Att grova brottslingar och våldsmän ska sitta bakom lås och bom är det, tursamt nog, ingen diskussion om. Inte heller om att de flesta som döms för svåra vålds- eller gängrelaterade brott får en behandling av åklagare och domstolar som regelmässigt tillgodoser rättssäkerhetens krav.
Men hur är det med ”vardagsbrotten” eller brott eller anklagelser om brott eller förseelser som rör grundläggande rättigheter som äganderätten och yttrandefriheten eller de notoriskt svårbevisade sexualbrotten? Och hur är det med jakt- och skattebrotten? Kan vi i dessa fall räkna med en ”fair trial”? Kan vi räkna med starka spärrar mot dåligt underbyggda både häktningar och domar som kan ruinera enskilda medborgares liv? Finns det verkligen rättssäkerhet när det i praktiken förekommer fall där relevanta argument, rättsfrågor eller bevisning helt eller delvis hålls utanför domstolsprövningen och inte ges möjlighet att påverka utgången? Gäller verkligen lagen lika för alla i Sverige? Och till slut; finns det en ”aktivism” inom domstolarna som inte borde finnas där om vi hade oväldiga åklagare och domare som åtalade och dömde både efter proportionalitetsprincipen, sunt förnuft, evidensbaserad bevisföring och utifrån insikten att nämnda tjänstemän inte ska ge sig in och ta politisk ställning i komplexa frågor inom vars domäner de varken har kunskap eller jurisdiktion?
Dessa och sammanhängande frågor tas upp till analys i denna antologi, skriven av i ämnet profilerade och insatta skribenter och författare. Svaren som ges på nämnda frågor kan säkert förvåna en del. Många akuta problem läggs i dagen som måste adresseras för att vi på allvar ska kunna kalla Sverige för en väl fungerande frihets- och medborgartillvänd rättsstat.
