Birgitta Almgren – författare

Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget

Inte bara spioner handlar om människoöden under kalla kriget. Om hemliga förbindelser och värvning av svenska agenter. Om den hemliga östtyska underrättelsetjänsten Stasis aktiviteter här i landet.

Redan när boken publicerades första gången 2011 väckte den uppmärksamhet. Avslöjandena var så provocerande att Säpo anmälde Birgitta Almgren för brott mot tystnadsplikt, men lyckades inte stoppa boken. Justitiekanslern beslutade att inte väcka åtal. Det fanns inget brott. Istället har boken lästs, diskuterats och tryckts till i omgångar. Därför utkommer den här i en starkt utökad och reviderad upplaga med ytterligare faktauppgifter. Almgren presenterar nu DDR utförligare och vad det stod för, landet som inte längre finns. Däremot finns de till synes outtömliga Stasiarkiven kvar, där Almgren fortsatt gräva fram graverande uppgifter.

Inte bara spioner är politisk historia, en påtaglig påminnelse om att även Sverige utgjorde en bricka i ett större spel.

Birgitta Almgren, författare, professor emerita i tyska med historisk inriktning vid Södertörns högskola. Ingår sedan 1998 i internationella nätverk och forskningsprojekt kring Sveriges relationer till Nazityskland och DDR. I en rad böcker har hon dokumenterat sig som en av de viktigaste forskarna i ämnet. Hon har utgivit flera böcker på Carlsson Bokförlag, nu senast Krossade illusioner - Fallet Hermann Kappner och nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945 (2019).

____

Vid en utomhusbrasa står en kvinna med bingar av pappersdokument i händerna. Hon kastar några åt gången in i elden Men hon bränner inte pappren för att värma sig, utan för att hon är tvingad. Kvinnan är professor och ålagd att förstöra alla sina forskningsunderlag. Bränningen är dokumenterad på bild och kvinnan på fotot heter Birgitta Almgren Christoph Andersson, SydsvenskanGenom att samköra data från olika källor har Almgren kunnat teckna profiler av de misstänkta som får många av Säpos avskrivningar att te sig minst sagt förhastade. Författaren är alls ingen inkvisitor; hon är på jakt efter sanningen. Det är lätt att dela hennes upprördhet. Erik Bergqvist, Hufvudstabladet

Alla tiders historia är en klassisk läromedelsserie i historia som har ett lättillgängligt språk och ett pedagogiskt upplägg som levandegör och problematiserar historien. Med ett stort och tydligt fokus på källkritik, historiebruk och historiesyn uppfyller serien alla de krav som ställs i ämnesplanerna. Serien består av tryckta elevböcker till alla gymnasieskolans kurser i historia samt en lärarwebb med ytterligare material för dig som lärare att använda i undervisningen.

Alla tiders historia 2-3, elevbok är främst avsedd för kurserna Historia 2a, 2b och 3. Här finns två huvuddelar, en del, kallad Om historieämnet, som tar upp till exempel källkritik, genushistoria och historiebruk. Den andra delen, kallad Ur historien – teman och längdsnitt, tar upp allt från mode genom tiderna och konstarternas historia till krigets och terrorismens historia.

Alla tiders historia 2–3, elevbok  i korthet: • ett läromedel för de som läser Historia 2a, 2b och 3• två huvuddelar: Om Historieämnet och Ur historien – teman och längdsnitt• tydligt fokus på källkritik, historiesyn och historiebruk

Fallet Hermann Kappner och Nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945

I Hitlers och nazisternas Tyskland betraktades den nordiska rasen som Västerlandets räddning. Därför blev Sverige ett viktigt strategiskt mål som skulle dras in i den nazistiska inflytelsesfären. Naziregimen sände ut lektorer till Sverige för att infiltrera, spionera och rapportera.

Naziregimens mest inflytelserika agent i Sverige Hermann Kappner lyckades också bli anställd av Skolöverstyrelsen. Han upprättade listor över ledande svenskars politiska inställning: NS-positiva eller NS-negativa? Eftersom naziregimens utsända agenter kontinuerligt sände rapporter till Berlin, finns omfattande källmaterial i tyska arkiv om Sveriges relationer till Nazityskland.

Nazismen fascinerade genom blandningen av makt, magi, estetik och retorik. Många upplevde nazismen som en kraftfull, entusiastisk revolution som skulle rädda traditionella värden från nedbrytande tendenser från USA och Sovjetunionen. Men illusionerna om nazismens välsignelser krossades när brutaliteten och terrorn avslöjades.

Birgitta Almgren är författare, forskare och professor emerita i tyska med historisk inriktning, verksam vid Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning. 2010 belönades hon av Svenska Akademien för sina forskningsinsatser. Bland hennes mest uppmärksammade och lovordade böcker märks: Drömmen om Norden: Nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945 (2005); Inte bara Stasi : Relationer Sverige-DDR 1949-1990 (2009/2013); Inte bara spioner: Stasiinfiltration i Sverige under kalla kriget (2011); Dröm och verklighet. Stellan Arvidson, dikten, kärleken och politiken (2016). Samtliga böcker utgivna av Carlsson Bokförlag.

"Krossade illusioner förtjänar en bred läsekrets." Dick Harrison i Svenska Dagbladet.

"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda." - Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.

De intellektuellas förräderi? handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.

Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.

Innehåll: Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?" Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?" Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket" Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik" Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland" Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen" Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet" Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i Dagsposten 1941 till 1945" Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna" Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk" Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958" Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna" Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"