Den senaste heltäckande kommentaren till patentlagen utkom 1980. Sedan dess har en enorm utveckling ägt rum på patentområdet, en utveckling som också har återspeglats i patentlagen. Utvecklingen inom patenträtten har främst drivits fram av ett omfattande internationellt samarbete. Behovet av en ny och modern kommentar har därför med tiden blivit alltmer påträngande. Syftet med denna bok är att försöka täppa till den uppkomna luckan. Utvecklingen inom den Europeiska patentorganisationen (EPO) har alltsedan dess tillkomst haft stor betydelse för svensk patentpraxis. Men också andra internationella överenskommelser har sett dagens ljus och fått betydelse för svensk del: PCT, TRIPS. Londonöverenskommelsen och PLT.

Boken är disponerad som en traditionell lagkommentar, där varje paragraf i patentlagen kommenteras utförligt. Eftersom den Europeiska patentkonventionen (EPC) har haft så stor betydelse för rättspraxis i Sverige kommenteras parallellt med patentlagens bestämmelser motsvarande bestämmelser i EPC och de grundläggande begreppen såsom de har utvecklats i EPO. I kapitel 11 finns dessutom ett särskilt avsnitt om EPO:s handläggning av patentärenden i syfte att vägleda läsaren på detta område. I ett särskilt kapitel, kapitel 3, behandlas på motsvarande sätt bestämmelserna i samarbetskonventionen (PT). Dessa två kapitel kan ses som handledningar avsedda att ge läsaren en introduktion till systemens tillämpning i praktiken. I ett avslutande kapitel ger författarna sin syn på den pågående internationella utvecklingen.

Bengt G. Nilsson har bl.a. varit departementsråd på Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och lagman på den avdelning som handägger patentmål i Svea hovrätt.
Catarina Holtz är jur.dr. och har varit juridisk ledamot i EPO:s besvärskammare.

Den senaste heltäckande kommentaren till patentlagen utkom 1980. Sedan dess har en enorm utveckling ägt rum på patentområdet, en utveckling som också har återspeglats i patentlagen. Utvecklingen inom patenträtten har främst drivits fram av ett omfattande internationellt samarbete. Behovet av en ny och modern kommentar har därför med tiden blivit alltmer påträngande. Syftet med denna bok är att försöka täppa till den uppkomna luckan. Utvecklingen inom den Europeiska patentorganisationen (EPO) har alltsedan dess tillkomst haft stor betydelse för svensk patentpraxis. Men också andra internationella överenskommelser har sett dagens ljus och fått betydelse för svensk del: PCT, TRIPS. Londonöverenskommelsen och PLT.

Boken är disponerad som en traditionell lagkommentar, där varje paragraf i patentlagen kommenteras utförligt. Eftersom den Europeiska patentkonventionen (EPC) har haft så stor betydelse för rättspraxis i Sverige kommenteras parallellt med patentlagens bestämmelser motsvarande bestämmelser i EPC och de grundläggande begreppen såsom de har utvecklats i EPO. I kapitel 11 finns dessutom ett särskilt avsnitt om EPO:s handläggning av patentärenden i syfte att vägleda läsaren på detta område. I ett särskilt kapitel, kapitel 3, behandlas på motsvarande sätt bestämmelserna i samarbetskonventionen (PT). Dessa två kapitel kan ses som handledningar avsedda att ge läsaren en introduktion till systemens tillämpning i praktiken. I ett avslutande kapitel ger författarna sin syn på den pågående internationella utvecklingen.

Bengt G. Nilsson har bl.a. varit departementsråd på Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och lagman på den avdelning som handägger patentmål i Svea hovrätt.
Catarina Holtz är jur.dr. och har varit juridisk ledamot i EPO:s besvärskammare.

Den senaste heltäckande kommentaren till patentlagen utkom 1980. Sedan dess har en enorm utveckling ägt rum på patentområdet, en utveckling som också har återspeglats i patentlagen. Utvecklingen inom patenträtten har främst drivits fram av ett omfattande internationellt samarbete. Behovet av en ny och modern kommentar har därför med tiden blivit alltmer påträngande. Syftet med denna bok är att försöka täppa till den uppkomna luckan. Utvecklingen inom den Europeiska patentorganisationen (EPO) har alltsedan dess tillkomst haft stor betydelse för svensk patentpraxis. Men också andra internationella överenskommelser har sett dagens ljus och fått betydelse för svensk del: PCT, TRIPS. Londonöverenskommelsen och PLT.

Boken är disponerad som en traditionell lagkommentar, där varje paragraf i patentlagen kommenteras utförligt. Eftersom den Europeiska patentkonventionen (EPC) har haft så stor betydelse för rättspraxis i Sverige kommenteras parallellt med patentlagens bestämmelser motsvarande bestämmelser i EPC och de grundläggande begreppen såsom de har utvecklats i EPO. I kapitel 11 finns dessutom ett särskilt avsnitt om EPO:s handläggning av patentärenden i syfte att vägleda läsaren på detta område. I ett särskilt kapitel, kapitel 3, behandlas på motsvarande sätt bestämmelserna i samarbetskonventionen (PT). Dessa två kapitel kan ses som handledningar avsedda att ge läsaren en introduktion till systemens tillämpning i praktiken. I ett avslutande kapitel ger författarna sin syn på den pågående internationella utvecklingen.

Bengt G. Nilsson har bl.a. varit departementsråd på Justitiedepartementets enhet för immaterialrätt och lagman på den avdelning som handägger patentmål i Svea hovrätt.
Catarina Holtz är jur.dr. och har varit juridisk ledamot i EPO:s besvärskammare.