Visar resultat för..."medborgaren"

Alltsedan politiker i inledningen av 1800-talet började tala om en sammanhållen enhetsskola för hela befolkningen har man också debatterat visionerna om hur en föredömlig framtida medborgare ska kunna formas. Olika idealbilder av den goda medborgaren har avlöst varandra, emellanåt abrupt och andra gånger mer utdraget.

Här analyserar historikern Fredrik Alvén politiska dokument för skolans styrning och för­söker blottlägga vilka karaktärsdrag makthavarna sett som önskvärda. Önskemålen har växlat: från underdåniga lutheranskt troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, kollektivt solidariska lagspelare fram till entreprenörsdrivna medborgare som med lätthet navigerar på den fria marknaden.

Utgångspunkten för analysen är teorier om människans temporala orientering och Alvén visar hur idéerna utgått från föreställningar om en gången tid för att förstå samtiden och skapa sig uppfattningar om framtiden. Hans studie ger på så sätt också en beskrivning av skolans form och innehåll från tidigt 1800-tal till och med 1990-talet.

Den 11 november 1572 fick Tycho Brahe syn på en ny stjärna en upptäckt som skakade om hela den dåtida världsbilden.

Från sitt observatorium på Ven revolutionerade han astronomin med en aldrig tidigare skådad noggrannhet och precision. Han bevisade att universum var föränderligt och inte statiskt, en insikt som banade väg för den moderna vetenskapen.

Men Tycho Brahe var mycket mer än en stjärnskådare. Han var en excentrisk aristokrat, en rebell och en vetenskaplig visionär som utmanade både kyrkan och tidens makthavare. Hans liv kantades av dramatik från en mystisk duell som kostade honom näsan till storpolitiska intriger vid Europas hov.

I denna fängslande biografi tecknar Åke Jönsson ett levande porträtt av en man som förändrade världen. En bok för alla som fascineras av historiens stora tänkare och den eviga jakten på kunskap.

Alltsedan politiker i inledningen av 1800-talet började tala om en sammanhållen enhetsskola för hela befolkningen har man också debatterat visionerna om hur en föredömlig framtida medborgare ska kunna formas. Olika idealbilder av den goda medborgaren har avlöst varandra, emellanåt abrupt och andra gånger mer utdraget.

Här analyserar historikern Fredrik Alvén politiska dokument för skolans styrning och försöker blottlägga vilka karaktärsdrag makthavarna sett som önskvärda. Önskemålen har växlat: från underdåniga lutheranskt troende medborgare, via meritokratiska kompetenta invånare, kollektivt solidariska lagspelare fram till entreprenörsdrivna medborgare som med lätthet navigerar på den fria marknaden.

Utgångspunkten för analysen är teorier om människans temporala orientering och Alvén visar hur idéerna utgått från föreställningar om en gången tid för att förstå samtiden och skapa sig uppfattningar om framtiden. Hans studie ger på så sätt också en beskrivning av skolans form och innehåll från tidigt 1800-tal till och med 1990-talet.

Industrialiseringstänkandet har förändrat mycket i våra samhällen. Men de grundläggande idéerna om storskalighet, standardisering, planering och reglering verkar ha bestått. Grundtänkandet har inte förändrats. Det är tillämpningen av dem som har förändrats.

Det som har skett i industrialiserings- och teknikutvecklingshänseende har i många sammanhang uppfattats som något gott. Det har stimulerat till fortsatt industrialisering baserat på en tro på att tekniska framsteg ska göra att vi hittar lösningar på praktiska problem och på så sätt får det bättre. Baksidorna av industrialiseringen har inte fått tillräckligt med uppmärksamhet. Framsidorna har skymt dem. Det har lett till att vår medvetenhet om baksidorna har begränsats trots tillgång till kunskap om dem.

I sin tredje bok om industrisamhällen och industrialisering under 1900-talet återvänder Leif Jonsson till de industrisamhällen där han har bott. Han fördjupar sig speciellt i sin födelse- och uppväxtstad, det utpräglade industrisamhället Sandviken, men tar även med läsaren till Borlänge, Gotland, Göteborg, Norrköping och Åtvidaberg. I Hur gick det sen? Industrisamhället och samhällsmedborgaren i industrialiseringens spår reflekterar Leif Jonsson över hur industriellt tänkande har påverkat välfärdssamhället Sverige. I den här boken jämför och synar han politiska beslut på nationell nivå med beslut och handlande på lokal nivå i Sandviken.

Leif Jonssons första bok om 1900-talets industrisamhällen – Hur det kunde ha varit – utspelar sig i en tid då ett industrisamhälle skapades och Sverige omvandlades från jordbruks- till industrisamhälle. Den andra boken – Hur det kunde ha gått till – innehåller berättelser från mitten på 1900-talet då industrisamhället Sandviken började kunna stå på egna ben efter att ha varit styrt av ortens järnverk i ett hundra år.

PRESENTATIONLeif Jonsson (f. 1945) är docent i Tema Kultur och Samhälle vid Linköpings universitet. Som yrkesverksam har han arbetat för såväl statliga verk, privata företag som landsting. Som universitetslärarehar han undervisat i organisationsteori och ledarskap och som forskare har han framför allt intresserat sig för kommunledningar och deras arbete med samhällsutveckling. Samhällsfrågor har engagerat honom sedan tonåren.

På Ekström & Garay har Leif Jonsson gett ut Ett samhälle i omdaning (2020), Hur det kunde ha varit (2021) och Hur det kunde ha gått till (2022).

I den här charmiga och skarpsinniga berättelsen av den legendariske novellmästaren O. Henry får vi följa med till ett myllrande kafé i hjärtat av New York. Bland doften av tyskt öl och ljudet av en spelande orkester kliver E. Rushmore Coglan in i handlingen. Han är den ultimata världsmedborgaren som talar om jordens alla hörn med en nonchalant självklarhet. För Coglan är hela planeten hans bakgård, och han hånar alla som fortfarande klamrar sig fast vid stoltheten över sin födelseort.

Berättaren blir djupt fascinerad av denna sällsynta människa som verkar ha höjt sig över alla geografiska etiketter. Men i en värld där nostalgi och identitet ständigt gör sig påminda, hur länge kan man egentligen förneka sitt ursprung? När en oväntad händelse plötsligt skakar om den lugna kaféstämningen sätts Coglans radikala världsbild på ett ultimat och dramatiskt prov.

Denna moderna nyöversättning ger nytt liv åt en av litteraturhistoriens mest pricksäkra skildringar av mänsklig natur. Med en härligt lättläst text och ett flytande språk bevaras originalets briljanta humor och ironi, samtidigt som berättelsen känns helt rätt för dagens läsare. Det är en fängslande och underhållande berättelse om de osynliga trådar som binder oss till de platser vi kallar hemma, även när vi försöker springa ifrån dem.