Antologi – författare

Aldrig mer långtråkigt! Här kommer nämligen den allra roligaste samlingen skämt, vitsar och gåtor för hela familjen. Vet du till exempel varför man aldrig ska gå in i djungeln klockan tre? Och har du hört vad som hände när Bellman satt på en brygga och åt en macka? En salig blandning av roliga historier om knasiga djur, skämt om mat, ordvitsar och förstås alla de klassiska Bellmanhistorierna som aldrig går ur tiden. Genomillustrerad med underbart fnissiga bilder av illustratören och serietecknaren Ellen Greider. Skrattfest för alla åldrar!

År 1997 skedde ett historiskt genombrott i Svenska kyrkan – då Christina Odenberg som första kvinna vigdes till biskop. I Kvinna och biskop skriver för första gången alla tolv kvinnor som sedan dess vigts till biskopar i Svenska kyrkan i en och samma bok. Utifrån sina valspråk beskriver de den teologi och de erfarenheter som har format deras ledarskap och tjänst.

Hur har det varit att få och bejaka Guds kallelse till biskopsämbetet – ett både inflytelserikt och utsatt uppdrag? Hur har teologin bakom valspråken präglat deras biskopstid? Vad har varit utmanande och överraskande?

Kvinna och biskop är en angelägen bok för alla som är intresserade av ledarskap, teologisk fördjupning och kvinnohistoria. Biskoparnas texter ger en fördjupad förståelse för ledarskap i ett av kyrkans högsta ämbeten och synliggör en viktig del av Svenska kyrkans historia.

Kvinna och biskop är vackert och färgrikt formgiven med flera bilder. I slutet finns ett studiematerial som kan användas i gruppsamtal, utbildning och fördjupning i olika kyrkliga sammanhang och organisationer. Boken avslutas med ett efterord av ärkebiskop Martin Modéus.

Medverkande:

Christina Odenberg

Caroline Krook

Antje Jackelén

Eva Brunne

Tuulikki Koivunen Bylund

Eva Nordung-Byström

Susanne Rappmann

Åsa Nyström

Karin Johannesson

Marika Markovits

Teresia Boström

Ulrica Fritzson

Kvinna och biskop är ett samarbete mellan Verbum och Forum för prästvigda kvinnor i Svenska kyrkan.

Biskop Martin Lönnebo hade många språk. Och outtröttligt sökte han nya vägar att kommunicera kristen tro på sätt som gick att förstå sig på för så många som möjligt, bana väg för tro och hopp.

I Hoppets arkitekt får vi möta pilgrimen, teologen, filosofen, pedagogen, opinionsbildaren, mystikern, författaren, poeten och lekbrodern Martin Lönnebo. Här låter hans kreativa fantasi, humor och allvar – och starka tro på kärlek, vetenskap och skönhet – oss ana ytterligare spår att följa.

Antologins tretton kapitel lyfter fram olika uttryck i det rika arv Martin Lönnebo lämnat efter sig och är skrivna av Jonas Jonson, Karin Johannesson, Jonas Eek, Åsa Molin, Fanny Willman, Patrik Hagman, Christine Wamsler, Malina Abrahamson, Samuel Rubenson, Anna Toivonen, Peter Halldorf, Tomas Sjödin och Ylva Eggehorn.

Boken speglar en biskop, teolog och pilgrim vars tankar och initiativ fortfarande inspirerar och vägleder. Martin Lönnebos liv och gärning påminner oss om att tradition inte är en börda att bära, utan en levande källa att ösa ur, en nyckelresurs som öppnar framtiden när kyrkan står inför nya utmaningar. Kanske är det just så kyrkan bäst kan vara den horisont där himmel och jord möts – genom att bära vidare det vi fått och låta det bli till liv i en ny tid.

Ur förordet av biskop Marika Markovits

Kanske man kunde sammanfatta allt Lönnebo åstadkom i att han ger kristen tro ett uttryck, ett språk, en känsla som förenar teologiskt och andligt djup med en lekfull känsla för det som bränner till i samtidens kultur. Så kunde han vara radikalt lättillgänglig utan att för den skull nedvärdera bildning och komplexitet. Han kunde vara nyskapande utan att se traditionen som en belastning. Han kunde komma med dräpande samhälls-, kyrko- och kulturkritik och förena det med avväpnande värme.

- Ur inledningen av Patrik Hagman och Elin Kindeskog, bokens redaktörer.

”Mystagogik är ett lärande och en undervisning i kristen tro som hänger ihop med de sammanhang där vi människor, mer eller mindre spontant, erfar att vårt hjärta lyfts upp till Gud, av Gud.” Ur biskop Karin Johannessons inledning. 

Idag finns runt om i Svenska kyrkan ett nyväckt intresse för den flertusenåriga mystika traditionen. Gudsmöten beror alltid ytterst på Gud, men mystagogik handlar om att skapa tid och rum för att beröras av Guds närvaro. Mystagogiken rör sig mellan å ena sidan teorins läror och traditioner och å andra sidan varje människas erfarenhet av Gud. Den berör idéer om hur förnuft, känslor, tankar och sinnesförnimmelser kan berika varandra när vi vill lära känna Kristus. 

På biskop Karin Johannessons initiativ har Uppsala stift i Mystatogiska upptäcktsfärder samlat texter om hur mystagogik kan se ut idag. I boken finns både konkreta exempel från församlingars liv och verksamheter och personliga reflektioner. Några ämnen som förekommer är musik, kyrkorum, bibelläsning, konst, natur och klimat, gudstjänst, barn, liturgi och diakoni. Här finns läsning för dig som söker inspiration, lust och mod för att ta in mystagogiken i församlingslivet – eller perspektiv på att den redan finns där.

Kapitlen kan utgöra utgångspunkt för samtal och bidra till reflektion om lärande och undervisning. 31 personer medverkar med texter om mystagogik, många av dem med utgångspunkt i den egna församlingstjänsten. Biskop Karin Johannesson introducerar läsaren till mystagogiken, teologen Peter Halldorf bidrar med historiska utgångspunkter och journalisten Lisbeth Gustafsson reflekterar och blickar framåt som avslutning på boken. 

Medverkande: Lukas Arvidsson, Erik Berggren, Erika Cyrillus, Sam Douhan, Lotta Fridholm, Lisbeth Gustafsson, Peter Halldorf, Anders Hedman, Claes Hedström, Hannes Huusko, Charlotta Ingerholt, Cecilia Jansdotter, Karin Johannesson (red.), Karin Larsdotter, Marianne Lundin, Mattias Lundberg, Mattias Lönnebo, Martin Modéus, Anna Norrby, Gudrun Rosén, Eskil Selander, David Fredin Silverkors, Linnéa Sjöberg, Johannes Sköldengen, Carl Stattin, Peter Södergård, Helén Tanzborn, Jakob Tronêt, Noomi Väcklén, Mika Wallander, Andreas Wejderstam och Kristin Windolf.  

Dopets budskap är alltid detsamma. Guds närvaro, löfte, nåd och handlande i dopet är samma för unga och gamla, trosvissa och tvivlare, i nödens hast och efter noggranna förberedelser. Samtidigt är varje dop ett unikt möte mellan en enskild människa och Gud, och i doptalet finns möjligheten att säga något särskilt till den som döps – eller till andra som delar stunden. Beroende på person och tillfälle kan olika delar av dopets evangelium vara extra angelägna att berätta om, förklara eller betona.

En stor andel av de barn som föds i Sverige blir döpta, och dessutom väljer många konfirmander, andra ungdomar och vuxna att låta döpa sig. Vid ett dop samlas ofta familj, släkt och vänner – både döpta och odöpta – vilket gör dopet till ett viktigt tillfälle för förkunnelse. Det är en möjlighet att berätta för många om vad det innebär att tillhöra Gud och vara en del av kyrkans gemenskap.

Vad ska ett doptal innehålla? I den här boken medverkar elva präster med doptal skrivna utifrån olika dopkandidater och situationer.  I doptalen använder de psalmverser, bibelord, liknelser och symboler för att förmedla något om dopet och det kristna livet. Boken avslutas med ett kapitel som ger stöd och tips, både inför att skriva doptal och om andra delar före och under dopgudstjänsten. Doptal kan läsas som inspiration för det egna skrivandet, men också användas som underlag för samtal och övning i utbildning och fortbildning. Medverkande: Josefin G Andersson, Frida Dryselius Mulec, Caroline Edlund, Joel Hultdin, Karin Härjegård, Caroline Kyhlbäck, Mattias Lönnebo, Cecilia Nyberg, Magdalena Sjöholm, Johan Svedberg och Omar Ud-Din.  

Här har vi samlat ett gäng guldkorn från senaste årens utgivning samt några favoriter från Bara för dig på lågstadiet, och sist men inte minst två nyskrivna bidrag. Det är berättelser om familj, kompisar, rädslor och längtan. Om husdjur och nya klasskompisar, om en sjuk pappa och om att få vara den man är. Antologin innehåller också serier och tänkvärda dikter och är rikt illustrerad. Något för alla helt enkelt – perfekt för klassrummet!

Början av 1900-talet var en omvälvande tid i det svenska samhället. Allt var i rörelse – idéerna, strukturerna och kvinnornas möjligheter till inflytande.

12 kvinnors kallelse berättar om tolv kvinnor – teologer, pedagoger och författare – som utifrån sin livssyn påverkade och förändrade både kyrka och samhälle under den här betydelsefulla perioden. Några banade nya vägar i sin samtid. Andra beredde mark för framtida förändringar. Tillsammans ger de en ny bild av svensk kvinnohistoria.

Boken riktar sig till studenter inom teologi och humaniora, men också till alla som intresserar sig för kvinnohistoria och kvinnors livsvillkor i Sverige under tidigt 1900-tal. Den passar utmärkt för seminarier och studiecirklar, men också för egen fördjupning.

"Ännu en bok om 1900-talets kvinnohistoria – behövs det verkligen? Svaret är ja!”  – Antje Jackélen, teolog och tidigare ärkebiskop för Svenska kyrkan

12 kvinnors kallelse är skriven av forskare inom religionsvetenskap, kyrkohistoria och teologi: Pär Alexandersson om Ebba Pauli Fredrik Santell om Anna Söderblom Ulrika Lagerlöf Nilsson om Elisabeth Beskow Mia Lövheim om Anna Sörensen Susanne Wigorts Yngvesson om Gertrud Aulén  Cecilia Nahnfeldt om Emilia Fogelklou  Cecilia Wejryd om Gunni Hermelin och Ester Lutteman  Maria Södling om Ester Lutteman Boel Hössjer Sundman om Siri Dahlquist  Martin Nykvist om Anna Bohlin Malin Gregersen om Ingeborg Wikander  Gunilla Gunner om Signe Walder

I Sverige – och i Svenska kyrkan – finns människor med olika trosuppfattningar och skilda religiösa och kulturella traditioner. Å ena sidan är det inget nytt utan en del av hela kyrkans historia, å andra sidan har migration och globalisering gjort Sverige till ett mer mångkulturellt land de senaste årtiondena. 

I Kyrka i ett mångkulturellt samhälle reflekterar nio författare över hur mångkulturen kan utmana och berika Svenska kyrkan idag och framåt. Det handlar dels om ekumeniskt samarbete och religionsdialog, dels om mångfalden inom det egna samfundet. 

I tre kapitel ger judiska, muslimska och katolska röster sin syn på samexistens, samverkan och svårigheter. Andra kapitel lyfter begrepp som enhet, mångkultur och sekularisering ur ett akademiskt perspektiv. Boken innehåller också berättelser om ekumenisk samverkan och samarbete mellan svenskkyrkliga och muslimska församlingar. Genom boken löper hoppet och övertygelsen att olikheter inte är ett hinder för gemenskap och att samarbete är starkare än distansering.

Kyrka i ett mångkulturellt samhälle är framtagen på biskop Johan Tyrbergs initiativ inför Lunds stift präst- och diakonmöte hösten 2025. Den vänder sig till alla medarbetare i Svenska kyrkan som är intresserade av ekumenik och religionsdialog och till andra som är engagerade i kyrkans nutid och framtid. 

Medverkande: Jan-Olof Aggedal (red.), Anna Minara Ciardi, Jan Eckerdal, Pamela Garpefors, Anita Goldman, Johan Tyrberg, Roland Vishkurti, Susanne Wigorts Yngvesson och Ebba Älverbrandt. 

I Gud, gör ditt ord levande bland oss ryms ett tiotal kapitel från kyrka och akademi utifrån två perspektiv: Ord med stort O – Guds tilltal genom Jesus Kristus, och Liv – Gud som ständigt verkar i världen. Andra röster, från historia och samtid, delar personliga reflektioner om vad det levande Ordet betyder i deras liv och i deras tid. De vill säga oss något, öppna, utmana och bära. Tillsammans skapas en helhet där tro, erfarenhet och teologi vävs samman. Biskop Andreas Holmberg och stiftsprost Boel Hössjer Sundman vill uppmuntra till samtal: Hur är Bibeln levande för mig? Hur uppstår bryggor mellan bibeltextens då och vårt eget nu? Hur kan vi förhålla oss till svåra bibelberättelser? Hur kan bibeltexter ge hopp i vår utsatthet och sårbarhet? Om jag skulle predika – vad skulle min predikan handla om?

Kapitelförfattare: Simon Aspberg, Songram Basumatary, Helena Carlberg, Alva Dahl, Jonas Eek, Joel Halldorf, Fredrik Hamrén, Lisa Hofverberg, Andreas Holmberg, Boel Hössjer Sundman, Mikael Larsson, Christina Lindblom, Carina Nilsson, Anne Sörman, Rebecka Tudor-Sandahl och Louise Gårder Bredberger, Malin Hector Mbaekwe, Patrik Nilsson, samt Brigitte Lammert, Albrecht Nollau och Martin Teubner i den evangeliska-lutherska kyrkan i Dresden/Saxony.  

Vad innebär det egentligen att översätta Bibeln – och hur påverkar en ny översättning vår förståelse av texterna?

I Ordet öppnar sig – om det nutida och främmande i NT 2026 skriver sex teologer och språkvetare om arbetet med den nya svenska översättningen av Nya testamentet. Antologin ger en inblick i de avgörande val som formar en bibelöversättning och visar hur dessa val påverkar både förståelse och tolkning.

Vilket översättningsideal präglar NT 2026? Ska översättningen göra bibeltexten tydligare för en nutida läsare, eller vara mer trogen det främmande i grundtexten? Hur påverkar ny bibelvetenskaplig forskning ordval och formuleringar? Vad innebär inkluderande språk och varför har det använts i NT 2026?

Genom att ge en konkret inblick i bibelöversättningens möjligheter och utmaningar öppnar antologin för nya perspektiv på välkända texter – och på Bibeln som helhet. Den visar hur översättning inte bara återger innehåll, utan också formar hur texten talar till sina läsare. Präster, pastorer, pedagoger och andra teologiskt intresserade får fördjupad kunskap som berikar både den egna bibelläsningen och undervisningen.

För den som ska leda bibelstudier utifrån boken Ordet mitt ibland oss – på upptäcktsfärd genom NT 2026 under ett kyrkoår är läsningen av antologin en utmärkt förberedelse.

Bokens skribenter: Dan Nässelqvist (red.), Alva Dahl, Cristina Grenholm, Rikard Roitto, Hanna Stenström och Mikael Tellbe.