Elaf Ali – författare

Jag förstår nu varför svenskar gillar hundar så mycket. Det är enda gången de vågar prata med en främling utan alkohol i kroppen.

Min skämtsamma spaning på X resulterade i en storm av hat och hot, och en hård insikt om att jag inte betraktas som svensk.

I Sverige är vi nästan tre miljoner som är födda utomlands eller har två utrikesfödda föräldrar. Vi barn bär våra föräldrars skal och förväntas förtjäna vår plats i samhället. Trots att Sverige är det enda land vi kallar vårt.

I bygget av vårt gemensamma samhälle väcks en avgörande fråga: Vad är det som ska hålla oss samman? Arvet som rinner i blodet eller de värderingar vi väljer att försvara tillsammans?

Första generationens svensk gestaltar utmaningen i att navigera mellan två kulturer och banar väg för en ny och bredare svenskhet. Elaf Ali är journalist och författare. Det här är hennes tredje bok.

Det är en vanlig onsdagskväll när det som inte får hända händer. Hemtelefonen ringer och Elafs pappa svarar. Hon hör att han är upprörd och sekunden efter stormar han in i hennes rum. Det är en kille som frågat efter henne i luren och hon förstår att det är David, chattkompisen från Lunarstorm som tjatat till sig hennes nummer. Det är en oskyldig flirt och de har inte ens träffats i verkligheten, men pappan ser sin värsta mardröm framför sig: att Elaf skaffat pojkvän.Vem har sagt något om kärlek? är en personlig och gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut. En direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade författarens uppväxt, och som ingen av klasskompisarna kände till eller fick veta någonting om. Minnena av ett dagligt förtryck som utövades av de människor som stod henne allra närmast.Det är också berättelsen om en frigörelse. Om modet som krävs för att gå sin egen väg, och styrkan för att göra upp med sin och sina föräldrars världsbild och historia.De gestaltade kapitlen som sträcker sig över tre decennier varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer i dag.

/LÄTTLÄST/

Trots att det är olagligt att utöva hedersförtryck i Sverige finns det idag hundratusentals flickor och kvinnor som inte får träffa vem de vill, se ut som de vill eller göra vad de vill. Framför allt är de inte fria att älska vem de vill. Hedersförtrycket tar sig uttryck i kontroll, begränsad rörelsefrihet, hot om våld och våld. Även killar kan drabbas av förtrycket och bli tvungna att agera mot sin vilja.

Ett viktigt steg mot förändring är kunskap. I boken Heder förklarar Elaf Ali vad hedersförtryck är, hur det har uppstått och hur man kan få hjälp. Insprängt genom boken finns citat av personer som berättar om sina erfarenheter av hedersförtryck.

Boken erbjuder stöd till den som är drabbad genom att sätta ord på hur det är att leva med hedersnormer och peka på vägar ut ur förtrycket. Den vänder sig också till den som vill förstå ämnet och hjälpa någon som är utsatt och till den som upprätthåller och värnar hedersförtryck.  

Elaf Ali hoppas att med boken Heder kunna visa att ett liv utan hedersförtryck är möjligt. Sina egna erfarenheter av att leva med det har hon berättat om i boken Vem har sagt något om kärlek?. Hon föreläser också i ämnet och är aktuell med UR-dokumentären Inte mer heder. Som utbildad journalist arbetar hon till vardags med att skriva, föreläsa och producera innehåll både framför och bakom kameran. 

Lättlästnivå: 4(1 är lättast och 6 svårast)

Det är en vanlig onsdagskväll när det som inte får hända händer. Hemtelefonen ringer och Elafs pappa svarar. Hon hör att han är upprörd och sekunden efter stormar han in i hennes rum. Det är en kille som frågat efter henne i luren och hon förstår att det är David, chattkompisen från Lunarstorm som tjatat till sig hennes nummer. Det är en oskyldig flirt och de har inte ens träffats i verkligheten, men pappan ser sin värsta mardröm framför sig: att Elaf skaffat pojkvän.Vem har sagt något om kärlek? är en personlig och gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut. En direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade författarens uppväxt, och som ingen av klasskompisarna kände till eller fick veta någonting om. Minnena av ett dagligt förtryck som utövades av de människor som stod henne allra närmast.Det är också berättelsen om en frigörelse. Om modet som krävs för att gå sin egen väg, och styrkan för att göra upp med sin och sina föräldrars världsbild och historia.De gestaltade kapitlen som sträcker sig över tre decennier varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer i dag.