Bertil Falk – författare

Finnegans Wake av James Joyce (1882-1941) är ett centralt verk i den litterära modernismen. Samtidigt är det så mångtydigt eller omöjligt att tyda, att läsarens främsta reaktion blir förvirring och rådlöshet. Men oavsett om läsaren förstår helheten eller inte -- och det gör läsaren inte -- finns här ett outtömligt flöde av ordlekar och språkliga nykonstruktioner som är underhållande, humoristiska, vackra och bisarrt fascinerande. Läsaren kommer på sig själv med att bli poetiskt hänförd -- och inte sällan med att skratta högt. Finnegans Wake är naturligtvis omöjlig att översätta eller tolka på svenska. Och just därför, i god joycesk anda, bör något liknande göras. Bertil Falk kallar detta ett "motsvariggörande" av verket. Men kan Finnegans Wake ens motsvariggöras? Vi famlar i blindo som med allt annat som rör James Joyces extrem-modernistiska verk. Och trots allt kan vi läsa Bertil Falks motsvariggörande för dess egna språkekvilibristiska skull. Finnegans likvaka är dessutom för svenska läsare en utmärkt introduktion till James Joyces märkliga storverk. Bertil Falk (född 1933) började motsvariggöra Finnegans Wake under jullovet 1954-1955 och har nu rott livsprojektet i land, 66 år senare. Ett annat av hans livsverk publicerades av Aleph Bokförlag i tre band 2020, Faktasin: Den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia. Bertil Falk har haft en lång och omväxlande karriär som journalist vid Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London, som tidskriftsutgivare, deckarförfattare, litteraturvetare och översättare. 2016 väckte han stor uppmärksamhet i Indien med Feroze: The Forgotten Gandhi utgiven av Roli Books, en bok som tog honom 40 år att efterforska och skriva.

Vad skulle ske ifall farao Kheops mumie uppväcks i ett politiskt oroligt år 2126 och ställer sig i spetsen för striderna? Detta märkliga "tänk om"-scenario uttänktes redan 1826 av Jane Loudon, en ung engelsk författarinna. Hennes futuristiska roman The Mummy! blev populär läsning som inspirerade ingen mindre än Edgar Allan Poe. En bestseller som sedan föll i komplett glömska i över 150 år. Detta ingår i en samling artiklar om livet, döden och existentiella frågor, i konst och underhållning -- ofta mot kosmisk bakgrund. Aniara samsas med space opera, Dracula med de samtida dekadenternas dödsromantik. Och den mest dekadente av alla i kretsen runt Oscar Wilde visar sig ha varit en svensk greve, diktaren och skräckförfattaren Eric Stenbock. Några av Sveriges främsta kännare av skräck, fantasy och science fiction samsas på dessa sidor, men också kända utländska namn.

Den svenska science fiction-litteraturens historia är ett till största delen outforskat fält. Föregångare som Sam J. Lundwall och Jerry Määttä har gjort betydande insatser, men detta är den första stora genomgången av dess hela historia från 1600-talet fram till början av millenniet. En historik som också tjänar som lexikon. Detta första band (av tre) behandlar perioden fram till och med 1930-talet. Upptäckterna är många och fascinerande: Vem kunde ana att allmänheten i början av 1800-talet var entusiastiska läsare av två framtidsskildringar? Dessa "bestsellers" var dels den humoristiska Resan till Stockholm år 1913 av pseudonymen Fusselbrenner, dels dystopin Sveriges sista strid av Gustaf Henrik Mellin. Men redan 1803 hade den finlandssvenske filosofen Gabriel Israel Hartman besökt atomernas bebodda mikrokosmos i novellen "En dröm". Detta storverk har under många år efterforskats och skrivits av Bertil Falk (född 1933), själv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 återupplivade Jules Verne-Magasinet, som några år senare övertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som författare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen "Tripp i rymden". Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London. År 2016 rönte han stor uppmärksamhet i Indien genom sin bok Feroze -- the Forgotten Gandhi.

Den svenska science fiction-litteraturens historia är ett till största delen outforskat fält. Föregångare som Sam J. Lundwall och Jerry Määttä har gjort betydande insatser, men detta är den första stora genomgången av dess hela historia från 1600-talet fram till början av millenniet. En historik som också tjänar som lexikon. Andra bandet av tre behandlar perioden från 1940- till och med 1960-talet. En period av enorm teknisk och social utveckling -- till det bättre och sämre -- som återspeglas i litteraturen. Dystopierna och utopierna är många, tekniska drömmar blandas med tekniska mardrömmar. Under brinnande världskrig fick svenskar möjlighet att hoppas på en bättre framtid genom starten av Jules Verne-Magasinet, som formade en hel generation av svenska sf-författare med Sture Lönnerstrand och Dénis Lindbohm i spetsen. Totalitarism och katastrofala krig fick Karin Boye att skriva Kallocain och Harry Martinson att dikta Aniara. Och med Sputnik och månfärderna ändrades synen på genren. Det som tidigare hade betraktats som verklighetsfrånvända drömmar närmade sig nu verkligheten. En insikt som förmedlades till svenska folket av "rymdjournalisten" Eugen Semitjov, som också var sf-författare och serietecknare. Detta storverk har under många år efterforskats och skrivits av Bertil Falk (född 1933), själv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 återupplivade Jules Verne-Magasinet, som några år senare övertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som författare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen "Tripp i rymden". Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London. År 2016 rönte han stor uppmärksamhet i Indien genom sin bok Feroze -- the Forgotten Gandhi.

Den svenska science fiction-litteraturens historia är ett till största delen outforskat fält. Föregångare som Sam J. Lundwall och Jerry Määttä har gjort betydande insatser, men detta är den första stora genomgången av dess hela historia från 1600-talet fram till idag. En historik som också tjänar som lexikon. Detta tredje och avslutande band behandlar perioden från 1970-talet till millenniets början. 60-talets hippieromantik och flower power började ersättas av mörkare tongångar. Överbefolkning ansågs hota planetens överlevnad, medvetandet om miljöförstörelse växte sig starkare. Rymdfärder var nu en del av den mediala vardagen, fastän NASA övergav sina månfärder. Inspirerat av datorutvecklingen och IT gjorde cyberpunken och "virtual reality" sitt inträde i litteraturen. Och i symbios med internet och nya trycktekniker började småförlag växa fram och frodas som aldrig förr. Detta storverk har under många år efterforskats och skrivits av Bertil Falk (född 1933), själv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 återupplivade Jules Verne-Magasinet, som några år senare övertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som författare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen ”Tripp i rymden”. Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London. År 2016 rönte han stor uppmärksamhet i Indien genom sin bok Feroze -- the Forgotten Gandhi.

Finnegans Wake av James Joyce (1882-1941) är ett centralt verk i den litterära modernismen. Samtidigt är det så mångtydigt eller omöjligt att tyda, att läsarens främsta reaktion blir förvirring och rådlöshet. Men oavsett om läsaren förstår helheten eller inte -- och det gör läsaren inte -- finns här ett outtömligt flöde av ordlekar och språkliga nykonstruktioner som är underhållande, humoristiska, vackra och bisarrt fascinerande. Läsaren kommer på sig själv med att bli poetiskt hänförd -- och inte sällan med att skratta högt. Finnegans Wake är naturligtvis omöjlig att översätta eller tolka på svenska. Och just därför, i god joycesk anda, bör något liknande göras. Bertil Falk kallar detta ett "motsvariggörande" av verket. Men kan Finnegans Wake ens motsvariggöras? Vi famlar i blindo som med allt annat som rör James Joyces extrem-modernistiska verk. Och trots allt kan vi läsa Bertil Falks motsvariggörande för dess egna språkekvilibristiska skull. Finnegans likvaka är dessutom för svenska läsare en utmärkt introduktion till James Joyces märkliga storverk. Bertil Falk (född 1933) började motsvariggöra Finnegans Wake under jullovet 1954-1955 och har nu rott livsprojektet i land, 66 år senare. Ett annat av hans livsverk publicerades av Aleph Bokförlag i tre band 2020, Faktasin: Den svenskspråkiga science fiction-litteraturens historia. Bertil Falk har haft en lång och omväxlande karriär som journalist vid Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London, som tidskriftsutgivare, deckarförfattare, litteraturvetare och översättare. 2016 väckte han stor uppmärksamhet i Indien med Feroze: The Forgotten Gandhi utgiven av Roli Books, en bok som tog honom 40 år att efterforska och skriva.