Ali Lafta Saeed – författare

Romanen handlar om en sextonårig pojke vid namn Khallawi som 1978, efter att ha blivit föräldralös, flyttar från den lilla och enkla byn med lantlig prägel, Souq al-Shuyukh i Dhi Qar-provinsen i södra Irak, till den stora och komplicerade staden Bagdad för att bo hos sin mormor och sin bror Salim, som är doktorand i förvaltning och ekonomi, i området Darwazaporten i Kadhimiya. De bor i ett härbärge fyllt med rum och fattiga familjer med olika temperament, men förenade i den enda vattenkranen och delade badrummet samt den stora gården.

Bland hyresgästerna i härbärget finns hans brors vänner Hussein, en medicinstudent, och Hassan, en konstnär och student vid Konstakademin. Båda är fattiga studenter som bor i härbärget. Intill dem finns rummet tillhörande frisörskan Um Salah och rummet bredvid tillhör Abu Fathiya, en bärare i Shorja-marknaden, och hans förföriska dotter Fathiya.

Under sina första dagar i Bagdad blir Khallawi överväldigad av den nya världen, och allt han ser och upplever verkar vara helt nytt för honom; allt väcker hans förundran och förvåning.

I detta folkliga bostadsområde, som börjat påverkas av nya vindar, bevittnar Khallawi kampen mellan gammalt och nytt, mellan krafter som står stilla och de som förespråkar förändring. Han upplever också fanatiskt religiös tro och extrem ateism, vilket ofta lämnar honom förvirrad.

Khallawi börjar arbeta hos is försäljaren Saeed, hans mosters man, och upplever den dagliga spänningen och konflikten mellan Saeed, som är vänsteranhängare, och hans granne Hadi, som säljer bönpärlor och är hans motsats. Deras diskussioner och meningsskiljaktigheter om politik och landets framtid är intensiva, särskilt eftersom Irak och grannlandet Iran genomgår stora politiska förändringar och situationen tyder på ett förestående krig mellan de två länderna.

Samtidigt upptäcker Khallawi andra världar genom vad han hör från sin bror Salim, Hussein och Hassan, samt genom sin kontakt med den vackra Fathiya, som blir kär i honom och de träffas i en av Bagdads parker där hon berättar om sina livssvårigheter. Han får också insikter från Saeed, som avslöjar en del av sina hemligheter för honom, och från Hadi, som berättar om sin gamla vänskap med Saeed, samt från Um Salah frisörskans relationer med parfym- och doftförsäljaren och hans påstått lyckobringande flaskor.

Konflikterna i härbärget fortsätter, och Khallawi upplever motsättningar, slits mellan Fathiyas sexuella begär och hennes avsikter att etablera ett starkt förhållande med honom, Saeed varningar till människor, tabun som förföljer honom att hålla sig borta från kvinnor och politik, landets försämrade situation och tecken på början av den militära konflikten med Iran. Samtidigt närmar sig Khallawi artonårsåldern, och hans mormor och bror fruktar att regeringen ska skicka honom till kriget, medan han själv vill återvända till skolbänken.

Läsaren kommer att finna att alla öden är öppna i denna roman, som är skickligt skriven för att underhålla och engagera läsaren, vilket gör dem ivriga att följa händelserna och lära känna huvudpersonernas öden.

Om författaren: Romanförfattaren, novellisten, poeten, kritikern och journalisten Ali Lafta Saeed föddes 1961 i Souq al-Shuyukh i Dhi Qar-provinsen. Han bor för närvarande i Karbala. Han anses vara en av de viktigaste irakiska och arabiska romanförfattarna. Hans böcker fyller hyllorna i bokmässor och bokhandlare, och han har publicerat 21 romaner, åtta novellsamlingar, fem diktsamlingar, två pjäser och sex böcker om litteraturkritik. Hans litterära verk har fått sex priser i Irak, Egypten och Tunisien. Det är värt att nämna att denna roman vann det irakiska kreativitetspriset 2023.

Formulärets överkant

Formulärets nederkant

Romanen "Stadens psalmer" skildrar utvecklingen av händelser i Irak mellan två olika tidsperioder, som båda blivit framträdande markörer i Iraks historia, särskilt efter den amerikanska ockupationen av landet år 2003. Romanen belyser hur människors och intellektuellas attityder förändras i takt med landets utveckling, genom berättaren, en novellförfattare som arbetar som gravgrävare. Genom hans ögon avslöjas de sociala förändringarna och hur nätverket av nya relationer har brutits ner till följd av politiska, religiösa och terroristrelaterade omvälvningar i Irak.

Genom huvudpersonen, Mohsen, skildras en rad scener kopplade till hans arbete som gravgrävare och hans ansträngande sökande efter sin älskade Salwa, en kvinna som blivit en central del av hans liv. Salwa förvandlas från en älskarinna till en symbol för dessa förändringar, särskilt efter att hennes make skadats allvarligt under Gulfkriget av amerikanska bombningar. Denna skada orsakade ett djupt psykologiskt sår som gjorde det omöjligt för honom att leva med henne som tidigare, då hans manlighet krossades av skadan. Trots detta förblev hon lojal och fortsatte att älska honom.

Romanen behandlar också de sociala konsekvenserna av döden och hur begravningsritualerna skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Till exempel skildras begravningar av martyrer, där familjer ensamma tar farväl av sina älskade, ackompanjerade av föräldrar och anhöriga i gripande och sorgliga scener som speglar landets tragedier. Samtidigt skildras hur andra, mer inflytelserika personer får storslagna begravningar fyllda med bilar och tjänstemän.

Författaren fungerar som en objektiv observatör mellan makten och de utsatta, och genom hans skildringar navigerar romanen mellan kyrkogården och staden, mellan dess yttre konflikter och dess dolda inre strider, vare sig det gäller stadens invånare eller familjerelationer. Romanen lyfter också fram religiösa ledare som använt sin makt för att tillägna sig mark och ökat sitt inflytande, samt vissa intellektuella som genomgått dramatiska ideologiska förvandlingar.

Texten är fylld av djupa diskussioner som spelar på både smärta och tragedi, medan ett svagt eko av hopp fortfarande hörs i bakgrunden. Romanen bygger på en nyskapande narrativ stil, inte för att experimentera, utan för att förnya det berättande uttrycket. Den kombinerar språk och innebörd på ett sätt där scenerna får en surrealistisk ton, där berättelsen smälter samman med dialogen, temat med formen, och där kapiteltitlarna fungerar som poetiska glimtar som anknyter till berättelsen utan att behandlas som ren poesi.

Berättandet kännetecknas av en sammanflätning av berättarens och huvudpersonens röst, där berättelsen är skriven i du-form, men avslöjar sig senare som en inre monolog – en konversation med sig själv. Genom detta blottas hans inre psykologiska djup och de konflikter som präglar både historiska och sociala händelser. Romanen utforskar flera dimensioner av denna kamp, inklusive intellektuella vänskapskretsar, historiens inverkan, den religiösa verkligheten samt de platser där fattiga familjer och änkor lever.

Texten skildrar samhällets mest utsatta lager, där den religiösa och sociala politiken lämnat djupa spår. Det är en tragisk roman som är djupt förankrad i den historiska platsens mytologi, där själva rummet omedvetet dominerar människornas liv. Dödsbilderna påminner om detta rum, som en sorts stadens psalmer. På romanens sista sida står det skrivet: "Du fruktar fortfarande vapnet som kommer att återvända till städerna".

Ett förflutet som vägrar släppa taget. Ett nu som spricker i sömmarna. En poetisk resa rakt in i historiens brännande hjärta."Hästarnas damm" är en roman som inte nöjer sig med att berätta, den ifrågasätter, utmanar och skakar om. Här blir historien inte en uppsättning torra fakta, utan ett fält av laddade frågor, där varje tolkning kan tända en ny konflikt.

Vi möter en irakisk poet som anländer till Sidi Bouzid, den tunisiska stad där gnistan till den arabiska våren en gång tändes, för att delta i en poesifestival. Men det som börjar som ett litterärt uppdrag förvandlas snabbt till en existentiell konfrontation: mellan brodern som försjunkit i religiös rättslära, och de nya radikala rösterna som formar ett nytt, skört tänkande i efterrevolutionens Tunisien.

Genom poetens blick väcks frågor som skär rakt igenom både individ och samhälle: Vad är sanning när alla har sin egen version? Vad händer med ett folk när deras historia skrivs i blod? Och hur påverkas vi av de berättelser vi ärvt, och dem vi inte vågar ifrågasätta?

Hästarna symboliserar det framstormande förflutna, tungt, majestätiskt, ostoppbart. Dammet är det som virvlar kvar i luften: minnet, förvirringen, efterdyningarna.

Romanen rör sig fritt över tid och rum, från forntida myt och helig historia till samtidens kaos efter den arabiska våren. Den blottlägger hur "rättslärans konflikt" har förvandlat både tro och kunskap till verktyg för splittring, och hur samhället kämpar för att hitta en väg ut ur ruinerna.

"Hästarnas damm" är inte bara en roman, det är en filosofisk och poetisk urladdning. Ett kraftfullt litterärt verk där idéer, bilder och känslor exploderar i mötet mellan verklighet och dröm, historia och samtid, andlighet och politik.

Detta är berättelsen om ett öppet sår, ett som bär namnet historia.

Om författaren: Romanförfattaren, poeten, kritikern och journalisten Ali Lafta Saeed föddes 1961 i Irak. Han anses vara en av de viktigaste irakiska och arabiska romanförfattarna. Hans böcker fyller hyllorna i bokmässor och bokhandlare, och han har publicerat 21 romaner, åtta novellsamlingar, fem diktsamlingar, två pjäser och sex böcker om litteraturkritik. Hans litterära verk har fått sex priser i Irak, Egypten och Tunisien.