Och Britas längtan efter ömhet och omtanke blir aldrig tillfredsställd. När kärleken så till sist kommer klär hon den i sina drömmars vackraste slöjor, men föremålet för hennes unga heta känslor är en självisk och kallhamrad ung vetenskapsman. Alice Lyttkens debuterade som författare 1932 med romanen Synkoper och hon är mest berömd för sina historiska romaner. Under hela sitt författarskap gick hon till storms mot samhälleliga orättvisor och hon är en av pionjärerna bland feministiska författare.

En strimma violett önskar Amalia Grugge att ödet skall väva in i varje människas liv. Alice Lyttkens har på ett ypperligt sätt lyckats förläna den åt sina gestalter i denna roman, fylld av dramatiska skärmytslingar mellan familjemedlemmar och upprörda händelser i en tid då man verkligen hade roligt, medan ödesmolnen samlade sig vid horisonten. Alice Lyttkens kvinnor är lika underhållande som vanligt, några fulla av hin, andra av godhet, men alla lika roliga att följa. En strimma violett sluter sig fint till de två föregående romanerna om familjen Grugge, där Alice Lyttkens berättarkonst nått klimax i sin inspirerade miljökännedom och kvicka människokunskap.

Ett himmelens under fortsätter berättelsen om Stina Pihlgren, som fick slita ont hos olika herrskapsfolk innan hon som livkusken Sverkers hustru kom till slottet Malcolmshof. Där har greveparet anammat de frihets- och jämlikhetstankar, som fötts i det sena 1700-talets Frankrike, och låter Stinas oäkting uppfostras tillsammans med deras egen dotter.     Nu som nybliven änka behandlas också Stina alltmer som en familjemedlem, vilket naturligtvis väcker avund bland det övriga tjänstefolket. Men Stinas ställning nära den grevliga familjen ger henne insyn i ett annat sätt att leva, hon lyssnar till de samtal som förs och hon kan inte annat än ta intryck av den nya samhällsläran.     Att sedan grevinnan i motsats till greven har svårt att leva upp till de åsikter hon förfäktar upptäcker Stina smärtsamt snabbt. Med stor berättarglädje, historisk sakkunskap och starkt engagemang för kvinnans rättigheter skildrar Alice Lyttkens än en gång minnesvärt och gripande en ung kvinnas öde under ett dramatiskt skede i vår historia.

Stina Pihlgren är en ung huspiga på Ekelunda slott i Sörmland. Hon har blivit "rådd" med barn av greven. Han förmår henne att använda ett fosterfördrivningsmedel som nästan dödar henne, men inte barnet. Flickan riskerar, om försöket upptäcks, att bli halshuggen och bränd på bål. Greven däremot har inget att frukta... Alice Lyttkens återvänder i sin nya romanserie till 1700-talets Sverige och visar här sitt mästerskap i att gestalta människoöden i en förgången tid. Detta är berättelsen om den spänning som ryms i ett vardagligt kvinnoöde i en tid med grälla motsättningar mellan klasserna och olikhet inför lagen, men med nya frihetsidéer som tränger ända ner i folkdjupen. Det här är första romanen om Stina Pihlgren. I serien ingår Fader: okänd, All livets härlighet, Blandat sällskap, Ett himmelens under, Omaka blir makar, Gullfågel och Änkegrevinnan.

”Att de två yngsta pojkarna Bunger var anstiftare till den stora drabbningen på lekplatsen vid Brandstationen den första maj år nittonhundra är tyvärr ovedersägligt." Efter skolans slut går åttaårige Nils Bunger till brandstationen tillsammans med sin ett år äldre bror Jörgen och en handfull jämnåriga. Det ligger spänning i luften; Lekplatsen hör nämligen busungarna till. Romanen Falskt vittnesbörd gavs ut första gången 1939 och är en släktkrönika om familjen Bungers öde under 1900-talets början, vid demokratins genombrott. Alice Lyttkens (1932-1991) är en av 1900-talets mest uppskattade svenska författare och hon var under lång tid en av de mest utlånade författarna på svenska bibliotek.

Flickan som inte bad om lov är en familjeroman från 20-talets borgerliga Stockholm och från Paris och Rivieran. Mot varandra står två generationer men också olika livsstilar hos ungdomen.    Huvudpersonen är Catrin Jennick, barnbarnsbarn till Catrin Ambrosia i Alice Lyttkens stora romanserie från Gustav III:s tid. Catrin är professorsdotter och hennes mor är en kraftfull dam som skriver romaner och kämpar för kvinnans rättigheter men som inte har särskild förståelse för sina närmastes svårigheter och bekymmer. I förhållandet till dottern röjs en motsättning, inte bara mellan generationerna utan också mellan olika människotyper. Catrin är en oerfaren oskuld som kommer in i ett gäng förmögna ungdomar där man lever efter 20-talets nya frigjorda principer. Hennes förhållande till en ung medicinare driver henne in i en svår konflikt både känslomässigt och praktiskt. För att komma över den skickas Catrin till släktingar vid franska Rivieran, där hon får uppleva en ny, mondän miljö och har stora framgångar tack vare sin blonda nordiska skönhet. Men liksom sin farfars mor Catrin Ambrosia är hon en flicka med självständiga åsikter och integritet och låter sig inte imponeras av pengar, titlar och ytlig elegans eller dras in i dekadent nöjesliv. Hon har sett krigets ohyggliga verkningar i Europa och blivit medveten om kontrasten mellan de nyrikas liv och de utarmade massornas. I sin kloka, tänkvärda och medryckande bok visar Alice Lyttkens samma vitalitet och berättarglädje som i serien om Catrin Ambrosia och liksom hon kunde återkalla den gustavianska tiden har hon också förmått återuppväcka det s.k. glada 20-talet med dess borgerliga vällevnad men med jäsande oro under den förföriska ytan.

Fortsättes av: Att vara någon och Ljug mig en saga

”Varför låg hon ensam? Varför kom ingen av männen över till henne, smekte hennes kropp, kysste hennes läppar, slöt henne i sin famn? Hon skulle kanske leva i ännu femtio år… Hälften av denna tidsrymd skulle hon pinas av samma otillfredsställda längtan, som visserligen gick att sövas och bortträngas av arbetets monotona rytm men aldrig göras skadeslös. Bitterhet, manhat, oförståelse för ungdomen, allt detta skulle efter hand fylla henne, och hon skulle själv en vacker dag sitta och hata allt det vackra, friska och mänskliga hon hela sitt liv längtat efter. Förhäva sig över sin moral och oförstående se ner på allt som är levande och statt i utveckling.”

Alice Lyttkens, 1897-1991, var en av 1900-talets mest populära författare och en tidig feministisk författare i Sverige. Flykten från vardagen utkom för första gången 1933 och handlar om lärarinnan Eva Böges längtan efter kärlek, moderskänslor och frigörelse från tidens rådande normer.

”Egendomligt nog satt den gamle lektorn kvar i emman framför fönstret, fastän han för en god stund sedan hade vikt ihop kvällstidningen och lagt den på det lilla bordet vid sidan om sig.” Romanen Guld och goda ord gavs ut första gången 1959. Det är den första delen av fyra i serien som fortsätter med Kärlekens gyckelspel, En strimma violett och Kärlekens nya kläder. Alice Lyttkens (1932-1991) är en av 1900-talets mest uppskattade svenska författare och hon var under lång tid en av de mest utlånade författarna på svenska bibliotek.

Hasard med guldmynt låter oss ännu en gång möta den självständiga och förtjusande Catrin Ambrosia, som vi känner sedan På villostig och Skuggspel i natten.     Unga Catrin har tidigare med framgång klarat sig från släktens försök att gifta bort henne med en förmögen man, men den här gången är det svårare, eftersom det är hon själv som frågar sig om hon inte nu ändå hittat sin tillkommande. Den lycklige är kapten Wriggman, en ståtlig och handlingskraftig herre, som är vida berest och som tjänat sina pengar i Kanton på den ostasiatiska handeln. Han skiljer sig fördelaktigt från hennes vanliga klumpiga hemmafriare, och han verkar också mycket intagen av henne, både som person och för att hon skulle kunna vara honom till hjälp i hans karriär inom Stockholms köpmannasocietet. Men Catrin ber om betänketid och under tiden hinner mycket hända. Det blir anledning att forska i kapten Wriggmans förflutna och läsaren förs in i otroliga och spännande händelser i den övre och undre världen i 1700-talets Stockholm.

Det är goda tider för de övre klasserna. Ostindiska kompaniet har etablerats och kan erbjuda bland mycket annat, exotiska kryddor, te och vackra sidentyger. Det innebär briljanta affärer och goda möjligheter till förtjänst för handelshusen. Gruvdriften expanderar i Bergslagen och borgerskapet kan roa sig i sina salonger. Men missväxt gör att de mindre bemedlade svälter och plötsligt hotar kriget.

Tjugoåtta år gammal, blir Hedda Skoot änka med fem barn att ta hand om och med en stor förmögenhet som måste förvaltas. I 1700-talets Stockholm är kvinnan underordnad mannen och måste stå under förmyndare och måste därmed slåss mot folks fördomar för att få behålla sin ställning. Samtidigt som hon trivs med att vara självständig drömmer hon om att en dag träffa kärleken. Hennes unge bokhållare är intresserad av henne och ser på henne med åtrå. Men vad ska folk säga?

Alice Lyttkens, 1897-1991, var en av 1900-talets mest populära författare och en tidig feministisk författare i Sverige. Denna utgåva av Herdinnelek innehåller både originalversionen från 1955 och en förkortad version från 1973.

I Himlabröd möter läsaren den kanske oemotståndligaste av Alice Lyttkens alla omtyckta romanhjältinnor. Hedda Skoot är sjutton år, glad och yr och skrattlysten. Men pappa Skoot har bekymmer. Hans klädesväveri går inte så bra sedan leveranserna för tolfte Karls soldater har upphört - man är inne på 1720-talet - och besvärliga kompanjoner och fordringsägare hotar till och med hans tobaksspinneri på Söders höjder. Han blir tvungen att söka lån, och hur ogärna han än vill det blir inte bara det skootska arvesilvret utan också Hedda brickor i spelet om dukaterna. Och fast hans högsta önskan är att ge sin "lilla hjärteunge" lycka och glädje, förmår han inte skydda henne från prövningar och vedermödor. Men det är ruter i lilla Hedda, hon håller stånd mot både snikna släktingar och de galanta frestelser som kunde möta en vacker borgartös på den tiden. Och hon gör det inte förgäves - till slut får hon i sanning smaka himlabröd, om det också bjuds henne från ett håll som hon aldrig anat ... Historien ramas in av livfulla bilder från borgarhem och gränder, från kaffehus, krogar och andra mindre reputerliga ställen, och den har en genuin och förförisk atmosfär av Stockholm ett par decennier före Bellmans tid. I deras sällskap känner man det som om man själv vandrade omkring i 1700-talsgränderna.

När Brita Andérus efter en tids vistelse i Frankrike återkommer till Sverige med ett barn vill hon genom egen kraft och eget arbete skapa en framtid för sig och sitt barn. Svårigheterna blir dock större än hon trott. Hon försöker ta upp sitt måleri, men skvallret från de högborgerliga kretsar hon tillhör lämnar henne ingen ro. Tanklösa människor sårar henne med närgångna frågor, klumpiga män behandlar henne som lovligt villebråd och hennes konstnärliga försök hånas. När fadern en dag presenterar henne för en vacker dam som han ämnar införa i hemmet som sin nya hustru tycker hon att även han svikit henne – tills det visar sig att just denna kloka och varma kvinna kan hjälpa henne att finna en ny väg. Alice Lyttkens, född 1897, har i sina romaner med klarsynthet och varmhjärtad inlevelse skildrat sin tids självförsörjande kvinnor och deras problem.

”I Serafimerlasarettets läkarematsal satt en septemberdag 1931 fyra medicinare och åt middag.” Romanen … kommer inte till middagen gavs ut första gången 1934. Alice Lyttkens debuterade som författare 1932 med romanen Synkoper och hon är mest berömd för sina historiska romaner. Under hela sitt författarskap gick hon till storms mot samhälleliga orättvisor och hon är en av pionjärerna bland feministiska författare.

I Kärlekens gyckelspel är Lena Samtelius en annan marionett, som gör sina turer, attraheras och attraherar – och kanske till slut finner den rätte. . . Vi återser också Gustaf och Tekla, Ina som framgångsrikt sköter antikaffären på Kalendegatan, läkaren Victor och hans hustru Rut, den barska faster Amalia – alla de färgstarka medlemmarna av den storborgerliga familjen Grugge i Malmö från Guld och goda ord. Serien om familjen Grugge fortsätter med Kärlekens gyckelspel, En strimma violett och Kärlekens nya kläder.

“Kärlekens nya kläder är ett hölje av drömväv ur stånd att skyla nakenheten”. Så sammanfattar Rut de känslor som hon trodde var kärlek och som hon hyste för sin blivande man när hon som ung fästmö infördes i hans imponerande hus. Hennes äktenskap blev som kejsarens procession i sagan: det gällde att bevara skenet, att hålla ut tills processionen var över. I en liknande situation har Lena Remper, en annan medlem av familjen Grugge, råkat. Kärlekens nya kläder är romanen om två kvinnor i den gruggeska släkten som upptäcker att de har gått oklädda genom sina äktenskap. I serien om familjen Grugge ingår Guld och goda ord, Kärlekens gyckelspel, En strimma violett och Kärlekens nya kläder.

Kärleksbesvär förmörkar Hedda Skoots himmel. Allt borde ju annars vara gott – driver hon inte ett ansett handelshus, har hon inte allt det goda livet kan bjuda? Lyckades hon inte efter sin salig mans död överlista alla de kanaljer som fikade efter hennes pengar – lurade hon inte den räven Gyllenborg, besegrade hon inte ockraren Kiesel och den gamle filuren Skootenstjerna? Men grosshandlare Måns Questadius hade hon inte rått på, tvärtom såg det ut som om han helt hade lyckats underkuva den nackstyva, stolta Hedda. Att hon höll sin Questadius av hjärtat kär kunde hon inte förneka. Men hur var det med hans känslor – var de ljuva herdestunderna bara ett angenämt tidsfördriv, skulle hon inte med kvinnolist och förslagenhet till sist kunna locka den stadige herden i brudstol – och kväsa hans högmod på köpet? Hedda smidde stora planer . . . Kärleksbesvär är en av de charmigaste böckerna om Hedda Skoot. Det idylliska 1700-talets Stockholm får liv och färg i denna lekfulla roman. Kärleksbesvär gavs ut första gången 1956 och är den fjärde delen av fem i serien som börjar med Himlabröd och fortsätter med Dygdeövning, Herdinnelek, Kärleksbesvär och Slumplycka.

I fortsättningen på Den venetianska spegeln får vi än en gång möta den vackra Catrin Ambrosia i 1700-talets Stockholm. Hennes tillvaro som guvernant hos greve Gyllenbielke är knappast någon dans på rosor. Som ung föräldralös tjänare behandlas hon därefter och den svåraste dusten har hon med husets grevinna. Men Catrin är inte handfallen. Med en otrolig vilja och en mycket vass tunga sätter hon både grevar och baroner på plats. Som alltid i Catrins närvaro händer det åtskilligt. Hon konfronteras med spioner, odrägliga tjänare, kärlekskranka män och avundsjuka kvinnor... Det är den andra delen av sex i serien innehåller På villostig, Skuggspel i natten, Hasard med guldmynt, Den venetianska spegeln, Livet är ett vågespel och Vårens tid är inne.