Catarina Holtz – författare
Visar alla böcker från författaren Catarina Holtz. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Inbunden, Svenska, 2012
1 345 kr
Skickas
Den senaste heltäckande kommentaren till patentlagen utkom 1980. Sedan dess har en enorm utveckling ägt rum på patentområdet, en utveckling som också har återspeglats i patentlagen. Utvecklingen inom patenträtten har främst drivits fram av ett omfattande internationellt samarbete. Behovet av en ny och modern kommentar har därför med tiden blivit alltmer påträngande. Syftet med denna bok är att försöka täppa till den uppkomna luckan. Utvecklingen inom den Europeiska patentorganisationen (EPO) har alltsedan dess tillkomst haft stor betydelse för svensk patentpraxis. Men också andra internationella överenskommelser har sett dagens ljus och fått betydelse för svensk del: PCT, TRIPS. Londonöverenskommelsen och PLT. Boken är disponerad som en traditionell lagkommentar, där varje paragraf i patentlagen kommenteras utförligt. Eftersom den Europeiska patentkonventionen (EPC) har haft så stor betydelse för rättspraxis i Sverige kommenteras parallellt med patentlagens bestämmelser motsvarande bestämmelser i EPC och de grundläggande begreppen såsom de har utvecklats i EPO. I kapitel 11 finns dessutom ett särskilt avsnitt om EPO:s handläggning av patentärenden i syfte att vägleda läsaren på detta område. I ett särskilt kapitel, kapitel 3, behandlas på motsvarande sätt bestämmelserna i samarbetskonventionen (PT). Dessa två kapitel kan ses som handledningar avsedda att ge läsaren en introduktion till systemens tillämpning i praktiken. I ett avslutande kapitel ger författarna sin syn på den pågående internationella utvecklingen. Bengt G. Nilsson har bl.a. varit departementsråd på Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och lagman på den avdelning som handägger patentmål i Svea hovrätt. Catarina Holtz är jur.dr. och har varit juridisk ledamot i EPO:s besvärskammare.
Häftad, Svenska, 2020
991 kr
Skickas
I boken refereras beslut från besvärskamrarna vid Europeiska patentverket, som idag representerar dess rättspraxis, dvs. genom beslut som är prejudicerande. Författaren, Catarina Holtz, är juris doktor och docent vid handelshögskolan i Stockholm. Hon är också f. hovrättsråd vid Svea hovrätt och f. ledamot vid besvärskamrarna vid EPO. Under sina 18 år som ledamot av besvärskamrarna i München var hon med om en osannolikt stark och snabb utveckling av EPO. När hon började där 1989, efter att ha rekryterats när hon var juridiskt sakkunnig i justitiedepartementets dåvarande internationella enhet L3, hade besvärsinstansen 5 tekniska kamrar, en juridisk kammare, den stora besvärskammaren samt den disciplinära kammaren. Idag finns det 31 besvärskamrar vid EPO, varav 28 tekniska. I redovisad rättspraxis ingår ärenden från omkring 1990 till slutet av 2016. Många nya tekniska områden, i synnerhet bioteknik och datorteknik, gick igenom olika faser av utveckling av praxis innan den kunde stadgas. Under nittiotalet ville många kammarledamöter uppfylla kraven ECHR, dvs. att man säkerställde att en överinstans, även på förvaltningsområden, skulle garanteras tillräcklig självständighet för att parterna i EPO-ärenden skulle ha förtroende för kamrarnas arbete och inte misstänka att ovidkommande hänsyn togs. Ledamöter började därför agera för att skilja kamrarna från EPO och bilda ett eget internationellt organ. Det misslyckades då, trots att man pekat på exempel från medlemsstater som hade infört sådana. Först nu, från 1 januari 2017 har en viss skilsmässa åstadkommits. Besvärskamrarna bildar en egen sfär inom EPO, med en egen budget som ska godkännas av förvaltningsrådet, dock först efter granskning och godkännande från presidenten. Lokalerna har flyttats ut från EPO:s huvudkvarter till en förstad till München, Haar.